Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Anders Biörklund via mejl: anders.biorklund@karlstad.se

Återkoppling kopplat till läs- och skrivundervisning

Hur kommer det sig att vi valde att jobba med återkoppling?

Genom SOL i Värmland blev vi (skolorna i Filipstad) inbjudna att delta i ett utvecklingsarbete i samarbete med Skolverket och RUC. Syftet med utvecklingsarbetet var att identifiera olika sätt att utveckla elevernas läsande och skrivande genom återkoppling. Här skulle deltagarna öka sin kunskap om återkoppling och på så sätt bidra till huvudmännens utveckling generellt inom språkutveckling. Utvecklingsarbetet skulle inspirera och stödja lärare som undervisar i skolan att utveckla sitt arbete med återkoppling.  

Eftersom inriktningen på utvecklingsarbetet kändes intressant och viktig så erbjöds alla rektorer i kommunen att delta med sina skolor. I Filipstad har vi deltagit med tre lärargrupper som har kommit från Brattfors skola (F-6), Stålvallaskolan (F-5 + svenska 6–9) och Åsenskolan (åk 4). Förutom Filipstads kommun har även Eda kommun, Hagfors kommun och Hammarö kommun deltagit med lärargrupper. Arbetet har organiserats av kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare.

Hur har vi jobbat?

Vi har träffats tio gånger per lärargrupp och inför varje träff har vi läst litteratur samt genomfört någon aktivitet med eleverna utifrån det lästa. I en lärargrupp läste vi Feedback – så återkopplar du i klassrummet av John Hattie och Shirley Clarke, och i de två andra grupperna läste vi Återkoppling – stöd, stimulans och lust att lära av Helena Wallberg.

Vilka positiva resultat har vi kunnat se av utvecklingsarbetet?

Vi diskuterar mer medvetet runt återkoppling nu och återkoppling får ta mer plats i undervisningen. Det har blivit en naturlig del när vi planerar vår undervisning. Vi kan till och med se hur enskilda elever har utvecklats positivt i sin läs- och skrivutveckling utifrån att de har får en mer explicit återkoppling.

Eleverna vill oftare visa sina arbeten både för lärare och klassen för att få återkoppling på hur de ska gå vidare och utvecklas.

Vilka erfarenheter tar vi med oss?

Det har blivit tydligt för oss att ett bra återkopplingsarbete måste få ta tid, inte bara genom planering utan även genom att medvetandegöra eleverna om hur man kan använda den återkoppling man får.

Några av oss har fokuserat på vilka frågor vi ställer i undervisningen och på vilket sätt. Det har blivit viktigt för oss att ställa fördjupande frågor till eleverna för att kunna förstå hur de tänker i olika inlärningssituationer.

Vi har också sett vikten av att få tid till att jobba med utvecklingsarbeten som handlar om undervisningens innehåll och utveckling. Det har varit givande att träffas och ha ett gemensamt fokus, och att just den stunden har varit fri från andra praktiska göromål.

Om ni vill veta mer kan ni kontakta Katarina Hellund Eriksson, språk-, läs- och skrivutvecklare, Filipstads kommun

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg