Pedagog Värmland | Blogg | Kan det demokratiska samhället flytta in i klassrummet?

Med uppdrag att lära

En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 20 år som…

Kan det demokratiska samhället flytta in i klassrummet?

Vårt samhälle bygger på de demokratiska principerna dvs de grundläggande demokratiska värderingarna. Grunden är vår åsiktsfrihet med yttrandefriheten och tryckfriheten som elementära byggstenar. Vi känner till att för att ett beslut ska vara demokratiskt så krävs det att alla människor har samma värde och att de har en röst var. Fri opinionsbildning och majoritetsprincipen kännetecknar också en demokrati och att hänsyn till minoriteternas intressen tas. Demokrati är när vi tillsammans bestämmer. Vi väljer representanter som ska företräda våra åsikter i regering och riksdag. Ordet samhälle betyder att hålla samman. Vi är alla en del av samhället. Hur fungerar detta i skolan? På vilket sätt arbetar vi med demokratins principer i klassrummet?

Den stora huvuduppgiften en lärare har är att förbereda eleverna för ett aktivt samhällsliv. Det kan göras på olika sätt och behöver variera över tid. I skolan måste lärare och skolans övriga personal lyssna på eleverna och låta dem vara med och påverka beslut som rör eleverna. Det kan handla om att tillsammans skapa trivselregler där alla elever ska få vara med och besluta. Att få påverka beslut i skolan är viktigt. Det är först då eleverna förstår hur demokrati fungerar. Därför är klassråd viktigt där elevernas förslag och åsikter kan komma fram med förslag och lösningar. Skolans elevråd fungerar som vår riksdag dit vi skickar representanter som ska föra klassens talan i olika frågor. Detta är endast en begränsad del av en elevs vardag, om än så viktig. Elever har rätt att påverka sin vardag mer än så. De har rätt till inflytande över demokratiska arbetssätt och former utöver klassråden.

I olika samhällskunskapsböcker för mellanstadiet tas oftast klassråd och elevråd upp som exempel på demokrati i skolan. Olika förslag tas upp på vad en elev kan göra för att påverka om det är stökigt och bråkigt i klassen, eller om de tycker undervisningen i något skolämne inte är som det borde vara. Ordet demokrati förklaras med betydelsen att bestämma tillsammans och att komma överens. Min tanke med demokrati i klassrummet är att bestämma tillsammans och träna eleverna i att komma överrens i deras skolarbete, från start till mål. Om du tänker efter hur en demokratisk process sker i Sverige vid valtider så startar det med att bilda opinion. Olika partier för ut sitt budskap kring deras partiprogram, åsikter och tankar de har som ska föra vårt land framåt och på vilket sätt Sverige ska styras. Vi har val, alla svenska medborgare över 18 år får rösta och föra fram sina åsikter. Majoritetsprincipen gäller och bildandet av regering och riksdag sker. Hur skulle detta kunna fungera i skolan?

Jag kan likna det med att elever får utrycka tankar och åsikter kring ett arbetsområde. Läraren talar om vilket arbetsområde som är aktuellt att arbeta med, vilket centralt innehåll ikursplanen som ska behandlas. En presentation görs och eleverna får därefter diskutera med varandra på vilket eller vilka sätt de kan tänka sig jobba med området dvs på vilka sätt de vill lära sig stoffet. Eleverna blir delaktiga i kärnan av undervisningen och alla får göra sin röst hörd. De reflekterar tillsammans och lär av varandra. Åsfrihehet- och yttrandefrihet blir central dvs den demokratiska principen flyttar in i klassrummet och eleverna får träna tillsammans. Eleverna presenterar sina tankar för varandra och läraren sammanfattar. Elevernas intressen och förkunskaper tas till vara och majoritetsbeslut fattas.

När detta upprepas vid olika tillfällen, vid olika arbetsområden lär sig eleverna lyssna och respektera varandras röster. De ser att arbetet kan ske på olika sätt och lär sig hur de lär bäst. Som lärare får du en överblick över dina elever och kan se var undervisningen kring arbetsområdet ska börja. Du utgår då från elevernas intressen och demokrati blir en ledstjärna i arbetet som du strukturerat håller trådarna i. Du har nått ett arbetssätt där elevernas åsikter, tankar ligger till grund för undervisningens innehåll. Eleverna känner sig delaktiga i processen precis, som samhällets medborgare gör när vi tar vårt ansvar och röstar vid val till riksdag och regering. Som lärare är jag inne i ett verkligt demokratiarbete. Varje elev får tid och mandat att göra sin röst hörd, utveckla sin ståndpunkt och blir en del i klassens gemensamma arbete och utveckling.

