Förskola, fritidshem och grundskola på samma gren

Forskaren Ann Pihlgren besökte SOL i Värmlands senaste nätverksträff och med det här blogginlägget vill jag dela med mig av lärdomar som jag drog av hennes besök och som jag tänker att fler som arbetar i förskola, fritidshem eller grundskola finner intressant.

Ann konstaterade att enligt både förskolans och grundskolans läroplan ska vi samverka över gränserna och utbyta idéer om hur barnen lär sig. Alla ska således arbeta med språkutveckling och samarbeta om undervisningen. Det är därför angeläget alla våra verksamheter erövrar en samsyn: förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

Anledningen till att samarbetet inte nått sin fulla potential utan att det t o m blir ”kulturkrock” mellan verksamheterna ibland förklarar Ann genom att berätta deras olika historiska bakgrunder. Dessa olika bakgrunder har i sin tur medfört olika ”kulturer”. Hon illustrerar detta med hjälp av sitt ”pedagogiska träd”. En film där Ann förklarar trädet hittar du här.

Den stora skiljelinjen mellan teorierna går mellan om eleven är aktiv eller passiv i lärandeögonblicket. Förutom detta präglar tre teorifamiljer svensk skola: behaviorism, mognadsteori och samspelsteori. På bilden är den behavioristiska delen av trädet mindre eftersom den inriktningen har färre tänkare, men utifrån det Ann sett vid observationer utgör behaviorismen i praktiken den största delen. Behaviorism fungerar också bra för att drilla basfärdigheter, men man når inte högre kognitiva förmågor. Vill vi utveckla elevernas förmågor enligt styrdokumenten måste vi över i trädets aktiva del och mognads- och samspelsteorier. Fr o m 2010 har vi i de olika verksamheterna samma sorts dokument och samma teori som utgångspunkt, nämligen Vygotskij.

Vygoskijs teorier ska alltså genomsyra alla verksamheter, men det gör de inte i dag. Genom att synliggöra de olika teorierna och de olika verksamheternas traditioner kan vi närma oss varandra för att öka vår samverkan och barnens och ungdomarnas lärande. Vi kan börja med att diskutera begreppet undervisning. Vad innebär det att undervisa? Enligt våra styrdokument är det en målstyrd process. När pedagogen tänkt ut vad eleverna ska lära sig och arrangerar för detta så är det undervisning. Det kan vara lek, högläsning eller att ställa frågor. Det måste inte vara ”katederundervisning”. Med ett sådan definition av undervisning finns det gott om tillfällen till undervisning i alla våra verksamheter och även om undervisningen kommer att se olika ut har den samma mål och utgår från samma teori.

Det tycker jag låter bra – vad tycker ni?

/Malin