Pedagog Värmland | Blogg | Om – 12 tecken på särskild begåvning

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

En fråga har kommit angående referenserna som ligger bakom artikeln; Här är 12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev.

Först vill jag dock kommentera att det alltid är viktigt att reflektera kring sammanhanget, som en text är producerad i eller hämtad från.

Sammanhanget kring artikeln på Pedagog Värmland var ett samtal mellan mig (Elisabet Mellroth) och David Sjöö ihop med producenten på Pedagog Värmland, Tobias Berger. Texten som sattes ihop efter detta samtal är alltså ingen vetenskaplig text, även om det naturligtvis finns vetenskaplig fakta som ligger bakom.

Extra viktigt att belysa är att ingen kan använda sig av en lista eller tabell med kännetecken för att avgöra om en individ är särskilt begåvad eller inte. För att kunna upptäcka, uppmuntra, undervisa och stimulera också de särskilt begåvade barnen och eleverna måste pedagoger, skolledare och elevhälsa ta till sig kunskap om särskild begåvning. Det kan man inte göra genom att läsa en lista eller en tabell. Bakom varje lista eller tabell, som bland annat snurrar runt i sociala medier, finns oftast gedigen forskning. De som lockas av att använda sig av någon av dessa listor eller tabeller bör först läsa den bakomliggande forskningen för att kunna tolka tabellen eller listan rättvist.

Utan gedigen kunskap hos den pedagogiska personalen är det lätt att missuppfatta eleven. Det finns till exempel flera likheter mellan särskilt begåvade elever som inte får tillräcklig stimulans och elever med neuropsykiatriska diagnoser (Persson, 2015).

Referenser och kort utveckling av punkt 7 och 8 tillhörande artikeln; Här är 12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev

Punkt 7

Eleven ägnar sig åt sina intressen med sådan intensitet att omgivningen kan tycka att hen är nästan “besatt”. (t.ex. Winner, 1999)

Citat från Winners bok:

En rasande iver att behärska. Särbegåvade barn är motiverade i sig själva att begripa den domän inom vilken de visat prov på brådmogenhet. De företer ett intensivt och besatt intresse, en förmåga att fokusera skarpt och något jag kommit att kalla en rasande iver att behärska. De upplever tillstånd an ”flow” – optimala tillstånd när de starkt fokuserar och förlorar kontakten med yttervärlden. (Winner, 1999, s. 15)

Flera fallbeskrivningar finns att läsa i Winners bok. Som ett exempel kan nämnas David som vid tre och ett halvt års ålder fick ett undantag från det närliggande biblioteket. Normalt fanns det en maximal gräns på antal böcker man fick låna, denna upphävdes för David – så att hans familj inte skulle behöva gå dit varje dag. Eller om Michael, 3 år, som varje dag när hans pappa kom hem från jobbet hälsade honom: ”Pappa, nu sätter vi igång och jobbar!”. Med matematik. Citerar igen:

Pojken hade så mycket energi, både mental och fysisk, att han gjorde sin omgivning alldeles utmattad. Han behövde lite sömn och såg faktiskt hyperaktiv ut när han var uttråkad. Men när han var intresserad av något var hans koncentration intensiv. (Winner, 1999, s. 28)

Punkt 8

Eleven kan ha svårt att släppa en aktivitet och gå vidare till nästa. Hen önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.

Punkt 7 och 8 är mycket närliggande, båda handlar om den intensitet det särskilt begåvade barnet kan ge sig in i en aktivitet med. Att avbrott kan orsaka frustration kan man läsa sig till via fallstudier, eller kanske har man egna upplevelser.

Ett exempel kommer från ett tillfälle där omkring 8 barn i årskurs 2-3 deltog i en extra matematikaktivitet under skoltid. När tiden för aktiviteten egentligen var slut hade ett särskilt begåvat barn kommit djupt in i matematikproblemet. Hen diskuterade högt, mer eller mindre med sig själv och med mig som lärare. Diskussionen var så intensiv att den även fångade två av de andra barnen, som lade sig över bordet för att bättre se vad som höll på att hända. Det särskilt begåvade barnet kunde inte sitta ned utan stod upp och var böjd över pappret och uppgiften. Just precis då öppnar en annan lärare dörren och säger: ”Ni måste sluta – barnen måste gå ut på rast. De måste ha frisk luft!” Barnen som låg över bordet sprang fort iväg, men det var inte lika lätt för det särskilt begåvade barnet. Jag sa att hen kanske kunde mejla mig vad hen kommit fram till senare. Det var lätt att här avgöra att barnet var frustrerat – och jag delade frustrationen!

Naturligtvis borde jag där och då ha protesterat, eller åtminstone följt med barnet ut på rasten. Men det gjorde jag inte.

En annan referens som bekräftar intensiteten de särskilt begåvade barnen kan ha i sin koncentration, när det gäller de domäner intresset finns i, ges av VanTassel-Baska (1998).

Ytterligare en kommentar till punkt 7 och 8 är att eleverna bör i skolan få lov att arbeta länge och djupt med en uppgift. De behöver alltså tidigt få mötas av utmaningar. De elever där lärandet gått för lätt i de tidiga åldrarna kan få problem med att utveckla eller behålla koncentrationsförmågan (Gross, 2004).

Referenser

Gross, M. U. (2004). Module One: Understanding Giftedness. In S. Bailey (Ed.), Gifted and talented education professional learning package for teachers. Sydney: Australian Government Department of Education, Science and Training and University of New South Wales, GERRIC (Gifted Education Research, Resource and Information Centre). Retrieved from https://education.arts.unsw.edu.au/media/EDUCFile/Module1_PRIMARY.pdf

Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. Jönköping, Sweden: Högskolan i Jönköping

VanTassel-Baska, J. (1998). Characteristics and needs of talented learners.Excellence in educating gifted and talented learners, 173-191.

Winner, E. (1999). Begåvade barn (översättning Jeanette Emt). Jönköping, Sweden: Brain Books.

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Om – 12 tecken på särskild begåvning

Referenser

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar