Står detta verkligen i kursplanen?

Det har hänt något de sista veckorna. Flera av mina elever i åk 6 har blivit medvetna om livet på ett nytt sätt. De resonerar och reflekterar annorlunda än tidigare. Samtalen har ett kritiskt förhållningssätt. De börjar bli farligt medvetna. De börjar bli tonåringar. 

Idag blev det extra tydligt då en tjej i klassen frågade om det vi skulle göra en stund på slutet av dagen verkligen stod med i kursplanen. Uppgiften var att hela klassen skulle hjälpa mig och min kollega att sortera ihop åhörarkopior, ett stort antal häften, till en föreläsning. Jag förklarade att nej det gjorde det inte men vi ville gärna ha hjälp ändå. Det gick fortare om alla hjälptes åt. Vi fick hjälp. 

Det är det här som är hela poängen med att låta eleverna få inblick i kursplanerna, i det ämnesstoff, centralt innehåll vi ska behandla. Att låta dem känna till kunskapskraven så att de får förståelse för det de ska lära sig. Vad de ska kunna. Vad som verkligen står i läroplanen. De blir medvetna och så småningom utvecklar de ett kritiskt förhållningssätt. ”Står detta verkligen i kursplanen?” är en bra fråga, och viktig. Eleverna har rätt att få veta. 

Jag måste medge att jag inte alltid varit tydlig med att låta eleverna få fundera över syftet med det ämnesområde vi ska bearbeta och resonera om det tillsammans med mig. Men jag märker att nu krävs det mer, jag måste vara mer påläst vid mina lektioner kring det vi ska arbeta med, för frågorna från eleverna har ett annat djup, en annan vinkling än tidigare. Syftet har blivit extra viktigt och blir från och med nu, för varje dag som går, allt viktigare då jag arbetar med medvetna tonåringar som vill förstå, vara delaktiga i allt och ha kontroll över sin egen kunskapsutveckling. Då går det mesta bra, också att sortera pappershögar.