För att träna eleverna för att aktivt delta i samhällslivet behöver de träna i klassrummet under uppväxttiden. Skolan är den viktiga mötesplatsen där eleverna ska slipas mot och av varandra. I mötet med andra lär de sig de demokratiska principerna. Det demokratiska samhället sker inte enbart utanför skolan utan också inne i skolans arbete. Eleverna får sina röster hörde och blir viktiga. Att lära in kunskap blir coolt för det är eleverna som är med och utformar hur.

{ "ImageClass": "Timber\\Image", "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Timber\\Term", "object_type": "post", "custom": { "_thumbnail_id": "6424", "_fgd2wp_old_node_id": "924", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c" }, "id": 6426, "ID": 6426, "post_author": "2006", "post_content": "

V\u00e5rt samh\u00e4lle bygger p\u00e5 de demokratiska principerna dvs de grundl\u00e4ggande demokratiska v\u00e4rderingarna. Grunden \u00e4r v\u00e5r \u00e5siktsfrihet med yttrandefriheten och tryckfriheten som element\u00e4ra byggstenar. Vi k\u00e4nner till att f\u00f6r att ett beslut ska vara demokratiskt s\u00e5 kr\u00e4vs det att alla m\u00e4nniskor har samma v\u00e4rde och att de har en r\u00f6st var. Fri opinionsbildning och majoritetsprincipen k\u00e4nnetecknar ocks\u00e5 en demokrati och att h\u00e4nsyn till minoriteternas intressen tas. Demokrati \u00e4r n\u00e4r vi tillsammans best\u00e4mmer. Vi v\u00e4ljer representanter som ska f\u00f6retr\u00e4da v\u00e5ra \u00e5sikter i regering och riksdag. Ordet samh\u00e4lle betyder att h\u00e5lla samman. Vi \u00e4r alla en del av samh\u00e4llet. Hur fungerar detta i skolan? P\u00e5 vilket s\u00e4tt arbetar vi med demokratins principer i klassrummet?<\/p>

Den stora huvuduppgiften en l\u00e4rare har \u00e4r att f\u00f6rbereda eleverna f\u00f6r ett aktivt samh\u00e4llsliv. Det kan g\u00f6ras p\u00e5 olika s\u00e4tt och beh\u00f6ver variera \u00f6ver tid. I skolan m\u00e5ste l\u00e4rare och skolans \u00f6vriga personal lyssna p\u00e5 eleverna och l\u00e5ta dem vara med och p\u00e5verka beslut som r\u00f6r eleverna. Det kan handla om att tillsammans skapa trivselregler d\u00e4r alla elever ska f\u00e5 vara med och besluta. Att f\u00e5 p\u00e5verka beslut i skolan \u00e4r viktigt. Det \u00e4r f\u00f6rst d\u00e5 eleverna f\u00f6rst\u00e5r hur demokrati fungerar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r klassr\u00e5d viktigt d\u00e4r elevernas f\u00f6rslag och \u00e5sikter kan komma fram med f\u00f6rslag och l\u00f6sningar. Skolans elevr\u00e5d fungerar som v\u00e5r riksdag dit vi skickar representanter som ska f\u00f6ra klassens talan i olika fr\u00e5gor. Detta \u00e4r endast en begr\u00e4nsad del av en elevs vardag, om \u00e4n s\u00e5 viktig. Elever har r\u00e4tt att p\u00e5verka sin vardag mer \u00e4n s\u00e5. De har r\u00e4tt till inflytande \u00f6ver demokratiska arbetss\u00e4tt och former ut\u00f6ver klassr\u00e5den.<\/p>

