Pedagog Värmland | Blogg | Hur man kan stimulera och arbeta med matematiskt särskilt begåvade elever, framför allt på lågstadiet.

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

För att möta dessa barn på bästa sätt tror jag det för det första är jätteviktigt att läraren har en grundkunskap om särskilt begåvade elever allmänt och utöver detta, specifikt om de matematiskt särskilt begåvade eleverna.

Särskilt begåvade elever – allmänt

För att uppnå det första, d.v.s. få en grundkunskap om särskilt begåvade elever allmänt, rekommenderar jag varmt del 1.1 och 1.2 i Skolverkets stödmaterial samt Roland S. Perssons Tre korta texter om särskilt begåvade elever. Det finns naturligtvis mycket mer att läsa – se detta som ett förslag på en grund som alla pedagoger bör ha.

Matematiskt särskilt begåvade elever

Var kan man då läsa mer om matematiskt särskilt begåvade elever? Här är några förslag;

Eva Petterssons licentiatuppsats, avsnittet om Matematisk förmåga s. 21 – 33.

Attila Szabos licentiatuppsats, avsnittet om Matematisk förmåga s. 24 – 32.

Elisabet Mellroth magisteruppsats, avsnittet Matematisk förmåga och matematisk aktivitet s. 15 – 21.

Jag försöker ge tips på texter skrivna på svenska, men vill ändå också varmt rekommendera Linda J. Sheffields bok: Extending the challenge in mathematics; Developing mathematical promise in K – 8 students. I denna bok finns både teori och konkreta exempel på hur man kan arbeta i klassrummet.

Den ställda frågan handlade om hur man kan stimulera och arbeta med matematiskt begåvade elever. När man nu har läst lite om hur man kan upptäcka dem – då tror jag att det är dags att börja diskutera hur och med vad man kan möta dem i klassrummet.

Det finns inte jättemycket forskat på hur man konkret ska kunna arbeta med dem i klassrum som har en sådan bredd av elever som vi har i våra svenska klassrum. Men man vet att det är viktigt att man ger matematisk begåvade elever uppgifter som ska vara rätt för dem. Oftast behöver inte dessa elever särskilt mycket repetition – när de kan något – så kan de! Att tvinga dem till repetition kan helt ta bort deras motivation och glädje för skolämnet. Att ge dem uppgifter att arbeta med som de redan kan, lektion efter lektion, dag efter dag – det är ett effektivt sätt att göra dessa barn mycket uttråkade.

Uppgifter som anses vara stimulerande och utmanande för dessa elever, d.v.s. leder till ny kunskap för dem ska enligt litteraturen bland annat;

· Uppmuntra till nyfikenhet och kreativitet,

· Kunna lösas på flera olika sätt, metoden ska inte vara styrd,

· Ha ett öppet slut, d.v.s. den ska kunna gå att utveckla, generalisera eller göra om – kanske kan man göra det genom att ställa frågan ”Men tänk om…”

(Detta kan man hitta skrivet av forskare som t.ex. Linda J. Sheffield, Ralf Benölken, Marianne Nolte, Roza Leikin).

Många av de Rika matematiska problemen uppfyller detta, liksom många av problemen i matematiklyftets problembanker.

I Karlstads skolutvecklingsprojekt Med rätt att utmanas – i en skola för alla arbetar vi också med att utveckla uppgifter så att de särskilt begåvade eleverna får arbeta med att träna sitt högre tänkande (enligt Blooms taxonomi) snarare än att ägna tid åt att skapa kunskap – som de ofta redan har. Tyvärr har vi inte resultat att delge av detta än, men det kommer – även om rapporten inte väntas vara klar förrän hösten 2017.

Vad var svaret då?

Det viktigaste är att se barnet och att bekräfta barnet för den begåvning barnet har. Tänk på att ett särskilt begåvat barn ofta förstår att han/hon är annorlunda, men han/hon kanske inte förstår varför kamraterna inte förstår honom/henne.

Låt inte barnet stå och trampa vatten, tvinga inte barnet till onödiga repetitioner. Om ni vill ”kolla av” vart barnet ligger till – börja gärna att testa uppifrån. Om ni använder t.ex. Diamant – börja inte på lägsta nivån om ni anar att barnet kanske redan kan just det. En idé som nämns i litteraturen är att använda sig av förtest innan man börjar ett nytt område – ni kanske upptäcker att ett barn redan kan allt av det ni hade tänkt arbeta med den kommande månaden.

Erbjud barnet material som det inte redan behärskar, var inte rädda för att ”ta i”. Om ni tänker er att t.ex. att det nog blir bra med material anpassat för elever som är två år äldre – testa att ta material som är ämnat för elever som är fyra år äldre – se vad som händer! Det kan bli fantastiska matematiska möten!

Ungefär så här sa en av lärarna i vårt projekt:

”Det är så häftigt att få vara med, att få se hur fort det går och hur hen bara vill ha mer och mer!”

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Hur man kan stimulera och arbeta med matematiskt särskilt begåvade elever, framför allt på lågstadiet.

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar