En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 20 år som…
En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 20 år som verksam lärare tycker jag ibland att jag behärskar många av dessa bitar, men ibland inte alls. Mitt uppdrag är att lära andra men jag lär mig själv varje dag. Som förstelärare i svenska på mellanstadiet har jag olika uppdrag på min skola och i mitt klassrum. Här kommer jag berätta, försöka inspirera, peppa och lära vidare det jag lär mig i mitt klassrum. Välkommen till min blogg!
Planering vind för våg, dag för dag, eller genomtänkt planering för några veckor framåt. Vad ger bäst resultat?
Planering är grunden för verksamheten i skolan. Vi planerar friluftsdagar, idrottsdagar, läsdagar, gemenskapsdagar mm. Det är planering som gäller aktiviteter som ska genomföras, bokning av bussar, mat och allt som hör därtill. Det inre arbetet i skolan dvs det inne i klassrummen ska också planeras. Och det är här det börjar! Här börjar resan, elevernas resa mot måluppfyllelsen i våra ämnen.
Under mina 15 år som lärare har jag planerat på olika sätt. Hastigt och snabbt. Har inte hunnit tänka igenom. Vi kör väl lite arbetsböcker idag också, lite tyst läsning, räkning i matteboken. Eget arbete, praktiskt. Krävs inte så mycket av mig. Det har funnits lektioner som inte varit så genomtänkta utan bara blivit genomförda. Och sedan då? Rättning av alla arbetsböcker? Nja, inte alltid. Gjorde eleverna rätt? Räknade de rätt? Det vet jag faktiskt inte. Kanske satt de och lärde sig fel utan att jag visste om det. Jag har också haft mera långdragna planeringar där jag inte tänkt igenom milstolparna på vägen, avstämningepunkter och mållinjen i förväg. Arbetet har dragit ut på tiden och arbetsområden har faktiskt inte hunnits med. En stressig avslutning helt enkelt och lite uppföljning. Utvärdering? Nej, det hann vi inte.
Under de de sista åren, ja faktiskt sedan nya läroplanen kommit har jag hittat ett annat sätt. Det bästa sättet för mig att planera undervisning är att ha lagomt många moment som ska uppfyllas. Innan arbetsområdet har jag funderat på vilka delar ur läroplanen som ska behandlas och hur lång tid vi ska arbeta med området. Vad är det som eleverna ska uppfylla? Vilka mål har jag med min undervisning? Varje lektion har haft delmål dvs olika avstämningspunkter på vägen. Eleverna har fått vara delaktiga i planering och delmål. Jag har varit mer förberedd och genomtänkt. Aktiviteten i klassrummet har varit stor men det har krävts mer av mig som lärare. Mitt fokus har gått från ”plocka fram vad jag kommer tänka- på- för- stundenarbete” till ”genomtänkt undervisningsarbete”. Jag leder undervisningen. Vi arbetar tillsammans i klassrummet. Klassrummet präglas inte längre av ensamarbete utan tillsammansarbete med mål och mening.
För mig är det viktigt att ha en strukturerad tillvaro i mitt pedagiska ledarskap. Syfte och mål ska vara genomtänkta när jag sätter igång lektionerna mina elever. Jag blir mer skärpt i min undervisning och eleverna blir mer mottagliga för den kunskap de ska lära sig. Min egen arbetsmiljö blir lugnare då jag kan luta mig mot planeringen, återkoppla mot den och se helheten. För helheten är viktig. En planering som inte är genomtänkt är svajig och lösryckta delar ger inget sammanhang. Allt börjar med en bra planering. Planeringen är stommen. Visst, den kan ändras under resans gång. Det kan hända saker på vägen. Eleverna kanske inte hänger med, jag behöver träna vissa moment med dem flera gånger, kanske mer än vad jag tänkt. Jag kanske hittar något nytt material på vägen som jag vill lägga in i undervisningen, så är det ju. Men vi får aldrig tappa målet och vi måste alltid komma tillbaka på banan då vi gör avstickare. Vi får inte gå vilse.Det gäller att se längre än bara morgondagen.
En vind för våg undervisning är inte strukturerad och vårt uppdrag är att ha strukturerad undervisning, vilket står i läroplanen. Min planering är också grunden för den bedömning jag ska göra kring elevernas kunskaper, det som ska landa i omdöme eller betyg. Vad ska jag bedöma om jag inte har gjort någon planering? Hur håller jag koll på vad jag har behandlat av centralt innehåll och kunskapskrav om jag inte planerar? Ju tydligare min planering är desto lättare är det sedan att bedöma mina elevers kunskaper och det blir lättare att ge den formativa bedömningen till eleverna som de har rätt till.
Jag brukar skriva mina planeringar så jag har dem i digitalform och lägger sedan ut dem på vår klassblogg. Men jag skriver också ut dem och sätter upp dem i klassrummet på vår planeringsanslagstavla. Då påminns jag och eleverna också om vad det är vi har kommit överrens om att vi ska arbeta med och vi kan lätt återkoppla till målet med våra arbetsområden.
Allt börjar med en bra planering, vi utformar den tillsammans i klassrummet, enskilt eller med kollegor. Vi arbetar med våra elever, gör lektionsutvärderingar, arbetar lite till, ger formativ bedömning, arbetar, utvärderar och gör en summativ bedömning. Detta är sedan grunden för hur kommande planering ser ut efter det resultat som eleverna har erlagt.
Så för mig blir det inget mer vind för våg arbete i klassrummet. Tråkigt? Nej, underbart härligt! Det ger resultat och underlättar mitt arbete. Det är belöning nog! Vi behöver struktur i våra klassrum i dagens skola och detta är ett sätt att nå strukturerad undervisning. Kanske har du fler sätt som du vill dela med dig av. Skriv gärna i kommentarsrutan nedanför.