I olika samh\u00e4llskunskapsb\u00f6cker f\u00f6r mellanstadiet tas oftast klassr\u00e5d och elevr\u00e5d upp som exempel p\u00e5 demokrati i skolan. Olika f\u00f6rslag tas upp p\u00e5 vad en elev kan g\u00f6ra f\u00f6r att p\u00e5verka om det \u00e4r st\u00f6kigt och br\u00e5kigt i klassen, eller om de tycker undervisningen i n\u00e5got skol\u00e4mne inte \u00e4r som det borde vara. Ordet demokrati f\u00f6rklaras med betydelsen att best\u00e4mma tillsammans och att komma \u00f6verens. Min tanke med demokrati i klassrummet \u00e4r att best\u00e4mma tillsammans och tr\u00e4na eleverna i att komma \u00f6verrens i deras skolarbete, fr\u00e5n start till m\u00e5l. Om du t\u00e4nker efter hur en demokratisk process sker i Sverige vid valtider s\u00e5 startar det med att bilda opinion. Olika partier f\u00f6r ut sitt budskap kring deras partiprogram, \u00e5sikter och tankar de har som ska f\u00f6ra v\u00e5rt land fram\u00e5t och p\u00e5 vilket s\u00e4tt Sverige ska styras. Vi har val, alla svenska medborgare \u00f6ver 18 \u00e5r f\u00e5r r\u00f6sta och f\u00f6ra fram sina \u00e5sikter. Majoritetsprincipen g\u00e4ller och bildandet av regering och riksdag sker. Hur skulle detta kunna fungera i skolan?

Jag kan likna det med att elever f\u00e5r utrycka tankar och \u00e5sikter kring ett arbetsomr\u00e5de. L\u00e4raren talar om vilket arbetsomr\u00e5de som \u00e4r aktuellt att arbeta med, vilket centralt inneh\u00e5ll ikursplanen som ska behandlas. En presentation g\u00f6rs och eleverna f\u00e5r d\u00e4refter diskutera med varandra p\u00e5 vilket eller vilka s\u00e4tt de kan t\u00e4nka sig jobba med omr\u00e5det dvs p\u00e5 vilka s\u00e4tt de vill l\u00e4ra sig stoffet. Eleverna blir delaktiga i k\u00e4rnan av undervisningen och alla f\u00e5r g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd. De reflekterar tillsammans och l\u00e4r av varandra. \u00c5sfrihehet- och yttrandefrihet blir central dvs den demokratiska principen flyttar in i klassrummet och eleverna f\u00e5r tr\u00e4na tillsammans. Eleverna presenterar sina tankar f\u00f6r varandra och l\u00e4raren sammanfattar. Elevernas intressen och f\u00f6rkunskaper tas till vara och majoritetsbeslut fattas.<\/p>

<\/p>

N\u00e4r detta upprepas vid olika tillf\u00e4llen, vid olika arbetsomr\u00e5den l\u00e4r sig eleverna lyssna och respektera varandras r\u00f6ster. De ser att arbetet kan ske p\u00e5 olika s\u00e4tt och l\u00e4r sig hur de l\u00e4r b\u00e4st. Som l\u00e4rare f\u00e5r du en \u00f6verblick \u00f6ver dina elever och kan se var undervisningen kring arbetsomr\u00e5det ska b\u00f6rja. Du utg\u00e5r d\u00e5 fr\u00e5n elevernas intressen och demokrati blir en ledstj\u00e4rna i arbetet som du strukturerat h\u00e5ller tr\u00e5darna i. Du har n\u00e5tt ett arbetss\u00e4tt d\u00e4r elevernas \u00e5sikter, tankar ligger till grund f\u00f6r undervisningens inneh\u00e5ll. Eleverna k\u00e4nner sig delaktiga i processen precis, som samh\u00e4llets medborgare g\u00f6r n\u00e4r vi tar v\u00e5rt ansvar och r\u00f6star vid val till riksdag och regering. Som l\u00e4rare \u00e4r jag inne i ett verkligt demokratiarbete. Varje elev f\u00e5r tid och mandat att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd, utveckla sin st\u00e5ndpunkt och blir en del i klassens gemensamma arbete och utveckling.<\/p>

