SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se
Tisdag den 27 november kommer Lisa Molin till Karlstads universitet för att föreläsa om undervisning och textkritik i digitaliseringens tidevarv. Mer information och anmälan kommer att publiceras här och på RUC:s hemsida så småningom. Vi på SOL i Värmland kunde dock inte hålla oss så länge, utan genomförde redan nu en intervju för att ta reda på mer om Lisa och hennes forskning.
/Malin
Vad arbetar du mest med just nu, Lisa?
Jag arbetar på halvtid med mitt avhandlingsarbete vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet, och halvtid som lektor vid Center för Skolutveckling i Göteborgs stad. Min avhandling har rubriken ”Critical literacy i digitaliserade klassrum” och handlar om hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritisk till text, och vad detta får för betydelse för undervisningen. Jag går snart in i slutspurten på det arbetet. Mitt arbete som kommunlektor handlar om att stödja olika insatser som görs kring språkutvecklande arbete och digitalisering och det innebär allt ifrån att anordna kompetensutveckling för lärare och rektorer, till att stödja tjänstemän och politiker på övergripande nivå, i arbetet med en skola på vetenskaplig grund.
Vilka råd skulle du vilja ge till lärare som vill utveckla sin undervisning inom ”ditt” område?
Mitt råd är att fundera över vilka textkompetenser man behöver i ett nutida demokratiskt samhälle, där vem som helst kan skapa och publicera i stort sett vad som helst, och där digital teknologi inte alltid gör det möjligt att avgöra vad som t ex är sant eller falskt. Och sen se hur den egna undervisningen kan utvecklas för att få med sådana aspekter. Jag brukar säga att man kan börja med att fundera över vad man själv gör när man tex använder sociala medier, läser artiklar man blivit länkad till på nätet, eller söker information. Vilka processer är igång då och hur skiljer detta sig från analog läsning? De flesta brukar upptäcka att man gör väldigt annorlunda, och att den traditionella källkritiken oftast inte är tillräcklig. Förutom att läsa och tolka både bilder, ljud och text, ofta simultant, så tar man snarare kritisk ställning till olika perspektiv, ser att man själv positionerar sig i olika frågor och kanske emellanåt gör sin röst hörd genom att göra inlägg i sociala medier. Jag kommer att prata en del om detta när jag kommer och föreläser hos er.
Vilka råd skulle du vilja ge till rektorer som vill utveckla sitt arbete med att vara pedagogiska ledare?
I och med digitaliseringens snabba utveckling, är ”text” idag mycket mer komplext och brett än tidigare, och under ständig förändring. Att vara läskunnig innefattar därför en hel mängd nya förmågor som eleverna behöver ges möjlighet att utveckla, t ex att kunna förhålla sig kritisk i multimodala, digitala textmiljöer. För att kunna ge pedagogerna rätt stöd för att utveckla undervisningen, så att även det specifika med digitala texter får plats, så är den pedagogiska ledarens kunskaper och förståelse viktig. Jag tycker själv att Skolverkets modul, Leda digitalisering, är ett riktigt bra material för pedagogiska ledare som vill utveckla sin förståelse inom det här området. Det ger dels insikter i samhällets digitalisering och dess påverkan på utbildning, men också tillfälle att reflektera över vad förändringen innebär för arbetet med att leda en skola.
