Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se

Intervju med Sunne kommuns skolbibliotekarie Elisabeth ”Isa” Johansson

Skolbibliotekarie Elisabeth ”Isa” Johansson

I Sunne kommun har man satsat på att alla grundskolor i F-9 ska ha tillgång till en utbildad skolbibliotekarie. För att tillgodose behovet även på de mindre skolorna utanför tätorten så har man därför en ambulerande skolbibliotekarie.

En solig höstdag i Sunne träffade jag Isa, som är skolbibliotekarie i Sunne kommun. Isa är alltid på språng, då hon fördelar sin halvtidstjänst som skolbibliotekarie på Sunnes åtta grundskolor. Vi hann få en pratstund kring det viktiga arbete som jobbet som skolbibliotekarie innebär.

Vad kan en utbildad skolbibliotekarie bidra med i skolans pedagogiska verksamhet?

– Jag tänker att en av skolbibliotekets viktigaste uppgifter är det läsfrämjande arbetet! Läsfrämjande leder till ökad läsförmåga och språkutveckling hos eleverna vilket är viktigt för att de ska nå förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse. Skolbiblioteket ska förhoppningsvis också bidra till att elever får lust och möjlighet att läsa även på fritiden, efter skolan! Så det handlar ju mycket om att inspirera och ge elever boktips! Jag kan också stötta lärarna med tips på litteratur inför ett tema eller arbetsområde.

En annan viktig uppgift är att vi ska stödja elevers arbete med MIK, medie- och informationskunnighet. Att kunna hitta korrekt information, lära sig källkritik och källtillit är kunskaper som blir allt viktigare i dagens mediesamhälle.

Vad skulle du säga är viktiga framgångsfaktorer för ett väl fungerande skolbibliotek?

– Flera faktorer, men en av de viktigaste är tillgänglighet och kompetens! Förutom att skolbiblioteken bör ha en fackutbildad bibliotekarie så är det viktigt att det finns tid att bemanna biblioteket med generösa öppettider så att eleverna kontinuerligt kan ta del av skolbibliotekets medieutbud och kunna vara där i lugn och ro på raster och håltimmar. Jag vill gärna också komma ut i klasser och ha bokprat med eleverna, men ofta behöver man prioritera vissa klasser eftersom tiden inte räcker till.

Att skolbiblioteken är inbjudande och har ett stort medieutbud är också viktigt om det ska locka eleverna till läsning. Utbudet ska vara aktuellt, anpassat efter elevernas ålder och intressen och det behöver även finnas tillgång till flerspråkig litteratur. Det ska finnas något för alla! Miljön i skolbiblioteket ska vara inspirerande och mysig så att eleverna vill sitta där och läsa. Det är också viktigt att man arbetar för en inkluderande miljö med till exempel märkning av hyllor med bildstöd, så att eleverna lätt kan hitta det de vill läsa.

Att ha möjligheter att samverka så att det finns ett fungerande samarbete mellan skolbibliotekarien, rektorer, lärare och läs- och språkutvecklare eller liknande personer är också viktigt. På det sättet når man längre med det läsfrämjande arbetet, om alla är med på samma tåg så att säga. Och att man sätter sig in i och tar del av varandras expertis.

Det är också viktigt att eleverna får känna att de är delaktiga och kan påverka genom att komma med inköpsförslag, t ex med hjälp av klassråd och elevråd. Det är ju deras skolbibliotek!

Sunne kommun har många mindre skolor och du jobbar idag som ambulerande skolbibliotekarie dvs du åker runt till de olika skolorna. Kan du dela med dig av några tips för hur du ändå når ut till alla lärare och elever mellan besöken?

– För det första så har jag ett nätverk bestående av 1-2 lärare på varje skola som jag har stor hjälp av. De är mina kontaktpersoner som jag kan bolla olika frågor med och så kontaktar jag dem inför varje besök för att stämma av.

Jag bemannar de olika biblioteken en dag per månad på varje skola och har då med böcker från en bokpool som finns i samarbete mellan folkbiblioteket och skolbiblioteket. Dessa böcker cirkulerar mellan de olika skolbiblioteken så att det alltid ska finnas nya böcker för eleverna. Jag kan även göra i ordning boklådor efter önskemål som lärare kan komma och hämta.

Jag försöker också att hinna med att träffa så många elever och klasser jag kan för att inspirera till läsning och utbilda dem i bibliotekskunskap så att de själva eller tillsammans med en lärare kan använda biblioteket på ett bra sätt.

Något jag även jobbar en del med är digitala boktips, där jag tipsar lärare och elever om böcker utifrån olika teman på en digital plattform. Där kan man även nå ut med information om olika saker, såsom läsprojekt eller annat som är på gång inom läsning.

Till sist, har du några bra boktips att dela med dig av så här inför Läslovet?

– Javisst! För elever 9-12 år så skulle jag vilja tipsa om en serie i två delar som heter Skolbloggen. Den är skriven av Emma Askling och handlar om Lea och hennes kompis Affe som startar en skolblogg. I första delen, Hajpen, har Leas bästis Ayla börjat hänga med en annan tjej i klassen och Lea känner sig utanför. Dessutom tänker Ayla inte längre vara med i innebandyturneringen som de båda har sett fram emot. Affe och Lea kommer på en idé att starta en anonym blogg för att ta upp oschysta saker som händer på skolan. För att få alla att läsa vill de skruva upp förväntningarna och skapa en hajp. I andra delen fortsätter Lea och Affe med sin skolblogg och än har ingen på skolan lyckats lista ut att det är de två som ligger bakom. Men varför har Affe börjat bete sig så märkligt? Undviker han henne? Varför har han plötsligt börjat hänga så mycket med Elsa? Och vad är det egentligen Ayla håller på med?

Emma Askling är så bra på att beskriva vardagens dramatik, om relationer, kärlek och känslor!

En annan fin vardagsnära serie är böckerna om Kerstin av Helena Hedlund som passar åldern 6-9 år och är perfekta högläsningsböcker! Man får följa Kerstin och hennes kompis Gunnar i deras vänskap i skolan och hemma. Det är humor, spänning och känslor i en härlig mix!

Vi tackar Isa för pratstunden och önskar lycka till i fortsättningen med det viktiga läsfrämjande arbetet!

/Ulrica Kyrk språk-, läs- och skrivutvecklare, Sunne kommun

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg