SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se
Nyss hemkommen från Skolverkets konferens om det nya kartläggningsmaterialet i förskoleklass sitter jag och är fylld av frågor, tankar och spaningar. Säkert känner ni detsamma. Här är den input jag fick med mig från Skolverket:
Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt att använda i förskoleklassen från och med 1 juli 2019. Syftet med materialet är att så tidigt som möjligt upptäcka de barn som är i behov av extra stöd för att nå utbildningens mål eller extra stimulans för att komma ännu längre.
Kartläggningsmaterialet är också ett viktigt verktyg för en ökad likvärdighet och att man som pedagog har samma grund att stå på då en bedömning av elevens kunskaper skall göras. Materialet skall genomföras tidigt på hösten (augusti/september) för att pedagogen sedan skall kunna planera hur undervisningen på bästa sätt skall läggas upp under det kommande året. Då året i förskoleklassen börjar lida mot sitt slut är det dags för överlämning till skolan. Vid överlämningen informerar då läraren i förskoleklassen om de resultat hen kunnat se utifrån de insatser som gjorts. Detta gör att materialet är framåtsyftande. Det är alltså inte tänkt som ett material för att utvärdera förskolans verksamhet.
Då kartläggningarna är genomförda i förskoleklassen och pedagogen i förskoleklassen får en indikation om att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik skall en särskild bedömning göras. Den särskilda bedömningen genomförs i samråd med specialpedagogisk kompetens (specialpedagog eller speciallärare). Detsamma gäller vid bedömningsstödet i år 1, samt vid NP i år 3.
Då det är dags att utvärdera de insatser som är genomförda skall också utvärderingen göras i samråd med specialpedagogisk kompetens.
Känns det rotigt? Jag har försökt åskådliggöra detta i följande modell:
Vad innebär egentligen en läsa-, skriva-, räknagaranti? Ja, garantin betecknas som uppfylld då samtliga steg är genomförda enligt modellen! Däremot är det inte kartläggningsmaterialet, bedömningsstödet eller nationella provet som är det viktiga. Det viktiga är vad som sker i klassrummet däremellan, eller hur?
