En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 24 år som…
En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 24 år som verksam lärare tycker jag ibland att jag behärskar många av dessa bitar, men ibland inte alls. Mitt uppdrag är att lära andra men jag lär mig själv varje dag. Som förstelärare i svenska på mellanstadiet har jag olika uppdrag på min skola och i mitt klassrum. Här kommer jag berätta, försöka inspirera, peppa och lära vidare det jag lär mig i mitt klassrum. Välkommen till min blogg!
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lgr 11 kap 1).
Att jobba med språket i skolans alla ämnen är en självklarhet. Språkutvecklande arbetssätt är grundbulten i nästan all undervisning numera. Vi övar den språkliga förmågan i klassrummen så att eleverna ska kunna använda språket i tal och skrift. Men hur ger vi eleverna rika möjligheter att tala och kommunicera utanför klassrummet? Hur låter språket mellan elever på raster, i klassrummet, i omklädningsrummet egentligen?
Om man ska vara ärlig så har väl språket i samhället ändå utvecklats i felriktning. Det grova språket hörs och syns överallt. På TV, filmer, facebook, på bussen. Det är fula ord både på svenska och engelska som används mer och mer i det vardagliga språket hos både barn och vuxan. Det har blivit en vana att använda orden även som förstärkningsord i positiv bemärkelse.
På Skattkärrsskolan i Karlstad så började pedagogerna upptäcka att språket inte alltid var positivt, upplyftande och glädjerikt elever emellan. Föräldrar började reagera när de kom och hämtade sina barn från fritids eller efter skolan när små barn använde ett grovt språkbruk till och om varandra eller mot sina föräldrar. Var barnen medvetna om vad de egentligen sade? Idrottsläraren uppmärksammade svordomar på löpande band i omklädningsrummen. Rastvärdar hörde kränkningar, elaka och fula ord mellan elever på rasterna. Även elevrådet lyfte frågan och informerade om läget.
Rektor Helena Johansson började arbeta fram en plan tillsammans med fritidspedagogerna på skolan kring hur de kunde vända det negativa språket och lära barnen att använda andra sätt att utrycka tankar, åsikter och känslor. Samtal kring attityder, språkbruk och hur goda relationer mellan vuxna och barn samt barn till barn diskuterades. Detta projekt kom att kallas VAS = Vård Av Språk och utmynnade i en utvecklingsplan. Projektets mål var att öka den kommunika förmågan på skolan och öka tryggheten för elever och personal.
Projektet delades in i 7 veckor med olika fokusområden som handlade om: uppmärksamma och identifiera, åtgärda och hitta lösningar. Under denna tid skulle skolan också jobba på ett bra språkbruk genom olika aktiviteter. Exemplevis användes dilemma frågor kring språkbruk som diskuterades i klasserna, konstnärliga budskap arbetades fram för att förstärka positivt och trevlig språk som ”Hej!”, ”Tack”, ”Du är bra”. Hej-veckor och beröm av olika slag synliggjordes. Fina teckningar och heja-rop sattes upp runt omkring i skolans lokaler. Informationsbrev skickades hem och projektet lyftes på skolans föräldraråd. På hela skolan jobbades det aktivt med språket och redan efter några veckor började det få ringar på vattnet. Eleverna började själva uppmärksamma språkbruket som användes. ”Tänk på VAS” eller ”Stopp – tänk på språket” hördes om någon elev hade ett nedvärderande språkbruk ute på skolgården eller på innebandyträningen. Föräldrar vittnade om att attityden blivit trevligare hemma och att eleverna själva började ta med sig projektet in i sina fritidsaktiviteter.
Skolans elevråd gav alla klasser ett uppdrag: att skapa en VAS tavla som skulle hängas upp i matsalen. Åk 5 hade en idé kring att jobba med VAS ordet och synliggöra det tillsammans. Resultatet blev ett foto med blicken riktad uppåt.
Det går att förändra och vända dåliga attityder och språkbruk. Det gäller bara att våga och lyfta frågor tillsammans med eleverna och förstärka det positiva. Men det måste ske tillsammans och enhetligt. Jag vill säga: Bra jobbat Skattkärrsskolan! Alla ni är ett föredöme. Genom idogt arbete, envishet och mod så tar vi tillsammans ett nytt kliv fram, helt enligt läroplan, helt enligt skollag, helt enligt vår gemensamma värdegrund. Att öka den kommunikativa förmågan och öka tryggheten på skolan. Vi är inte i mål än, men vi är en bit på väg! Det gäller bara att fortsätta rikta blicken uppåt!
Hej,
Tycker att dte låter jättespännande med projektet VAS och undrar om det går att få någon form av grundplanering kring detta? Undrar också om du/ni tror att det kan vara något som fungerar inom anpassad skola, tänker främst med högstadieelever?
Hälsn Tina
Hej,
Tycker att dte låter jättespännande med projektet VAS och undrar om det går att få någon form av grundplanering kring detta? Undrar också om du/ni tror att det kan vara något som fungerar inom anpassad skola, tänker främst med högstadieelever?
Hälsn Tina