Att skapa sånger utifrån böcker.

Jag har tillsammans med barnen gjort egna sånger som utgår ifrån vad barnen uttrycker eller helt enkelt vill. Exempel på dessa är Pannkaka Ost och Fleece. Men många sånger har också skapats utifrån böcker och de är dessa jag lyfter i detta inlägg.
Just nu pågår en diskussion om phonics som är en metod för att knäcka läskoden genom ljudning. Jag tänker inte ge mig in i debatten men jag skulle ändå vilja föra fram vikten av ljud och såklart kopplat till estetiska uttrycksformer och då framförallt musik. Fonologisk medvetenhet (språkljud) och prosodi (ljudegenskaper) främjas av musik. Detta har jag tidigare lyft och hänvisat till vad Jederlund (2023) beskriver i Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande där han skriver att ”En god läsutveckling hos barn i förskolan stimuleras av en ökad fonologisk medvetenhet.” På min förskola använder vi oss av materialet Före Bornholmsmodellen i det språkfrämjande arbetet. Detta innebär kort sammanfattat språksamlingar med barnen som inkluderar rim, ramsor, lek med ljud/ord, sagor och sånger. Bornholmsmodellen skapades av läsforskaren Ingvar Lundberg och kom ut första gången 1994. Detta är en välkänd metod som såklart innehåller många fler delar än de jag beskrivit men dess huvudsakliga syfte är den fonologiska medvetenheten och det är där jag kopplar in musiken. Med anledning av den ”läskris” som pågår och som en följd av detta en revidering av läroplanen, Lpfö 18 (Skolverket, 2025) där högläsning lyfts, vill jag visa mitt sätt att arbeta med det här genom estetiska lärprocesser.
Jag har som sagt var skapat sånger med barnen utifrån böcker sedan flera år tillbaka. Dessa har framförallt varit varit från de böcker som valts ut av Lilla Bokbryggan som är ett språkfrämjande samarbete mellan bibliotekarier och lärare i förskolan i Karlstad. Här följer ett urval av sångerna och hur dessa kom till. Sångerna är markerade och går att lyssna på. Vi startar 2018 då boken var Vem ser Dim? skriven av Maria Nilsson Thore (2017). Den handlar om figuren Dim som är ensam, mycket ensam innan Lummer gör entré. En av sångerna jag gjorde då fick heta Solo som betyder ensam på spanska. Vi arbetade utifrån Läslyftet, ett material från Skolverket som inkluderade interkulturellt förhållningssätt. Kort beskrivet kan det förklaras som ett medvetandegörande av olika språk och kulturer. Ett barn hade spanska som modersmål, därav titeln på sången. Även engelska lyftes i vår barngrupp. I och med att barnen var mellan 1-3 år uttryckte de sig mer med sina kroppar än med ord och detta blev mycket tydligt i sången, barnen levde sig verkligen in i hur det kan kännas att vara ensam. Följande år var boken Kurran och Pigan räddar en liten av Lisa Moroni (2019). Här fick vi följa figurerna Kurran och Pigan när de tar hand om en larv, Dodo, och hur den förändras från larv till puppa och slutligen till en färgsprakande fjäril. Boken inleds med en ”läskig” scen då några fåglar försöker äta upp Dodo. Denna dramatik fångade vi in i sången som helt enkelt fick heta Fåglarna. I arbetet med berättelsen uppkom även en matematiksång som utgick från räknandet av Dodos bajskorvar..Dodos matematiksång. Vi höll kvar vid Kurran och Pigan även nästa år men då bytte jag avdelning och började arbeta med äldre barn i åldern 3-6 år. Boken hette Kurran och Pigan på djupt vatten, också den av Lisa Moroni (2021), och handlar om hur Kurran och Pigan tvingas lämna sin stubbe på grund av vattenbrist. De slår upp sitt tält vid en sjö där de stöter på en vresig groda som vill köra bort dom. Att gestalta denna groda med röst och mimik var såklart roligt, här är Sura Grodan. Tack och lov ändrade grodan sin inställning och vi gjorde en sång om detta, Simma, simma, simma. Ännu fler sånger skapades utifrån den här berättelsen, går att läsa i arkivet från 2021/2022.
Hösten 2022 startade vi upp med boken Vips bakom stenarna av Oskar Jonsson (2021). Vips som är en näbbmus träffar Smyg, en skogsödla och de börjar spela fotboll med lingon, sången fick såklart heta Lingonboll. Denna lek avbryts dramatiskt av att en nötskrika tar Smyg och flyger iväg! Scenen måste speglas i sången tyckte barnen, här är Nötskrikan kommer! Senaste boken återvände vi till Dim, den här gången i Hur mår Dim? av Maria Nilsson Thore (2023). Vi inledde med en sång som beskriver djuren som syns på ett av de första uppslagen i boken, Dim och Lummers skog 2.0. Sången har tidigare gjorts i samband med den förra boken om Dim, men nu var det andra djur med så sången behövde alltså revideras. Eftersom berättelsen börjar med att Dim inte mår så bra frågade jag om barnen hade någon idé om hur en sång skulle kunna låta som beskrev detta? ”Ja, Maria, jag tror jag har något på gång”, svarade ett av barnen. Resultatet blev Dim är upprörd.
Att skapa sånger utifrån böcker tillsammans med barn skiljer sig lite åt beroende på ålder. När det gäller de yngsta barnen som kanske inte pratar än brukar jag gå på deras kroppsliga uttryck och impulser. Jag fokuserar kanske bara på en enskild bild i en bok, pratar om vad de ser och försöker fånga upp vad de förmedlar och vilka impulser som uppstår. Det blir också ett lekande med ljud och ord. Vid inspelningar av sånger kan det ibland vara svårt att ”få barnen att sjunga” och min röst blir den mest framträdande. Detta är däremot något som de äldre barnen gärna påpekar vid inspelningar, ”Du hörs för mycket, Maria!”, låter det då…De äldre barnen kan också ha ett högre tempo och vill gärna få in så mycket text och handling av boken som möjligt i sångerna, dessa får jag försöka korta av och sammanfatta. Att mitt sångskapande kan ha betydelse för läsningen har jag exempel på då en vårdnadshavare inte fick läsa, utan var tvungen att sjunga, en bok två gånger eftersom ”Maria gör det”. Ett eget minne jag själv har från när jag var barn är Peter Lundblads musikalbum Vem ska trösta knyttet? från 1978. Jag minns hur fascinerad jag var av att få bläddra i Tove Janssons fantastiska bok från 1960 samtidigt som jag lyssnande på den inlevelsefulla sången. Peter Lundblad sjöng alltså hela bokens text vilket för mig skapade en flerdimensionell upplevelse. Vi har boken på min förskola och barnen tycker om berättelsen. Jag spelade upp musiken och magin tändes åter igen, texten, berättelsen fick liv, orden en mening och bokstävernas ljud blev musik..”Nej, nej, inte mellis nu, vi vill läsa klart!” Om vi tänker efter, vad gör egentligen en låttext med oss? Är det någon skillnad på hur vi tar till oss budskapet? Varför känns det som om vissa ord eller meningar går rakt in i oss? För visst blir det väl en annan sak att höra meningen She loves you, yeah, yeah, yeah! (The Beatles, 1964)?