SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se
Susanne Duek är fil.dr. och lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. I grunden är hon lärare i språk. Flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk har hon alltid varit mycket intresserad av. Hon har skrivit en avhandling om nyanlända elevers litteracitet med titeln Med andra ord – samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Efter att jag har hade hört henne föreläsa utifrån avhandlingen blev jag intresserad av att veta mer. Jag ställde frågorna och Susanne svarade.
/Malin
Susanne Duek
Vad arbetar du mest med just nu, Susanne?
Jag arbetar just nu på rektorsutbildning vid Kau där jag är utbildningsledare i rektorsprogrammet och Samverkan bästa skola. Därtill håller jag i delar av uppdragsutbildningar i svenska som andraspråk och är projektledare för RUC. Nästa läsår släpper jag emellertid några av dessa uppdrag för att kunna ägna mig mer åt forskning. Jag kommer dock att vara kvar som utbildningsledare på rektorsprogrammet.
Vilka råd skulle du vilja ge till lärare som vill utveckla sin undervisning?
Det är en komplex fråga eftersom det beror på så många olika saker, vem läraren är, vilka elever hen har, vilka ämnen hen undervisar i och på vilket stadium hen är verksam. Vad gäller nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund tror jag det viktigaste är att se eleven som en individ och inte som en kategori. Det är också mycket viktigt att se vad eleven HAR – och inte vad hen saknar. Ibland kan kunskaper hos en elev se annorlunda ut, men det är viktigt att ALLA barns/elevers språkliga och kulturella bakgrund ses som värdefull och blir till resurser i skolans praktik. Samverkan med hemmet är av största vikt, och det är kanske än viktigare för nyanlända familjer att kommunikationen och samverkan fungerar väl. Sedan är det förstås viktigt att alla lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande. Språk och kunskap hänger ju ihop, men det har väl inte undgått någon lärare idag?
Vilka råd skulle du vilja ge till rektorer som vill utveckla sitt arbete med att vara pedagogiska ledare?
Rektor sätter prägel på sin skolan och rektors förhållningssätt till flerspråkighet och mångkultur kommer att avspeglas i hela skolans verksamhet. Man vet att samverkan med studiehandledare, modersmålslärare och klass-/ämneslärare en framgångsfaktor för nyanlända och flerspråkiga elever. Därför blir det en viktig uppgift för rektor att organisera så att en sådan samverkan kan bli möjlig.
