Går det att öka skrivflytet?

Det finns mycket forskning kring läsning. Den visar att ”läsning har betydelse för elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse.” ( Skolverket.se/Stärk elevers språkliga förmåga). Ute i klassrummen läser vi massor. Tränar ordavkodning, läshastighet och vi lägger ner mycket tid på att eleverna ska förstå vad de läser och få en god läsförståelse genom att jobba med olika läsförståelsestrategier. Vi läser tillsammans, i grupp och enskilt. Läsning sker högt och tyst. Vi vet att det går att öka läsflytet genom att intensivt träna på olika sätt. Läsning är grunden för alla ämnen. Det finns väl ingen som ifrågasätter detta.

I höstas tog jag emot tre stycken klasser i åk 4 och skulle undervisa dem i svenska. Att fokusera på läsningen var en självklarhet. Arbetet fortlöpte under hösten och anammades av eleverna som visade intresse och utvecklade sina förmågor kring läsning och läsförståelse. I min pedagogiska ryggsäck hade jag flera verktyg att plocka fram hur vi intensivt skulle komma igång. Vi startade med intensivläsning – upprepad läsning i tre veckor och sedan rullade arbetet på. Månaderna gick och undervisningen i läsning gick fint. För ett par år sedan gick jag en STL utbildning (Skriva sig till lärande) och ville fortsätta att arbeta med skrivandet som en naturligt del av undervisningen, precis som jag gjort tidigare. Men här sattes käppar i hjulet. Det gick inte att arbeta på samma sätt som med tidigare klasser. Förmågan att skriva var hos många av eleverna låg. Det var jobbigt, pennfattningen var fel, bokstäverna skrevs nerifrån och upp och flytet ville liksom inte riktigt infinna sig. Här var min pedagogiska ryggsäck helt tom. Det kändes som jag famlade i mörker och inte visste vilket håll jag skulle gå. Tidigare hade eleverna i åk 3 jobbat med metoden Festina Lente som går ut på att man läser ett litet stycke varje dag ur en bok som man sedan skriver av. Detta gick fint. Att skriva av från tavlan var inga problem, visst det tog lång tid, men det blev rätt i skrivboken. Men eleverna kunde inte skriva ned de tankar de hade i huvudet, eller berätta vad de varit med om. Det hjälpte inte att skriva på dator. Koordinationen hjärna -hand gick trögt. Olika små uppgifter testades och frustrationen var stor i klassrummen. Hur övade vi upp detta? Jag hade ingen aning. Jag försökte leta efter forskning, men fann ingen.

I samtal med vår speciallärare kom vi fram till att det måste gå att öva skrivflytet liksom det går att öva läsflytet. Vi bestämde att vi skulle starta dagen med intensivskrivning. Den skulle gå till enligt följande:

• Intensivskrivningen genomfördes i början av vårterminen.
• Eleverna skrev 5 min varje dag, i tre veckor, i en skrivbok, för hand. De elever som behöver stödlinjer och alfabetsstöd fick det inklistrat i sin skrivbok.
• Varje dag i veckans tema började eleverna om att skriva sin text och skrev av det de gjorde dagen innan. Måndagens text blev kort. Fredagens text längre då hastigheten övats upp och då eleven lättare kom i gång med skrivandet.
• Ett tema varje vecka som var elevnära.
  Vecka 1: Mitt klassrum. Vecka 2: Min familj. Vecka 3: Mitt favoritdjur.
• Respons från lärare till varje elev efter varje skrivtillfälle. Muntligt och skriftligt i skrivhäftet. Övriga elever hade tyst läsning under tiden. Ca 15 min.
• När de tre veckorna var slut gjorde eleverna en utvärdering kring sin skrivning. Där kunde de också ge förslag på andra skrivområden till nästa intensivskrivningsperiod som skulle genomföras i slutet av terminen.

Helt plötsligt såg vi något som vi saknat. Elevernas skrivflyt ökade. De jobbade med sin handstil, mellanrum mellan orden, sin stavning, skiljetecken på rätt plats och började hitta glädje i skrivandet. Orden flödade snabbare från hjärnan ut i handen. Det smittade av sig till andra ämnen där lärare såg en skillnad på skrivandet. Eleverna själva skrev i sin utvärdering kring intensivskrivningen:

• Det var roligt, men lite svårt i början att skriva på 5 min. Det gick bättre och bättre för varje gång.
• Jag har lärt mig att skriva snabbare.
• Jag har lärt mig att skriva med stor bokstav och punkt.
• Det har varit bra för jag har lärt mig att skriva fint och öka mitt skrivflyt.
• Det har varit tråkigt för jag gillar inte att skriva med penna, men jag har blivit bättre att skriva på raderna.
• Det var kul för jag märkte att jag hann längre för varje dag. Jag har lärt mig att tycka det är roligt att skriva.
• Jag har fått bättre handstil och skriver snabbare nu.
• Det var lite stressigt i början, men det blev lättare.

Helt plötsligt hade jag som lärare en bättre koll på var eleverna låg i sin skrivutveckling och vad de behövde utveckla. Det kändes bra att följa upp varje dag och ge återkoppling på det som var bra i texten och det som kunde utvecklas nästa dag. Jag började märka att eleverna ansträngde sig med sin handstil och tog till sig av responsen. Elevernas stavning och förmåga att formulera meningar genomfördes på ett lättarbetat sätt. Trots att många tyckte att det var kämpigt var det inga protester eller att någon gnällde/klagade. De kämpade på.

Att återupprepa inlärningen var en strategi som verkade fungera. Precis som den fungerade på läsningen så fungerade det också på skrivningen. Min pedagogiska ryggsäck kring att komma igång med skrivningen när den är svår började fyllas på med nya verktyg som jag definitivt kommer använda mig mer av framöver. Kanske finns det fler skrivstrategier som fungerar ute i verksamheten. Vore spännande att ta del av!

/ Pernilla Kans
Förste lärare Svenska
Åk 4-6
Skattkärrsskolan
Karlstad

I