Hur skapar vi ett utvecklingsarbete som håller över tid?

På skolor runt om i landet har säkert flertalet utvecklingsprojekt genomförts under läsåret i olika omfattning och kring olika ämnen. Arbetet kanske har haft viss effekt på elevernas lärande och skolans måluppfyllelse men inte i den omfattning som skolan kanske eftersträvat. Vem är det som har initierat dessa utvecklingsprojekt, kommer de uppifrån eller från lärarkåren själva? Detta kan väcka frågor kring vilka faktorer som bidrar till god undervisning, undervisning med hög kvalitet och hur utvecklingen bör utformas för att elever ska utveckla sina förmågor i våra skolämnen. Vad är det som gör att vissa utvecklingsprojekt får fäste i verksamheten och bidrar till ökad måluppfyllelse? Har det betydelse om utvecklingen av undervisningen sker från lärarna själva?

Syftet med denna text är att reflektera över de erfarenheter jag fått i kursen VAK (Vidareutveckling av analys och kvalitet i undervisningen) som jag fått förmånen att gå under våren på Karlstads Universitet. Genom videoinspelad undervisning, återkoppling och kurslitteratur diskuterar jag möjligheter till långsiktig undervisningsutveckling i den lokala verksamheten på min egen skola. Kanske kan det sätta fart på fler utvecklingsprojekt ute i landet där lärarlaget får driva sina elevers utveckling utifrån forskningsbaserad undervisning.

Utgångspunkten i den egna skolans utvecklingsarbete, och alla skolors utvecklingsarbete, bör utgå från följande frågor:

-Var är vi? En beskrivning av verksamhetens nuläge samt egen erfarenhet från lärarlaget.
-Vart ska vi? En diskussion om vad forskning lyfter fram som kvaliteter i undervisning och lärarskicklighet.
-Hur tar vi oss dit? En beskrivning av möjliga upplägg för utvecklingsarbete samt hur kunskap och erfarenheter kan spridas i verksamheten.

God undervisning på vetenskaplig grund lyfter betydelsen av att skolan arbetar utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tydlighet i lektionen med mål och syfte som ramverk ger trygghet och mening. Modellering och explicit undervisning ger kunskap. Feedback ger motivation och intresse. Intellektuell skärpa med differentierad undervisning ger intresse och motivation. Vilka återkommande mönster i undervisningen gynnar elevernas lärande, och vilka mönster riskerar att göra att undervisningen stagnerar? Man bör se över vilka undervisningsutmaningar den egna skolan har i ett visst ämne som bör utvecklas för att öka måluppfyllelsen. Viktigt är att utgångspunkten är den faktiska undervisningen som lärarna kan påverka. I boken Undervisningsutmaningar 7–9 -som en guldgruva för lärardriven didaktisk skolutveckling menar Eriksson, Björnhammar och Jägerskog (2024) att undervisningsutmaningar behöver förstås utifrån det ämnesinnehåll som undervisningen handlar om. De förklarar vidare att signaler på att något handlar om en undervisningsutmaning kan vara att eleverna återkommande ställer likartade frågor eller ofta säger att något är svårt. De kan också ha svårt att koncentrera sig och göra annat än att ta sig an själva uppgiften. Hur kan vi forma vår undervisning på skolan så att vi får eleverna att komma förbi denna ”puckel” och utvecklas vidare? Här behöver vi börja i planeringsarbetet och skapa långsiktiga planeringar men som även kan brytas ner i delmål och som justeras allt eftersom arbetet i våra klassrum fortgår. Vi behöver se lyckade exempel och vi lärare lära av varandra men även se det som är mindre lyckat där undervisningen behöver justeras och utmanas. Vi behöver våga utveckla undervisningen tillsammans

Under våren har jag i ett flertal videoinspelningar observerat egna genomförda lektioner i läsförståelse i ämnet svenska. Lektionerna har handlat om läsförståelse och läsförståelsestrategier och hur dessa strategier kan användas. Videoinspelningarna synliggjorde aspekter av undervisningen som tidigare varit svåra att uppmärksamma i stunden. Eleverna har varit delaktiga i metoden när jag modellerat och prövat metoden i par. Det var explicit undervisning där syfte och mål var tydliga. I återkopplingen som gavs av kollega fick jag syn på flera saker som hade effekt på lektionen och elevernas lärande som jag tidigare inte tänkt på. Saker som haft positiv effekt och saker som kan utvecklas vidare. Eleverna i klassen var aktiva i frågor och började analysera sina svar. Det visade också att elevsvaren var i den enklare formen, de visade en ytlig förståelse och att jag som lärare behöver hjälpa dem med att hitta djupet i svaren och behöver modellera analytiskt tänkande mer. Jag fick också syn på tyst kunskap i undervisningen. Allt som inte går att sätta ord på och som görs utan att man tänker på det. Saker som förstärkte lärandet i interaktionen med eleverna och det som gjorde att eleverna koncentrerade sig på modelleringen och diskussionen. Denna metod med videoinspelning och återkoppling från kollega utvecklar synen på undervisning hos den enskilda läraren. Jobbar lärarlaget tillsammans med feedback och analysarbete utifrån undervisning som observerats får vi ett gemensamt professionellt språk för att beskriva undervisningspraktiker i lärarens arbete.

Forskningsmetoden Learning Study kan fungera som en modell för hur undervisningen systematiskt kan utvecklas tillsammans i lärarlaget. Learning Study är en modell för undervisningsutveckling och ett forskningsinriktat arbetssätt som bygger på variationsteori. Viktigt är ett kollegialt arbete där lärare tillsammans analyserar undervisningsutmaningar och planerar undervisning utifrån ett specifikt lärandeobjekt. Fokus ligger på hur olika undervisningsaktiviteter kan hjälpa eleverna att utveckla den kunskap eller förmåga som undervisningen syftar till. Det kan handla om att undersöka varför elever har svårt att utveckla vissa förmågor, exempelvis att läsa mellan och bortom raderna, samt hur undervisningen kan förändras för att synliggöra och stödja elevernas lärande.

Frågor att diskutera kan vara följande:
Varför lär sig inte eleverna det vi har avsett?
Vad är det som är svårt för dem att lära sig?
Hur kan jag ta reda på att eleverna har lärt sig det som var tänkt?
Genom ett förtest kan läraren få syn på vilka delar eleverna redan behärskar och vilka kritiska aspekter som fortfarande är svåra att urskilja, exempelvis i ämnet svenska att tolka underliggande budskap eller skapa inferenser utifrån ledtrådar i texten när man arbetar med läsförståelse. Utifrån resultaten kan undervisningen planeras med fokus på explicit undervisning, modellering och gemensamma textsamtal där elevernas tänkande synliggörs. Efter genomförd undervisning kan ett eftertest användas för att undersöka hur elevernas förståelse utvecklats. Arbetet bygger på Learning Study-processens cykliska modell där planering, genomförande, analys, reflektion och revidering utgör centrala delar. Detta beskrivs av Carlgren i boken Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning Study (2017).

Att utveckla undervisning är spännande och att få göra det tillsammans med de man arbetar med är berikande. Det är det som verkligen är utvecklingsarbete på hög nivå. Detta borde varje skola ta fasta på. Det finns så många kompetenta lärare ute i våra verksamheter. Kompetensen finns ofta inom varje skola. När lärare ges möjlighet att tillsammans analysera, pröva och utveckla undervisningen skapas inte bara bättre undervisning – utan också en starkare professionell kultur där elevernas lärande står i centrum.

Pernilla Kans
Förstelärare svenska
Karlstad Kommun