Blogg

Med uppdrag att lära

En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 24 år som…
En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 24 år som verksam lärare tycker jag ibland att jag behärskar många av dessa bitar, men ibland inte alls. Mitt uppdrag är att lära andra men jag lär mig själv varje dag. Som förstelärare i svenska på mellanstadiet har jag olika uppdrag på min skola och i mitt klassrum. Här kommer jag berätta, försöka inspirera, peppa och lära vidare det jag lär mig i mitt klassrum. Välkommen till min blogg!

När läsningen är grunden hela vägen

Jag minns min fröken Yvonne i åk 3 som läste högt för mig och mina klasskamrater. Hon satt rakryggad på en stol vid katedern längst fram i klassrummet, drog ner glasögonen på nästippen och började läsa. Hon tog oss med in i böckernas magiska värld. Läsningen gjorde någonting med mig. Den inspirerade mig och tog mig med till platser jag inte visste fanns. Och det gjorde de ju inte heller på riktigt. Maria Gripes värld i Tordyveln flyger i skymningen, Johan i 2:an av Inger Sandberg eller Kerstin Johanssons bok Som om jag inte fanns och alla andra böcker min fröken presenterade oss för skapade något hos mig. Jag minns dem och jag minns hur de såg ut. Jag fick möta andra människor, komma in i deras tankar. Läsningen var en naturlig del av skoldagen. Böckerna var grunden. Vi läste ofta och mycket.

I min egen vuxna skolvärld vill jag också att böckerna ska få vara grunden i mina elevers vardag. Läsningen ska få vara en central punkt där den gemensamma läsningen skapar en känsla av tillhörighet där vi kan dela innehållet och uppleva äventyr gemensamt. Vi läser tillsammans, upplever tillsammans och samtalar tillsammans. Jag hoppas de en dag kan blicka tillbaka och minnas mig och de böcker jag presenterade för dem: Harry Potter av J.R Rowling, Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren och Den fantastiska räven av Roald Dahl. Högläsningen måste få ta tid. Även den egna upplevelsen i egen läsning måste få ta tid och uppmuntras.

I tidningen Ämnesläraren, som ges ut av Lärarförbundet, kan man läsa att läsningen av både fack- och skönlitteratur minskar i skolan pga allt ämnesstoff som ska hinnas med i våra olika ämnen. Många lärare upplever att det inte finns tid till läsning. Det finns elever i svensk skola som inte läser alls under en vanlig skoldag. Det är oroväckande läsning när jag ser att över 80% av åk 6 läser mindre än en sida per dag i skolan. I studien som Lärarförbundet presenterar via sin artikel kan denna siffra jämföras med 44 % år 2007. Vad har egentligen hänt? Statistiken har lektor Mats Tegmark tagit fram som arbetar på Högskolan i Dalarna. Han menar att skolan behöver pusha sina elever till läsning och höja förväntningarna. Men menar att det börjar med oss lärare. Vi behöver skapa förutsättningar för en strukturerad och välplanerad läsning där läsningen får ta tid trots stoffträngseln i kursplanerna. Om siffrorna som Mats Tegmark visar stämmer vill jag skrika: –Hallå! Så här kan vi inte ha det! Det måste finnas utrymme för läsning under varje skoldag. Vi måste låta de minsta barnen få uppleva böcker, riktiga böcker, tidigt. Vi måste prioritera gemensam läsning i klasserna från skolstarten. Vi måste introducera egen läsning i böcker tidigt på lågstadiet. Vi måste hålla i detta under mellanstadiet där vi fortsätter högläsningen varje dag och prioriterar den gemensamma läsningen och den egna läsningen. Vi måste under högstadietiden planera vår undervisning så att läsningen i facklitteratur och skönlitteratur blir en grund i undervisningen. Vi måste lära våra elever att också kunna läsa sig till kunskap på olika sätt.

Det finns många måsten i skolan idag, jag är medveten om det. Men om det är något av alla dessa måsten som ska finnas på listans nummer 1 så är det nog prioritera läsningen. Såklart att vi ska följa våra styrdokument med centralt innehåll. Men om eleverna inte blir bra på läsning så kommer resultaten att bli låga och då hjälper det inte att vi hinner med allt centralt innehåll.

Det skrivs mycket om läsning just nu. Både om digital läsning och om läsningens betydelse i skolan. Läsningen har betydelse för barnets utveckling. Att kunna stärka självkänslan, förstå sociala koder och få förståelse för omvärlden. Det ger ett ordförråd för att förstå sammanhang och för att kunna delta i samtal. Det är också en viktig byggsten i byggandet av den egna personutvecklingen och identiteten. Tillsammans med ökad läsförståelse kommer disciplin, hjärnstimulans, koncentration och bättre minne. Den språkliga förmågan stärks och det kommer ge resultat i alla andra ämnen också.

Vårt uppdrag i skolan är att bygga trygga, stabila, demokratiska samhällsmedborgare. Vad kan då vara viktigare än läsning? Faktiskt ingenting. En strukturerad, välplanerad, varierad läsning där skönlitteratur får vara grunden är en garanterad bas för att våra elever ska utveckla sitt språk. Det kanske gör att vi alla faktiskt vinner på det i längden och att resultatet i alla ämnen blir bättre. Skapa boklådor med skönlitteratur i olika nivåer som eleverna läser i par. Skapa boklådor med klassuppsättningar på olika teman som läses i grupp. Skapa boklådor med högläsningsböcker för varje årskurs. Inspirera elevernas läsning genom att lyfta spännande, serier, utmanande ämnen och ämnesaktuella böcker och författare. Ta fram dagens facklitteraturtext från olika undersökningar, tidningar och böcker. Läs och samtala tillsammans. Vad vill texten säga oss idag?

Det pratas en hel del om digital läsning och skolverket gör nu också de nationella proven digitala. Jag är ingen expert på om digital läsning eller läsning i böcker är bäst eller inte. Men det jag ser är att barn idag sitter många timmar framför skärmar, både hemma och i skolan. Skolans uppdrag kanske också är att balansera detta med böcker på riktigt. Där man inte lockas att gå ut på nätet, chatta med andra under lektionstiden eller där fokus och koncentration lätt störs. Det kan vara bra att ha en läsning där ögonen får tränas upp och vila i en vanlig bok. Där jag får vända blad med mina händer och bara fokusera på bokstäverna som står på pappret. Det jag även ser i klassrummet är att denna aktivitet blir allt svårare. Men den går att träna upp. Här behöver vi tidigt träna upp koncentrationen till att bara vara fokuserad på själva läsningen. Jag brukar prata om läskondis med mina elever och likna den med att springa ett lopp. Är du inte tränad blir det mycket jobbigare att springa 1 mil än om du har tränat ofta. Är du inte tränad blir det mycket jobbigare att läsa 20 min i streck så vi behöver öva lite varje dag så vi kan läsa allt längre tid utan att det blir jobbigt. Så vi kan läsa allt längre och svårare texter utan att tappa fokus. Läskondisen behöver övas upp sakta och ofta dagligen. Jag tror att vi behöver öva hela vägen. Ända från grundskolans start till grundskolans slut. Det är dags att vi fokuserar på grunden, läsning. Så vad säger ni, ska vi inte styra om och styra rätt så att läsningen får bli grunden hela vägen.

Pernilla Kans
Förstelärare svenska
Skattkärrsskolan
Karlstad

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg