Pedagog Värmland | Blogg | Aktiva klassråd

Med uppdrag att lära

En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 20 år som…

Aktiva klassråd

Under en längre period har jag funderat på klassrådets funktion och idé. Klassråd, ett område i samhällskunskapen som kanske ligger på en viss tidpunkt varje vecka på schemat. Klassråden är en viktig möjlighet för elever att ta del i och påverka utformningen av sin egen utbildning.

”Elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem”.
(Skollagen 4 kap, 9§)

Klassrådet kan ha flera syften. Att eleverna ska:

• kunna utveckla sin förmåga att fråga, argumentera för sin egen och klassens ståndpunkter
• förstå och tillämpa en demokratisk beslutprocess
• kunna visa respekt för andra människors åsikter
• får träna på mötesteknik

Men klassråden kan vara tysta tillfällen där läraren tar upp vissa punkter på dagordningen och är den som pratar mest. Det blir mer monolog än dialog. Det sker inte kontinuerligt utan sporadiskt när läraren kommer ihåg eller det kommer en viss fråga som läraren behöver diskutera med eleverna. Är det klassråd? Eller så är eleverna i en viss turordning ordförande, sekreterare och förväntas hålla i klassrådet. Antingen pratar eleverna i munnen på varandra eller så är det läraren som tar över för att ordförande har svårt att hålla i mötet. Ofta tas frågor vidare till elevråden via en klassrepresentant och kommer tillbaka till klassrådet i form av information. Hela processen kan vara ganska trist. Fasta punkter på dagordningen som rör exempelvis arbetsro, trivsel, förslag. Diskussionen i klassen blir ganska enkelspårig. Ordföranden frågar om någon har något att säga om arbetsron. Hur är arbetsron? En elev tycker den är bra. En annan upplever att musiken är stökig, precis som veckan innan. De som inte trivs i klassen svarar inte dåligt på frågan högt inför alla om hur man trivs i klassen. Men klassråden ÄR ett viktigt tillfälle att mötas och stöta och blöta tankar. Men hur gör man det på ett sätt så att eleverna blir delaktiga? Så att ALLA elever blir delaktiga och inte de som brukar räcka upp handen och svara.

Balli Lelinge har skrivit en licuppsats ”Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbildning. Om skola och barndom i förändring”. Klassrådet är ett viktigt tillfälle för att kunna påverka, få inflytande och ökad insyn i det som sker på skol- klass- och individnivå. Därför gäller det att skolan inte prioriterar bort sociala arenor där demokrati görs med och mellan elever och lärarna menar Lelinge. Klassråden kan sjuda av liv och elevdelaktighet där eleverna tillåts få inflytande och deras tankar blir till verklighet. Demokrati kan inte pluggas in utan måste göras för att förstås och det måste utgå från elevernas egna erfarenheter och intressen.

”Klassrådet är skoldemokratins gräsrotsnivå. Det gemensamma mötet är den enda tiden då alla elever aktivt får vara med och påverka skolan. Klassrådet är också en förutsättning för att resten av skoldemokratin ska fungera.”
(Falkstad, Zackrisson ”Handbok för klassråd, 2015)

Men återigen. Hur gör man då? När vi arbetar med klassråd i min klass är det som med allt annat, en successiv process. På klassrådet får eleverna direkt inflytande och får göra sina röster hörda. För att få aktiva klassråd behöver eleverna få lära sig vad klassråd är, att det är en del i demokratiprocessen. De behöver få veta olika kännetecken för en demokrati och regler för hur klassrådet ska gå till bör skapas tillsammans. Vad är viktigt att tänka på när vi gör våra röster hörda? Vad betyder orden ”en röst en person”? Vad betyder ordet demokrati? Vad är motsatsen till demokrati och vad kännetecknar en sådan? Samtalet blir här grunden och därför är det viktigt att bygga upp ett positivt klassrumsklimat så att alla vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Vi behöver ständigt påminna varandra att ”I vårt klassrum så tillåts alla att vara den de är. Här höjer vi bara varandra, inga sänkningar”. Vi behöver samtala med eleverna om våra olika styrkor och att vi ska peppa varandra och hjälpa varandra när det blir fel. ”I vårt klassrum så gör det inget om man svarar fel, läser fel eller inte kan. Vi lär oss hela tiden.”

I åk 4 på Skattkärrsskolan har vi ett litet kartong- våningshus. Överta delen går att ta av så att huset blir till en burk. Jag har satt en skylt på huset där det står ”Klassråd”. Bredvid huset ligger en penna och några lappar i en skål. I huset får eleverna lägga förslag till vad som ska tas upp på klassrådet. Det är ofta lappar i huset där eleverna tar upp olika synpunkter, förslag och åsikter. Ibland så har någon elev lagt ett förslag i huset – lådan som jag inte kan ta ställning till direkt. Då får jag be eleverna att återkomma när jag undersökt frågan. Viktigt är då att jag verkligen återkopplar mitt svar på nästa klassråd.

Vårt klassråd kan bestå av olika delar under olika perioder. Eftersom vi har klassråd varje vecka kan det kännas tjatigt att ta upp samma punkter gång efter annan och endast ta upp det som eleverna har skrivit på lapparna i huset. Därför brukar jag bredda klassråden till att innehålla mer än så. Jag ser klassråden som ett lärtillfälle att också samtala med barnen om demokratifrågor, ha värderingsövningar och andra tillika delar ur kursplanen i samhällskunskap. Klassrådet är vår gemensamma plattform där vi står på samma utgångspunkt och ska lösa olika problem eller diskutera olika synsätt och värderingar. Vi har sett filmer på sli som heter ”Om du var jag” och diskuterat de olika dilemman om ansvar, orättvisa, tolerans etc med varandra.

I ett demokratiskt samhälle har alla lika värde och allas röster räknas. På klassråden är det ett utmärkt tillfälle att tillämpa olika röstprocesser när olika val ska ske. Jag brukar ta tillfällena i akt och låta eleverna testa på olika röstformer, direkta val som kan vara öppna eller slutna där alla deltar. Vi testar att rösta genom handuppräckning när alla ser för att våga stå för våra åsikter samt handuppräckning genom att lägga huvudet på bänken och blunda för att göra egna val där jag inte blir påverkad av någon annan. Vi röstar genom att skriva ner olika alternativ och förslag på lappar som vi sedan diskuterar och därefter sker röstning i sluten form med ett eget opåverkat val. Vi pratar om representativa val och hur eleverna kan påverka sin skoldag och vad de kan göra om de tycker något är fel som sker i skolan. Vi pratar o elevrådets funktion och jag jämför klassråd och elevråd med hur Sverige styrs.

Att skriva protokoll vid klassråd på vad som diskuteras och vad som beslutas är bra. Vi brukar lägga upp våra klassrumsprotokoll på vår klassblogg så att vi har dem lättillgängliga och snabbt kan återkoppla till dem när vi behöver. Vår demokratiprocess blir också synlig och lättare för oss att följa.

Vill du ge era klassråd ny skjuts och mer bärkraft? Läs boken av Falkstad, Zackrisson ”Handbok för klassråd 2015.

/ Pernilla Kans

{ "ImageClass": "Timber\\Image", "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Timber\\Term", "object_type": "post", "custom": { "_fgd2wp_old_node_id": "1158", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c" }, "id": 6592, "ID": 6592, "post_author": "2006", "post_content": "

Under en l\u00e4ngre period har jag funderat p\u00e5 klassr\u00e5dets funktion och id\u00e9. Klassr\u00e5d, ett omr\u00e5de i samh\u00e4llskunskapen som kanske ligger p\u00e5 en viss tidpunkt varje vecka p\u00e5 schemat. <\/span>Klassr\u00e5den \u00e4r en viktig m\u00f6jlighet f\u00f6r elever att ta del i och p\u00e5verka utformningen av sin egen utbildning.<\/span><\/p>

\u201dElever ges inflytande \u00f6ver utbildningen. De ska fortl\u00f6pande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och h\u00e5llas informerade i fr\u00e5gor som r\u00f6r dem\u201d.<\/span><\/em>
<\/span><\/span>(Skollagen 4 kap, 9<\/span>\u00a7)<\/span><\/p>

Klassr\u00e5det kan ha flera syften. Att eleverna ska:<\/span><\/p>

\u2022 kunna utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga att fr\u00e5ga, argumentera f\u00f6r sin egen och klassens st\u00e5ndpunkter<\/span>
\u2022 f\u00f6rst\u00e5 och till\u00e4mpa en demokratisk beslutprocess<\/span>
\u2022 kunna visa respekt f\u00f6r andra m\u00e4nniskors \u00e5sikter<\/span>
\u2022 f\u00e5r tr\u00e4na p\u00e5 m\u00f6testeknik<\/span><\/span><\/p>

Men klassr\u00e5den kan vara tysta tillf\u00e4llen d\u00e4r l\u00e4raren tar upp vissa punkter p\u00e5 dagordningen och \u00e4r den som pratar mest. Det blir mer monolog \u00e4n dialog. Det sker inte kontinuerligt utan sporadiskt n\u00e4r l\u00e4raren kommer ih\u00e5g eller det kommer en viss fr\u00e5ga som l\u00e4raren beh\u00f6ver diskutera med eleverna. \u00c4r det klassr\u00e5d? Eller s\u00e5 \u00e4r eleverna i en viss turordning ordf\u00f6rande, sekreterare och f\u00f6rv\u00e4ntas h\u00e5lla i klassr\u00e5det. Antingen pratar eleverna i munnen p\u00e5 varandra eller s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4raren som tar \u00f6ver f\u00f6r att ordf\u00f6rande har sv\u00e5rt att h\u00e5lla i m\u00f6tet. Ofta tas fr\u00e5gor vidare till elevr\u00e5den via en klassrepresentant och kommer tillbaka till klassr\u00e5det i form av information. Hela processen kan vara ganska trist. Fasta punkter p\u00e5 dagordningen som r\u00f6r exempelvis arbetsro, trivsel, f\u00f6rslag. Diskussionen i klassen blir ganska enkelsp\u00e5rig. Ordf\u00f6randen fr\u00e5gar om n\u00e5gon har n\u00e5got att s\u00e4ga om arbetsron. Hur \u00e4r arbetsron? En elev tycker den \u00e4r bra. En annan upplever att musiken \u00e4r st\u00f6kig, precis som veckan innan. De som inte trivs i klassen svarar inte d\u00e5ligt p\u00e5 fr\u00e5gan h\u00f6gt inf\u00f6r alla om hur man trivs i klassen. Men klassr\u00e5den \u00c4R ett viktigt tillf\u00e4lle att m\u00f6tas och st\u00f6ta och bl\u00f6ta tankar. Men hur g\u00f6r man det p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att eleverna blir delaktiga? S\u00e5 att ALLA elever blir delaktiga och inte de som brukar r\u00e4cka upp handen och svara. <\/span><\/p>

Balli Lelinge har skrivit en licuppsats \u201dKlassr\u00e5d \u2013 ett socialt rum f\u00f6r demokrati och utbildning. Om skola och barndom i f\u00f6r\u00e4ndring\u201d<\/em>. Klassr\u00e5det \u00e4r ett viktigt tillf\u00e4lle f\u00f6r att kunna p\u00e5verka, f\u00e5 inflytande och \u00f6kad insyn i det som sker p\u00e5 skol- klass- och individniv\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r g\u00e4ller det att skolan inte prioriterar bort sociala arenor d\u00e4r demokrati g\u00f6rs med och mellan elever och l\u00e4rarna menar Lelinge. <\/span>Klassr\u00e5den kan sjuda av liv och elevdelaktighet d\u00e4r eleverna till\u00e5ts f\u00e5 inflytande och deras tankar blir till verklighet. <\/span>Demokrati kan inte pluggas in utan m\u00e5ste g\u00f6ras f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5s och det m\u00e5ste utg\u00e5 fr\u00e5n elevernas egna erfarenheter och intressen. <\/span><\/p>