F\u00f6r att tr\u00e4na eleverna f\u00f6r att aktivt delta i samh\u00e4llslivet beh\u00f6ver de tr\u00e4na i klassrummet under uppv\u00e4xttiden. Skolan \u00e4r den viktiga m\u00f6tesplatsen d\u00e4r eleverna ska slipas mot och av varandra. I m\u00f6tet med andra l\u00e4r de sig de demokratiska principerna. Det demokratiska samh\u00e4llet sker inte enbart utanf\u00f6r skolan utan ocks\u00e5 inne i skolans arbete. Eleverna f\u00e5r sina r\u00f6ster h\u00f6rde och blir viktiga. Att l\u00e4ra in kunskap blir coolt f\u00f6r det \u00e4r eleverna som \u00e4r med och utformar hur. <\/p>

<\/p>

<\/p>", "post_date": "2015-05-01 05:47:38", "post_excerpt": "", "post_parent": 0, "post_status": "publish", "post_title": "Kan det demokratiska samh\u00e4llet flytta in i klassrummet?", "post_type": "blog", "slug": "kan-det-demokratiska-samhallet-flytta-i-klassrummet", "_thumbnail_id": "6424", "_fgd2wp_old_node_id": "924", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c", "post_date_gmt": "2015-05-01 05:47:38", "comment_status": "open", "ping_status": "open", "post_password": "", "post_name": "kan-det-demokratiska-samhallet-flytta-i-klassrummet", "to_ping": "", "pinged": "", "post_modified": "2015-05-01 05:47:38", "post_modified_gmt": "2015-05-01 05:47:38", "post_content_filtered": "", "guid": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/blog\/paks00\/20150501\/kan-det-demokratiska-samhallet-flytta-i-klassrummet\/", "menu_order": 0, "post_mime_type": "", "comment_count": "0", "filter": "raw", "status": "publish", "type": { "slug": "blog", "name": "blog", "label": "Bloggar", "labels": { "name": "Bloggar", "singular_name": "Blogg", "add_new": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "add_new_item": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "edit_item": "Redigera Blogginl\u00e4gg", "new_item": "New Blogg", "view_item": "View Blogg", "view_items": "View Bloggar", "search_items": "Search Blogg", "not_found": "No Blogg found", "not_found_in_trash": "No Blogg found in Trash", "parent_item_colon": null, "all_items": "Bloggar", "archives": "Bloggar", "attributes": "Inl\u00e4ggsattribut", "insert_into_item": "Infoga i inneh\u00e5ll", "uploaded_to_this_item": "Uppladdat till detta inl\u00e4gg", "featured_image": "Utvald bild", "set_featured_image": "Ange utvald bild", "remove_featured_image": "Ta bort utvald bild", "use_featured_image": "Anv\u00e4nd som utvald bild", "filter_items_list": "Filtrera inl\u00e4ggslista", "filter_by_date": "Filtrera efter datum", "items_list_navigation": "Navigation f\u00f6r inl\u00e4ggslista", "items_list": "Inl\u00e4ggslista", "item_published": "Inl\u00e4gget har publicerats.", "item_published_privately": "Inl\u00e4gget har publicerats privat.", "item_reverted_to_draft": "Inl\u00e4gget har \u00e5terst\u00e4llts till utkastet.", "item_scheduled": "Inl\u00e4gget har schemalagts.", "item_updated": "Inl\u00e4gget har uppdaterats.", "item_link": "Inl\u00e4ggsl\u00e4nk", "item_link_description": "En l\u00e4nk till ett inl\u00e4gg.", "menu_name": "Blogg", "name_admin_bar": "Blogg" }, "description": "Anv\u00e4nd f\u00f6r bloggar f\u00f6r fler personer. Varje anv\u00e4ndare f\u00e5r en personlig blogg.", "public": true, "hierarchical": false, "exclude_from_search": false, "publicly_queryable": true, "show_ui": true, "show_in_menu": true, "show_in_nav_menus": true, "show_in_admin_bar": true, "menu_position": null, "menu_icon": null, "capability_type": "blog", "map_meta_cap": true, "register_meta_box_cb": null, "taxonomies": [ "post_tag", "verksamheter", "amnen", "tema", "kommuner" ], "has_archive": true, "query_var": "blog", "can_export": true, "delete_with_user": false, "template": [], "template_lock": false, "_builtin": false, "_edit_link": "post.php?post=%d", "cap": { "edit_post": "edit_post", "read_post": "read_post", "delete_post": "delete_post", "edit_posts": "edit_blogs", "edit_others_posts": "edit_others_blogs", "delete_posts": "delete_blogs", "publish_posts": "publish_blogs", "read_private_posts": "read_private_blogs", "read": "read", "delete_private_posts": "delete_private_blogs", "delete_published_posts": "delete_published_blogs", "delete_others_posts": "delete_others_blogs", "edit_private_posts": "edit_private_blogs", "edit_published_posts": "edit_published_blogs", "create_posts": "edit_blogs" }, "rewrite": { "slug": "blog", "with_front": true, "pages": true, "feeds": true, "ep_mask": 1 }, "show_in_rest": true, "rest_base": null, "rest_namespace": "wp\/v2", "rest_controller_class": null, "rest_controller": null }, "excerpt": false }

[ { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "\u00e5siktsfrihet", "taxonomy": "post_tag", "id": 1746, "ID": 1746, "term_id": 1746, "slug": "asiktsfrihet", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1746, "parent": 0, "count": 1, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "demokrati", "taxonomy": "post_tag", "id": 1745, "ID": 1745, "term_id": 1745, "slug": "demokrati", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1745, "parent": 0, "count": 4, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "Elevinflytande", "taxonomy": "post_tag", "id": 1279, "ID": 1279, "term_id": 1279, "slug": "elevinflytande", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1279, "parent": 0, "count": 5, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "elevmedverkan", "taxonomy": "post_tag", "id": 1236, "ID": 1236, "term_id": 1236, "slug": "elevmedverkan", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1236, "parent": 0, "count": 15, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "planering", "taxonomy": "post_tag", "id": 1239, "ID": 1239, "term_id": 1239, "slug": "planering", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1239, "parent": 0, "count": 12, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "tillsammans", "taxonomy": "post_tag", "id": 1329, "ID": 1329, "term_id": 1329, "slug": "tillsammans", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1329, "parent": 0, "count": 2, "filter": "raw" }, { "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Term", "object_type": "term", "_children": null, "name": "yttrandefrihet", "taxonomy": "post_tag", "id": 1747, "ID": 1747, "term_id": 1747, "slug": "yttrandefrihet", "term_group": 0, "term_taxonomy_id": 1747, "parent": 0, "count": 1, "filter": "raw" } ]

{ "video": { "kategoripanel": true, "senaste": true }, "default_post_image": { "ID": 10202, "id": 10202, "title": "pv-placeholder", "filename": "pv-placeholder.jpg", "filesize": 47120, "url": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "link": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/pv-placeholder\/", "alt": "", "author": "2003", "description": "", "caption": "", "name": "pv-placeholder", "status": "inherit", "uploaded_to": 0, "date": "2022-02-08 13:12:58", "modified": "2022-02-08 13:12:58", "menu_order": 0, "mime_type": "image\/jpeg", "type": "image", "subtype": "jpeg", "icon": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-includes\/images\/media\/default.png", "width": 1200, "height": 630, "sizes": { "thumbnail": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-400x400.jpg", "thumbnail-width": 400, "thumbnail-height": 400, "medium": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-800x420.jpg", "medium-width": 800, "medium-height": 420, "medium_large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-768x403.jpg", "medium_large-width": 768, "medium_large-height": 403, "large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "large-width": 1200, "large-height": 630, "1536x1536": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "1536x1536-width": 1200, "1536x1536-height": 630, "2048x2048": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "2048x2048-width": 1200, "2048x2048-height": 630 } }, "featured_blogs": [ { "data": { "ID": "2084", "user_login": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_pass": "$P$B6UIsoNBjQkKAzy37xFmT34NFCipRO.", "user_nicename": "maria-ripemo", "user_email": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2019-09-09 20:24:43", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "maria.ripemo@hotmail.com" }, "ID": 2084, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2044", "user_login": "Jennelie \u00d6rtendahl", "user_pass": "$P$BEtYKaAO1fiDpvJ68oGO561MIaUCwa\/", "user_nicename": "jennelie-ortendahl", "user_email": "ortendahljennelie@gmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2015-08-19 13:27:19", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "Jennelie \u00d6rtendahl" }, "ID": 2044, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2054", "user_login": "SOL i V\u00e4rmland", "user_pass": "$P$B9sEAS7872fGIqXBYRSeC6DdjVY61q1", "user_nicename": "sol-i-varmland", "user_email": "marleneandersson7@icloud.com", "user_url": "", "user_registered": "2016-06-02 11:41:04", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "SOL i V\u00e4rmland" }, "ID": 2054, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null } ], "featured_events": [ 11713, 11344, 11706 ], "wordlists": [ { "title": "Hem- och konsumentkunskap", "int_name": "hemochkonsumentkunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1rFDx9yveliwcrqUGUGzKhEhPLvHVS78N13tcEtzq7PY\/edit?usp=sharing", "description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Hem- och konsumentkunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d. Listan \u00e4r uppdelad i fyra avdelningar: Mat och m\u00e5ltider, h\u00e4lsa, konsumtion och ekonomi, milj\u00f6 och livsstil.", "information": "

Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F,O", "published": true }, { "title": "Allm\u00e4nna skolord", "int_name": "allmannaskolord", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "F", "published": true }, { "title": "Vardagsord", "int_name": "konversation", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)", "information": "

Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning", "int_name": "syv", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "Religionskunskap", "int_name": "religionskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,T,U", "published": true }, { "title": "Samh\u00e4llskunskap", "int_name": "samhallskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Sex och samlevnad", "int_name": "sexochsamlevnad", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.", "information": "

Bilderna kommer fr\u00e5n bildstod.se och anv\u00e4nds med\u00a0licens<\/a>\u00a0fr\u00e5n ARASAAC, Linn Greaker Design, Sclera symbols och Humblepics.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,H", "published": true }, { "title": "Historia", "int_name": "historia", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Xij0BQmUDmh8SANWWwxMuq6ns-AbtLf9aqHw-3mEuNI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet historia, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,I", "published": true }, { "title": "Kemi", "int_name": "kemi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/142W9EMXGXy5U-kYen3LX9hTvB6ElV-r55vbaJtWcxgw\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet kemi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Biologi", "int_name": "biologi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1xcurwFH5hMHmlRiPne8mjnioMO-BWyVlEouSCV0em9c\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet biologi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Teknik", "int_name": "teknik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1lwxorTOtOSVW2OCuvdfbavz8X8NcVPO1kLUOQIj17mI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet teknik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Matematik", "int_name": "matematik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/127_tcIgVsIWerDzipTxNz8Mb9ZJY92S58x5shBv6VqU\/edit?usp=sharing", "description": "\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r hittar du l\u00e4nk till Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k.", "information": "

\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r \u00e4r Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k:<\/p>\n

Termer f\u00f6r matematikundervisning p\u00e5 olika spr\u00e5k<\/a><\/p>\n", "id_column": "ej relevant", "default_column_to_show": "", "languages_columns": "", "published": true } ], "wordlist_instructions_box": { "heading": "Aktivera uppl\u00e4sning", "lead": "De svenska orden och vissa andra spr\u00e5k g\u00e5r att f\u00e5 uppl\u00e4sta i Skolord.", "button_url": "\/i-undervisningen\/nyanlanda\/skolord-amnesord-pa-olika-sprak\/upplasning-av-skolord", "button_label": "Instruktioner f\u00f6r uppl\u00e4sning" }, "theme_blog": { "color": "blue", "heading": "Blogg", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla blogginl\u00e4gg p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_blogpage": { "color": "blue", "heading": "Bloggar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla bloggar p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_article": { "color": "orange", "heading": "Artiklar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du l\u00e4sa alla artiklar som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_video": { "color": "green", "heading": "Video", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se de filmer som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_event": { "color": "pink", "heading": "Evenemang", "subheading": "Inspireras och utvecklas tillsammans", "lead": "I kalendern hittar du f\u00f6rel\u00e4sningar, kurser och annat inom omr\u00e5det utbildning och skola, fr\u00e5n olika arrang\u00f6rer." }, "theme_document": { "color": "gray", "heading": "Dokument", "subheading": "", "lead": "" }, "footer_text": "\u00a9 [YEAR] Pedagog V\u00e4rmland, alla r\u00e4ttigheter reserverade." }

Med uppdrag att lära

Kan det demokratiska samhället flytta in i klassrummet?

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar

post

tags

fields