Varför lek?

Vem, vad hur och varför?

”Leken är helt avgörande för ett barns utveckling. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig, det är det lilla barnets främsta språk. Och det är genom leken som vi vuxna kan lära oss att förstå barnens tankar och känslor”. (Varför är det viktigt för barn att leka? – Rädda Barnen).

Så min fundering har, i flera år varit: Vad gör vi med leken i förskolan, när den är så avgörande för ett barns utveckling? När jag för några år sedan kom i kontakt med begreppet lekresponsiv undervisning hade jag bestämt mig för att göra något annat med den planerade undervisningen. Jag arbetade då i en åldersblandad barngrupp, och ramen för planerad undervisning såg ofta likadan ut: Vi samlade barnen för en monolog, skulle visa på något och barnen förväntades respondera, Sedan skulle vi ta oss igenom ett på förhand bestämt upplägg.

Woops! Helt plötsligt skulle barngruppen lära sig om kottar. De skulle räkna kottar, benämna färger och undersöka former. Det var vila och sedan var det dags för kottar. På tal om en blixt från klar himmel – så kunde det faktiskt kännas ibland, för barnen? Kanske är min beskrivning något kryddad, men jag saknade något. Något jag inte riktigt kunde sätta fingret på först. Varje år, när det var dags att utvärdera det systematiska kvalitetsarbetet, fanns frågan där. Ständigt närvarande och ständigt obesvarad: Vad gör vi med leken?