<\/span><\/p>

\u201dKlassr\u00e5det \u00e4r skoldemokratins gr\u00e4srotsniv\u00e5. Det gemensamma m\u00f6tet \u00e4r den enda tiden d\u00e5 alla elever aktivt f\u00e5r vara med och p\u00e5verka skolan. Klassr\u00e5det \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att resten av skoldemokratin ska fungera.\u201d<\/em>
(Falkstad, Zackrisson \u201dHandbok f\u00f6r klassr\u00e5d, 2015)<\/span><\/p>

Men \u00e5terigen. Hur g\u00f6r man d\u00e5? N\u00e4r vi arbetar med klassr\u00e5d i min klass \u00e4r det som med allt annat, en successiv process. P\u00e5 klassr\u00e5det f\u00e5r eleverna direkt inflytande och f\u00e5r g\u00f6ra sina r\u00f6ster h\u00f6rda. F\u00f6r att f\u00e5 aktiva klassr\u00e5d beh\u00f6ver eleverna f\u00e5 l\u00e4ra sig vad klassr\u00e5d \u00e4r, att det \u00e4r en del i demokratiprocessen. De beh\u00f6ver f\u00e5 veta olika k\u00e4nnetecken f\u00f6r en demokrati och regler f\u00f6r hur klassr\u00e5det ska g\u00e5 till b\u00f6r skapas tillsammans. Vad \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r vi g\u00f6r v\u00e5ra r\u00f6ster h\u00f6rda? Vad betyder orden \u201den r\u00f6st en person\u201d? Vad betyder ordet demokrati? Vad \u00e4r motsatsen till demokrati och vad k\u00e4nnetecknar en s\u00e5dan? Samtalet blir h\u00e4r grunden och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att bygga upp ett positivt klassrumsklimat s\u00e5 att alla v\u00e5gar uttrycka sina tankar och \u00e5sikter. Vi beh\u00f6ver st\u00e4ndigt p\u00e5minna varandra att \u201dI v\u00e5rt klassrum s\u00e5 till\u00e5ts alla att vara den de \u00e4r. H\u00e4r h\u00f6jer vi bara varandra, inga s\u00e4nkningar\u201d. Vi beh\u00f6ver samtala med eleverna om v\u00e5ra olika styrkor och att vi ska peppa varandra och hj\u00e4lpa varandra n\u00e4r det blir fel. \u201dI v\u00e5rt klassrum s\u00e5 g\u00f6r det inget om man svarar fel, l\u00e4ser fel eller inte kan. Vi l\u00e4r oss hela tiden.\u201d<\/span><\/p>

I \u00e5k 4 p\u00e5 Skattk\u00e4rrsskolan har vi ett litet kartong- v\u00e5ningshus. \u00d6verta delen g\u00e5r att ta av s\u00e5 att huset blir till en burk. Jag har satt en skylt p\u00e5 huset d\u00e4r det st\u00e5r \u201dKlassr\u00e5d\u201d. Bredvid huset ligger en penna och n\u00e5gra lappar i en sk\u00e5l. I huset f\u00e5r eleverna l\u00e4gga f\u00f6rslag till vad som ska tas upp p\u00e5 klassr\u00e5det. Det \u00e4r ofta lappar i huset d\u00e4r eleverna tar upp olika synpunkter, f\u00f6rslag och \u00e5sikter. Ibland s\u00e5 har n\u00e5gon elev lagt ett f\u00f6rslag i huset \u2013 l\u00e5dan som jag inte kan ta st\u00e4llning till direkt. D\u00e5 f\u00e5r jag be eleverna att \u00e5terkomma n\u00e4r jag unders\u00f6kt fr\u00e5gan. Viktigt \u00e4r d\u00e5 att jag verkligen \u00e5terkopplar mitt svar p\u00e5 n\u00e4sta klassr\u00e5d. <\/span><\/p>

