Vilka signaler sänder du ut?

Har du tänkt på vilka signaler du sänder ut varje dag från klassrummet till dina elever? Att de ord du väljer att inleda dagen med har betydelse, att ditt kroppsspråk framför eleverna säger mycket om vilket humör du är på, vad du tycker och tänker. Att din mimik i ansiktet kan låsa eller låsa upp spänningar i klassrummet och hos dina elever. Kroppsspråket är en icke verbal kommunikation som kanske säger mer än det jag egentligen säger. Ditt humör, kroppspråk och sätt att prata har stor betydelse för dina möjligheter att vinna elevernas förtroende. Du är en viktig inspiratör framför dina elever och dina val har betydelse. 

Ca 300 min tillbringar jag framför klass varje dag. Ibland är jag på topp, ibland inte. Det är naturligt. Ibland är det roligt att ha genomgångar om vikingatiden, jag är inspirerad och full av energi. Men när jag hållt samma lektion, tre gånger på rad kanske inspirationen blir mindre och min energi dalar. Ibland är det påfrestande att förklara samma sak tre gånger för en elev som inte förstår, fast jag förklarar på olika sätt, tar fram praktistk material, sliter mitt hår för att den ska förstå och den ändå inte förstår. Irritationen kan växa. Men jag sväljer den och försöker att fortsätta vara lugn och inte säga det jag tänker, eller visa det.

Jag väljer att höja, berömma mer än tillrättavisa i klassrummet. Det har effekt när jag med ett leende och en nick visar att man räcker upp handen när man ska prata, genom att jag gör det och därefter tilldelar ordet till de som gör det. Jag försöker att undvika ordet inte, säger det med andra ord istället. ”Idag är det fin snö ute, kramsnö, ni får gärna bygga figurer av snön, leka, rulla er i den. Var rädda om varandra och tänk på att snöbollar får ni kasta hemma. ”  Att i stället för att säga ”Tyst!” eller väsa som en orm, ”schhhh”,  när jag vill ha uppmärksamhet, höja handen och börja räkna ned högt från 5 samtidigt som jag visar nedräkningen med fingrarna är en tydlig signal och vid 0 brukar det vara tyst och eleverna sitter vända framåt på sina platser. 

Vi lärare har massor med pedagogiska knep och vi vet att det har betydelse hur vi säger saker, gör men ibland glömmer vi bort det och behöver påminnnas. Jag behöver påminnas. 

Det finns små knep som gör att alla människor känner sig sedda. Ett enkelt sätt är att använda personens namn ofta. Att varje morgon hälsa på dina elever med dess namn och titta in i elevens ögon. ”Godmorgon Elsa”, ”Godmorgon Arvid”. ”Godmorgon Muhammed”.  Det skapar en närkontakt som blir personlig. Fråga om hamstern Mjuk, matchen igår, hur det går med renoveringen av rummet eller vad eleven gjorde på fritids igår. 

Jag brukar inleda varje morgon med att säga ”Godmorgon och välkommen till skolan” samtidigt som jag sträcker ut armarna i ett kroppsligt ”välkommen”. En enkel sak som kan användas för att få ett välkomnande klassrum när skoldagen ska starta är att ha en bild på projektorn igång när eleverna kommer in. Där kan det stå ett uppmuntrande ord, ordspråk och en trevlig bild som man kan inleda dagen med och prata kring. Det sänder ut en signal om att här är jag välkommen, här får jag plats och här är jag viktig. 

Du är den viktigaste inspiratören i ditt klassrum. Vilka signaler sänder du ut när du startar dina lektioner? Vad är dina första ord? Hur säger du det och vad gör du med din kropp när du uttalar dem? 

Pernilla Kans
Lärare 4-9
Skattkärrsskolan
Karlstad Kommun