STEAM: Matematik – Dans – Musik

STEAM, som står för Science, Technology, Engineering, Arts och Mathematics ( naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst, estetik och matematik) är ett begrepp som funnits sedan tjugo år. Dock händer det alltför ofta enligt min mening att A:et glöms bort. Regeringen har tagit fram en STEM strategi för att stärka kompetensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik. Detta är nödvändigt för vår framtid men hur går vi då tillväga? Jag vänder mig till ledande inom området. Först ut är en utav de kanske mest kända naturvetenskaparna, Albert Einstein som menade att fantasi är viktigare än kunskap då det driver utvecklingen framåt. Vi går vidare till Den Kulturella hjärnan som drivs av tre professorer vid Karolinska institutet och som visar på forskning och samband kring kultur och lärande/hälsa. Jag har tidigare lyft Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan som ofta uttalar sig om vikten av att använda estetiska uttrycksformer då högre utbildning handlar om abstrakt tänkande. I Dagens Industri 25/4 – 2025 uttalar sig Björn Nordin, VD för Svensk Form och Henrik Benesch, dekan vid Göteborgs universitet om att Sverige behöver addera A:et i STEM. De hänvisar också till World Economic Forum som menar att ”kreativitet är en av de mest efterfrågade färdigheterna inför 2025, och utbildningssystemen behöver främja både analytiskt och estetiskt tänkande.” Henric Bucht, VD vid Piteå Science Park replikerar i samma tidning den 28/5 – 2025 och beskriver hur de införlivat A:et i sin verksamhet. I artikeln beskrivs hur de från början inkluderat kultur i sitt arbete och hur de dagligen ser hur möten mellan olika ämnen skapar nya innovationer. Bucht avslutar med att säga: ” Låt oss fortsätta att bygga vidare på bilden av Sverige som ett innovationsland som förenar konst, kultur och teknik. Vi skulle kunna sticka ut genom att vara landet som låter A:et komma först i alla strategier och samhällsbygget i stort. Det är en spännande tanke.” Jag håller helt med!
Vi hoppar in i förskolan och som rubriken berättar vill jag nu visa hur jag använder mig av dans och musik i vårt arbete med matematik. I dessa exempel har jag undervisat 4-6 åringar. Först ut är dans och som jag tidigare berättat om att vi utövar i vår matsal, nu har jag satt upp en skylt med ”danssal” bredvid matsalsskylten för att befästa det estetiska perspektivet… Jag har satt samman ett antal musikstycken som jag på olika sätt upplever som ”matematiska”. Det innebär exempelvis att det är tydliga takter och rytmer som vi kan räkna till. Jag brukar röra mig på led tillsammans med barnen och låta de turas om att leda, som en slags Följa John. Jag uppmuntrar/visar hur det går att röra sig i geometriska former samt i olika nivåer (sträcka på sig och gå på tå, gå på alla fyra) och barnen får även röra sig i olika tempon. Ett annat moment är att stå på en rad och hoppa framåt, bakåt och åt sidorna i takt till musiken. För att utveckla samspelet mellan barnen får de också hålla på varandras axlar och ringla sig fram längs golvet, återigen i geometriska former. Slutligen får de samlas i en ring och vi reflekterar över vad vi gjort och vad som är matematik.
Över till musiken. Då vi haft extra fokus på geometri ville jag göra en sång om detta. Jag letade fram lite konstruktionsmaterial, magneter och leksaker i olika geometriska former. Med gitarren redo frågade jag barnen om de ville göra en sång om dessa? Jodå, de kunde de tänka sig men kunde de få använda rytmikinstrumenten också? Efter lite dividerande om vem som skulle spela på vilket instrument kunde jag sedan skönja en viss rytm som jag hängde på med gitarren. Barnen utropade hur de olika formerna såg ut och såg även andra geometriska former, exempelvis att trumman är rund. Det som var viktigt var skillnaden i antal hörn, det poängterade barnen vilket jag sedan tog med mig när jag i vanlig ordning ”knöt ihop” sången. När det så blev inspelningsdags, vilket kan vara lite oberäkneligt beroende på vilket humör barnen är på, insåg jag att barnens fokus på att spela instrument gjorde att de glömde bort att sjunga. När vi sjöng sången som barnen nu döpt till Former för våra övriga kompisar (1–3 åringarna och 28–63 åringarna) satt texten så jag beslöt att vid inspelning bara använda våra röster. Barnen och jag har även pratat om att vår röst också är ett instrument och vi har testat att använda den genom att göra ljud/sjunga på olika vis men det är en annan historia. Här är i alla fall resultatet:

Former