V\u00e5rt klassr\u00e5d kan best\u00e5 av olika delar under olika perioder. Eftersom vi har klassr\u00e5d varje vecka kan det k\u00e4nnas tjatigt att ta upp samma punkter g\u00e5ng efter annan och endast ta upp det som eleverna har skrivit p\u00e5 lapparna i huset. D\u00e4rf\u00f6r brukar jag bredda klassr\u00e5den till att inneh\u00e5lla mer \u00e4n s\u00e5. Jag ser klassr\u00e5den som ett l\u00e4rtillf\u00e4lle att ocks\u00e5 samtala med barnen om demokratifr\u00e5gor, ha v\u00e4rderings\u00f6vningar och andra tillika delar ur kursplanen i samh\u00e4llskunskap. Klassr\u00e5det \u00e4r v\u00e5r gemensamma plattform d\u00e4r vi st\u00e5r p\u00e5 samma utg\u00e5ngspunkt och ska l\u00f6sa olika problem eller diskutera olika syns\u00e4tt och v\u00e4rderingar. Vi har sett filmer p\u00e5 sli som heter \"Om du var jag\" och diskuterat de olika dilemman om ansvar, or\u00e4ttvisa, tolerans etc med varandra. <\/span><\/p>

I ett demokratiskt samh\u00e4lle har alla lika v\u00e4rde och allas r\u00f6ster r\u00e4knas. P\u00e5 klassr\u00e5den \u00e4r det ett utm\u00e4rkt tillf\u00e4lle att till\u00e4mpa olika r\u00f6stprocesser n\u00e4r olika val ska ske. Jag brukar ta tillf\u00e4llena i akt och l\u00e5ta eleverna testa p\u00e5 olika r\u00f6stformer, direkta val som kan vara \u00f6ppna eller slutna d\u00e4r alla deltar. Vi testar att r\u00f6sta genom handuppr\u00e4ckning n\u00e4r alla ser f\u00f6r att v\u00e5ga st\u00e5 f\u00f6r v\u00e5ra \u00e5sikter samt handuppr\u00e4ckning genom att l\u00e4gga huvudet p\u00e5 b\u00e4nken och blunda f\u00f6r att g\u00f6ra egna val d\u00e4r jag inte blir p\u00e5verkad av n\u00e5gon annan. Vi r\u00f6star genom att skriva ner olika alternativ och f\u00f6rslag p\u00e5 lappar som vi sedan diskuterar och d\u00e4refter sker r\u00f6stning i sluten form med ett eget op\u00e5verkat val. Vi pratar om representativa val och hur eleverna kan p\u00e5verka sin skoldag och vad de kan g\u00f6ra om de tycker n\u00e5got \u00e4r fel som sker i skolan. Vi pratar o elevr\u00e5dets funktion och jag j\u00e4mf\u00f6r klassr\u00e5d och elevr\u00e5d med hur Sverige styrs. <\/span><\/p>

Att skriva protokoll vid klassr\u00e5d p\u00e5 vad som diskuteras och vad som beslutas \u00e4r bra. Vi brukar l\u00e4gga upp v\u00e5ra klassrumsprotokoll p\u00e5 v\u00e5r klassblogg s\u00e5 att vi har dem l\u00e4ttillg\u00e4ngliga och snabbt kan \u00e5terkoppla till dem n\u00e4r vi beh\u00f6ver. V\u00e5r demokratiprocess blir ocks\u00e5 synlig och l\u00e4ttare f\u00f6r oss att f\u00f6lja. <\/span><\/p>

Vill du ge era klassr\u00e5d ny skjuts och mer b\u00e4rkraft? L\u00e4s boken av <\/span>Falkstad, Zackrisson \u201dHandbok f\u00f6r klassr\u00e5d 2015. <\/span><\/p>

\/ Pernilla<\/span> <\/span>Kans<\/span><\/p>", "post_date": "2015-11-29 19:56:27", "post_excerpt": "", "post_parent": 0, "post_status": "publish", "post_title": "Aktiva klassr\u00e5d", "post_type": "blog", "slug": "aktiva-klassrad", "_fgd2wp_old_node_id": "1158", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c", "post_date_gmt": "2015-11-29 19:56:27", "comment_status": "open", "ping_status": "open", "post_password": "", "post_name": "aktiva-klassrad", "to_ping": "", "pinged": "", "post_modified": "2015-11-29 19:56:27", "post_modified_gmt": "2015-11-29 19:56:27", "post_content_filtered": "", "guid": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/blog\/paks00\/20151129\/aktiva-klassrad\/", "menu_order": 0, "post_mime_type": "", "comment_count": "0", "filter": "raw", "status": "publish", "type": { "slug": "blog", "name": "blog", "label": "Bloggar", "labels": { "name": "Bloggar", "singular_name": "Blogg", "add_new": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "add_new_item": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "edit_item": "Redigera Blogginl\u00e4gg", "new_item": "New Blogg", "view_item": "View Blogg", "view_items": "View Bloggar", "search_items": "Search Blogg", "not_found": "No Blogg found", "not_found_in_trash": "No Blogg found in Trash", "parent_item_colon": null, "all_items": "Bloggar", "archives": "Bloggar", "attributes": "Inl\u00e4ggsattribut", "insert_into_item": "Infoga i inneh\u00e5ll", "uploaded_to_this_item": "Uppladdat till detta inl\u00e4gg", "featured_image": "Utvald bild", "set_featured_image": "Ange utvald bild", "remove_featured_image": "Ta bort utvald bild", "use_featured_image": "Anv\u00e4nd som utvald bild", "filter_items_list": "Filtrera inl\u00e4ggslista", "filter_by_date": "Filtrera efter datum", "items_list_navigation": "Navigation f\u00f6r inl\u00e4ggslista", "items_list": "Inl\u00e4ggslista", "item_published": "Inl\u00e4gget har publicerats.", "item_published_privately": "Inl\u00e4gget har publicerats privat.", "item_reverted_to_draft": "Inl\u00e4gget har \u00e5terst\u00e4llts till utkastet.", "item_scheduled": "Inl\u00e4gget har schemalagts.", "item_updated": "Inl\u00e4gget har uppdaterats.", "item_link": "Inl\u00e4ggsl\u00e4nk", "item_link_description": "En l\u00e4nk till ett inl\u00e4gg.", "menu_name": "Blogg", "name_admin_bar": "Blogg" }, "description": "Anv\u00e4nd f\u00f6r bloggar f\u00f6r fler personer. Varje anv\u00e4ndare f\u00e5r en personlig blogg.", "public": true, "hierarchical": false, "exclude_from_search": false, "publicly_queryable": true, "show_ui": true, "show_in_menu": true, "show_in_nav_menus": true, "show_in_admin_bar": true, "menu_position": null, "menu_icon": null, "capability_type": "blog", "map_meta_cap": true, "register_meta_box_cb": null, "taxonomies": [ "post_tag", "verksamheter", "amnen", "tema", "kommuner" ], "has_archive": true, "query_var": "blog", "can_export": true, "delete_with_user": false, "template": [], "template_lock": false, "_builtin": false, "_edit_link": "post.php?post=%d", "cap": { "edit_post": "edit_post", "read_post": "read_post", "delete_post": "delete_post", "edit_posts": "edit_blogs", "edit_others_posts": "edit_others_blogs", "delete_posts": "delete_blogs", "publish_posts": "publish_blogs", "read_private_posts": "read_private_blogs", "read": "read", "delete_private_posts": "delete_private_blogs", "delete_published_posts": "delete_published_blogs", "delete_others_posts": "delete_others_blogs", "edit_private_posts": "edit_private_blogs", "edit_published_posts": "edit_published_blogs", "create_posts": "edit_blogs" }, "rewrite": { "slug": "blog", "with_front": true, "pages": true, "feeds": true, "ep_mask": 1 }, "show_in_rest": true, "rest_base": null, "rest_namespace": "wp\/v2", "rest_controller_class": null, "rest_controller": null }, "_thumbnail_id": false, "excerpt": false }

[ { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "aktivitet", "taxonomy": "post_tag", "id": 1911, "ID": 1911, "term_id": 1911, "slug": "aktivitet", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1911, "parent": 0, "count": 1, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "demokrati", "taxonomy": "post_tag", "id": 1745, "ID": 1745, "term_id": 1745, "slug": "demokrati", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1745, "parent": 0, "count": 4, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "klassr\u00e5d", "taxonomy": "post_tag", "id": 1910, "ID": 1910, "term_id": 1910, "slug": "klassrad", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1910, "parent": 0, "count": 1, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "samh\u00e4llskunskap", "taxonomy": "post_tag", "id": 1550, "ID": 1550, "term_id": 1550, "slug": "samhallskunskap", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1550, "parent": 0, "count": 3, "filter": "raw" } ]

{ "video": { "kategoripanel": true, "senaste": true }, "default_post_image": { "ID": 10202, "id": 10202, "title": "pv-placeholder", "filename": "pv-placeholder.jpg", "filesize": 47120, "url": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "link": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/pv-placeholder\/", "alt": "", "author": "2003", "description": "", "caption": "", "name": "pv-placeholder", "status": "inherit", "uploaded_to": 0, "date": "2022-02-08 13:12:58", "modified": "2022-02-08 13:12:58", "menu_order": 0, "mime_type": "image\/jpeg", "type": "image", "subtype": "jpeg", "icon": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-includes\/images\/media\/default.png", "width": 1200, "height": 630, "sizes": { "thumbnail": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-400x400.jpg", "thumbnail-width": 400, "thumbnail-height": 400, "medium": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-800x420.jpg", "medium-width": 800, "medium-height": 420, "medium_large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-768x403.jpg", "medium_large-width": 768, "medium_large-height": 403, "large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "large-width": 1200, "large-height": 630, "1536x1536": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "1536x1536-width": 1200, "1536x1536-height": 630, "2048x2048": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "2048x2048-width": 1200, "2048x2048-height": 630 } }, "featured_blogs": [ { "data": { "ID": "2084", "user_login": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_pass": "$P$B6UIsoNBjQkKAzy37xFmT34NFCipRO.", "user_nicename": "maria-ripemo", "user_email": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2019-09-09 20:24:43", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "maria.ripemo@hotmail.com" }, "ID": 2084, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2044", "user_login": "Jennelie \u00d6rtendahl", "user_pass": "$P$BEtYKaAO1fiDpvJ68oGO561MIaUCwa\/", "user_nicename": "jennelie-ortendahl", "user_email": "ortendahljennelie@gmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2015-08-19 13:27:19", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "Jennelie \u00d6rtendahl" }, "ID": 2044, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2054", "user_login": "SOL i V\u00e4rmland", "user_pass": "$P$B9sEAS7872fGIqXBYRSeC6DdjVY61q1", "user_nicename": "sol-i-varmland", "user_email": "marleneandersson7@icloud.com", "user_url": "", "user_registered": "2016-06-02 11:41:04", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "SOL i V\u00e4rmland" }, "ID": 2054, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null } ], "featured_events": [ 11713, 11344, 11706 ], "wordlists": [ { "title": "Hem- och konsumentkunskap", "int_name": "hemochkonsumentkunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1rFDx9yveliwcrqUGUGzKhEhPLvHVS78N13tcEtzq7PY\/edit?usp=sharing", "description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Hem- och konsumentkunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d. Listan \u00e4r uppdelad i fyra avdelningar: Mat och m\u00e5ltider, h\u00e4lsa, konsumtion och ekonomi, milj\u00f6 och livsstil.", "information": "

Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F,O", "published": true }, { "title": "Allm\u00e4nna skolord", "int_name": "allmannaskolord", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "F", "published": true }, { "title": "Vardagsord", "int_name": "konversation", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)", "information": "

Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning", "int_name": "syv", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "Religionskunskap", "int_name": "religionskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,T,U", "published": true }, { "title": "Samh\u00e4llskunskap", "int_name": "samhallskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Sex och samlevnad", "int_name": "sexochsamlevnad", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.", "information": "

Bilderna kommer fr\u00e5n bildstod.se och anv\u00e4nds med\u00a0licens<\/a>\u00a0fr\u00e5n ARASAAC, Linn Greaker Design, Sclera symbols och Humblepics.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,H", "published": true }, { "title": "Historia", "int_name": "historia", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Xij0BQmUDmh8SANWWwxMuq6ns-AbtLf9aqHw-3mEuNI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet historia, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,I", "published": true }, { "title": "Kemi", "int_name": "kemi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/142W9EMXGXy5U-kYen3LX9hTvB6ElV-r55vbaJtWcxgw\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet kemi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Biologi", "int_name": "biologi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1xcurwFH5hMHmlRiPne8mjnioMO-BWyVlEouSCV0em9c\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet biologi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Teknik", "int_name": "teknik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1lwxorTOtOSVW2OCuvdfbavz8X8NcVPO1kLUOQIj17mI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet teknik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Matematik", "int_name": "matematik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/127_tcIgVsIWerDzipTxNz8Mb9ZJY92S58x5shBv6VqU\/edit?usp=sharing", "description": "\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r hittar du l\u00e4nk till Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k.", "information": "

\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r \u00e4r Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k:<\/p>\n

Termer f\u00f6r matematikundervisning p\u00e5 olika spr\u00e5k<\/a><\/p>\n", "id_column": "ej relevant", "default_column_to_show": "", "languages_columns": "", "published": true } ], "wordlist_instructions_box": { "heading": "Aktivera uppl\u00e4sning", "lead": "De svenska orden och vissa andra spr\u00e5k g\u00e5r att f\u00e5 uppl\u00e4sta i Skolord.", "button_url": "\/i-undervisningen\/nyanlanda\/skolord-amnesord-pa-olika-sprak\/upplasning-av-skolord", "button_label": "Instruktioner f\u00f6r uppl\u00e4sning" }, "theme_blog": { "color": "blue", "heading": "Blogg", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla blogginl\u00e4gg p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_blogpage": { "color": "blue", "heading": "Bloggar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla bloggar p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_article": { "color": "orange", "heading": "Artiklar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du l\u00e4sa alla artiklar som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_video": { "color": "green", "heading": "Video", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se de filmer som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_event": { "color": "pink", "heading": "Evenemang", "subheading": "Inspireras och utvecklas tillsammans", "lead": "I kalendern hittar du f\u00f6rel\u00e4sningar, kurser och annat inom omr\u00e5det utbildning och skola, fr\u00e5n olika arrang\u00f6rer." }, "theme_document": { "color": "gray", "heading": "Dokument", "subheading": "", "lead": "" }, "footer_text": "\u00a9 [YEAR] Pedagog V\u00e4rmland, alla r\u00e4ttigheter reserverade." }

Med uppdrag att lära

Aktiva klassråd

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar

post

tags

fields