Blogg
Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.
Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.
Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.
Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.
Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.
Om Elisabet
10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.
Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.
2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.
Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.
2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Vetenskapliga publikationer
• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China
• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.
• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.
• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065
• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag
• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.
• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.
• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.
• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.
• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.
• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.
• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.
• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.
• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.
• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.
• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.
• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University
Några populärvetenskapliga publikationer
• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.
• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.
• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6
• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.
Rapporter
• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247
• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf
• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.
Vi har under våra besök i skolorna här i Dublin fått erfara stora skillnader mellan det svenska och det irländska skolsystemet. Trots detta beskriver lärarna i matematik liknande dilemman som vi ställs inför hemma. Lärarna beskriver att resurserna, som besökta skolor har, i första hand riktas till de elever som har behov av stöd för att nå kunskapskraven och för att kunna hantera sin skolsituation. För eleverna med hög akademisk nivå försöker lärarna hitta funktionella lösningar för den enskilda eleven. De beskriver att de behöver individanpassa utifrån den enskilda eleven. En elev vill gå runt och hjälpa klasskamraterna medan en annan hellre vill gå vidare och arbeta med mer komplicerade uppgifter för sig själv.
I vårt projekt ”Med rätt att utmanas – i en skola för alla” har vi arbetat med två olika former för att anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever – berikning och acceleration. Berikning innebär att eleverna erbjuds att fördjupa sitt lärande med mer utmanande arbetsuppgifter som kräver en högre kognitiv nivå under arbetet. Vid acceleration går eleverna fortare framåt i sitt arbete. Särskilt begåvade elever lär sig väldigt snabbt och behöver inte arbeta med flera liknande uppgifter för att befästa ny kunskap. De behöver istället utmanas vidare med nya uppgifter. Vi har sett acceleration inom de besökta skolornas inre organisationer medan berikningen erbjöds elever genom universitetets verksamhet som riktades till hela Irland. När eleverna deltog i verksamheten på Centre for Talented Youth fick de möta andra typer av aktiviteter än de får i undervisningen på sina skolor. Problemlösningsuppgifterna i matematik som de arbetade med hade syftet att erbjuda eleverna tillämpning av kunskaperna de tillförskaffats sig vid ordinarie undervisning på hemskolorna. Verksamheten på Centre of Talented Youth möjliggjorde dessutom möten med likasinnade, vilket vi i projektet sett som framgångsfaktor för såväl den sociala som den kunskapsmässiga utvecklingen hos individen. Accelerationen vi såg på secondary school erbjöd eleverna en verksamhet av högre kvalité än vad vi känner att vi normalt erbjuder elever hemma. Nivågrupperingen möjliggjorde att eleverna fick aktivt stöttande undervisning av läraren. I det heterogena svenska klassrummet finns stor risk för att det blir mycket individuellt arbete för elever som har väldigt lätt att lära, om resurser riktas mot elever som har svårigheter att nå målen.
I Sverige konstateras att pojkar presterar sämre än flickor. Orsaken till det söks inom forskningen och diskussioner förs kring möjliga förändringar för att lyfta pojkars resultat. Vi har både vid besöket på Centre of Talented Youth och i toppklassen på Secondary school reagerat på att det är klar majoritet av pojkar. Även vid matteklubbarna i Karlstad har det varit fler pojkar än flickor. Kan det vara så att pojkar behöver utmanas mer för att engagemanget ska lockas fram och få dem att utveckla sin fulla potential? Lust är viktig och därför bjuder vi idag på några matteskämt.
Jobbskuggning har givit oss inblick i det irländska skolsystemet och några olika verksamheter och givit oss möjlighet att se likheter och skillnader med vår egen. Den kunskap vi fått i projektet, om att anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever, har vi fått bekräftat. Det räcker dock inte att kunskapen stannar hos de lärare i Karlstad kommun som har deltagit i projektet utan kunskapen behöver spridas till alla undervisande lärare. Detta för att lärare ska kunna möta dessa elever på ett bra sätt, så långt det är möjligt inom den ordinarie undervisningen. När detta inte räcker behöver det finnas andra lösningar som att accelerera uppåt i skolsystemet eller att utmanas vidare med verksamheter utanför den enskilda skolan som exempelvis matteklubbar.
Anna-Pia Hägglund, Nobelgymnasiet
Anna Henriksson, Frödingskolan
Sofia Sköld, Rudsskolan
Annmarie Danielsson, Kronoparksskolan
Barbro Wahn, Nyeds Skola
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg