Blogg
Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.
Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.
Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.
Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.
Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.
Om Elisabet
10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.
Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.
2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.
Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.
2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Vetenskapliga publikationer
• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China
• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.
• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.
• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065
• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag
• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.
• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.
• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.
• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.
• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.
• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.
• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.
• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.
• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.
• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.
• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.
• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University
Några populärvetenskapliga publikationer
• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.
• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.
• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6
• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.
Rapporter
• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247
• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf
• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.
Idag har vi varit uppdelade på två ställen, Brecht-Schule och Beratungstelle Besondere Begabung (BbB).
På BbB var det Arbeitskreis-träff för de regionala koordinatorerna för särskild begåvning. Hamburg förutom Tysklands näst största stad också ett eget Bundesland.
Vår känsla för hur vi ska kunna jämföra detta med Värmland/Sverige är att likna de olika regionerna med kommuner och Bundeslandet Hamburg med länet Värmland. Fullt medvetna om att det naturligtvis inte är en fullt korrekt jämförelse generellt.
Varje region i Hamburg har något som kan liknas med en central elevhälsa, deras förkortning för dessa är ReBBZ. Viktiga roller i denna elevhälsa är skolpsykolog, specialpedagog och det de kallar för sozialepädagog. De menar att det är samarbetet mellan dessa kompetenser som utgör styrkan. Den centrala elevhälsan i Karlstad har utöver dessa roller även medicinsk kompetens inkluderad.
Varje ReBBZ har en (eller flera) koordinator, skolpsykolog och specialpedagog, som samordnar ärenden kring särskild begåvning, men de poängterar att de i huvudsak handhar ärenden kring elever som inte fungerar i skolsituationen av andra anledningar. Dessa är i huvudsak förknippade till inlärningssvårigheter.
Samarbetet mellan de ReBBZ och BbB påbörjades 2014 och har varit officiellt aktivt sedan 2016. De strävar efter att gemensamt få en överblick över de ärenden som berör särskild begåvning och försöker samordna aktiviteter både för elever och lärare.
På många skolor finns även någon/några lärare med vidareutbildning inom undervisning av särskilt begåvade elever som har en pågående kommunikation med koordinatorn på det ReBBZ som skolan tillhör. Cirka 20-30 skolor hör till resp. ReBBZ.
Om detta skulle översättas till Värmland skulle det på varje värmländsk skola finnas minst en lärare med extra utbildning inom undervisning av särskilt begåvade elever, likt de som deltagit i projektet ”Med rätt att utmanas”. På varje central elevhälsa skulle det finnas en eller flera koordinatorer för ärenden som berör särskild begåvning. Dessa koordinatorer har då precis som de i ReBBZ även ansvar för andra ärenden. Utöver det borde det finnas en organisation liknande BbB som håller sig ajour med aktuell forskning, samordnar och arrangerar aktiviteter för elever och fortbildning för lärare. BbB har även ett nära samarbete med Hamburgs universität och bedriver forskning tillsammans med dem. Eventuellt skulle en sådan organisation kunna finnas under ”paraplyet” Karlstads universitet.
Rent konkret fick vi lära oss om de Berikningsaktivitetr som BbB anordnar för skolorna i Bundeslandet Hamburg. I det paketet ingår fortbildning av lärare och konkreta aktiviteter för elever.
När Dr. Annette Schwarz på BbB pratar om berikning och dessa aktiviteter är det tydligt att det handlar om utanför-kursplan-relaterat-innehåll. Det är alltså inte fördjupning i något innehåll som hör till kursplanen. Anette påpekar flera gånger vikten av dessa aktiviteter p.g.a. att de särskilt begåvade eleverna behöver ges tillfällen att lära och arbeta ihop med likasinnade. De aktiviteter hon berättar om påminner lite om det som Centre of Talented Youth, Ireland erbjuder, som vi läst om i bloggen från Dublin. Samt till viss del även om Day-a-week-school som vi berättade om i vår blogg från Amsterdam.
Skolorna/regionerna i Hamburg kan ansöka hos BbB om att vara med i dessa berikningsprojekt. Vårdnadshavarna får betala en viss summa för barnets deltagande, men BbB är med och medfinansierar. Berikningsprojekt som nämndes var:
* PriMa projektet (som vi bl.a. bloggade om igår)
* Forscher-Camp (åk 5/6)
* Kurse Kreatives Schreiben (åk 5-10)
* JuniorAkademie (åk 8-10)
* Deutsche SchülerAkademie (åk (10-13)
* Workshops Kreatives Schreiben (åk 7-13)
De flesta berikningsaktiviteter ligger utanför skoltid, kvällar, helger och lov. Om de ligger parallellt med skolschemat ansvarar eleven för att ta ikapp det skolarbete som den eventuellt missar.
På BbB idag har vi lärt oss mycket om hur man skulle kunna organisera liknande verksamhet i Värmland/Sverige. Tack till Dr. Anne Ziesenitz som lät oss gå bredvid idag!
Annika Thyberg och Elisabet Mellroth
På Brecht-schule:
Brecht-schule är en privatskola som ligger i centrala Hamburg. Skolan är en grundskola med klasser från årskurs 1-10. Från 2001 erbjuds undervisning för elever med särskild begåvning.
Dagen fördelades mellan olika klasser på låg- och mellanstadiet samt ett tillfälle med speciallärare som hade enskild träning med en elev i årskurs 6 med behov av särskilt stöd.
Matematikundervisningen i 4an var i helklass med två vuxna, en lärare och en resurs (så kallad Erzieher). Lektionen inleddes med en kort repetion för att sedan gå över till eget arbete. Arbetsområdet skulle sträcka sig över 3-5 arbetspass och innehöll 5 obligatoriska uppgifter och två fördjupningsuppgifter. Fördjupningsuppgifterna innehöll uppgifter av öppen karaktär och erbjöd komplext tänkande. Två av eleverna fick egna anpassade arbetshäften utifrån att de inte nått lika långt som sina jämnåriga.
Matematikundervisningen i årskurs ett startade med en genomgång där flera olika lärstilar användes. Man använde sig av motoriska övningar och konkret material i övergången till abstraktionen i ensiffriga tal. Man räknade addition med hjälp av så kallade talhus och läraren avslutade den gemensamma övningen med öppna frågor till eleverna om de kunde upptäcka något av det de hade gjort när de tittade på tavlan. Flera barn kunde då redogöra för de mönster de såg. Därefter följde egen träning, med eller utan konkret material tillhands. De elever som var snabba erbjöds nivåanpassade och individanpassade uppgifter och var ren färdighetsträning.
De elever som är särbegåvade erbjuds från årskurs tre att läsa kinesiska. Det är skolan som avgör vilka som får erbjudandet. Pedagogen lärde barnen att betona ord på kinesiska med hela kroppen genom att ”rappa” samt med handrörelser. Detta stärker förståelsen för språket ord som är likaljudande men där betoningen avgör ordets betydelse. Pedagogen i Kinesiska visade mig en av de böcker som inspirerade hans undervisning. Barnen fick redan i tredje klass lära sig att skriva tecknen för de ord de lär sig. Tecknet på boken betyder människa. Om tecknet har figuren med utsträckta armar,så betyder det prefixet ”jätte”.
Jeanette Alferi
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg