Vad kallar du din Amy?

Hur fortsätter man att jobba med eleverna med ett öppet mindset i enlighet med Carol Dweck efter det att förhållningssättet införts i klassrummet?

Min förväntan var att få svar på detta i höstas då Dweck besökte Stockholm under en Nordenturné med namnet, ” The Mindset Conference”. Med en inledning värt en rockkonsertartist svävar Carol Dweck in på scenen och berättar om svårigheten med att stanna kvar i ett öppet mindset. Amy är en förkortning för amygdala. Amygdala eller mandelkärnan på svenska, har en central roll i samband med att känslor av typen rädsla, skräck och vrede utlöses. Den justerar blodtryck, andning, hjärtverksamhet mfl. som krävs för att försätta kroppen i larmberedskap.Amygdala tros ha en viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk och spelar stor roll vid uppkomsten av såväl negativa som positiva känslor.

Olika tankesätten med fixerat och öppet Mindset ser ut så här:

Det är Amy som påverkar dig att tänka enligt de röda bubblorna. Att utmana Amy att inte göra sin röst hörd är något man måste jobba med återkommande och hela livet. Apan på axeln eller Jante är begrepp som är väl känt men att den där rösten som gör att du tänker att du inte är bra på något får ett namn som du kan använda.

–      Kom igen Amy, jag kan inte det här än!

Utmana dig själv och lär dig mer, hela livet. Så självklart att ett Mindset behöver utmanas i klassrummet hela tiden och att påminna ständigt om vilket tankesätt som ger effekt på lärandet. Bilderna med grön och röd pratbubbla får sitta kvar tillsammans med andra bilder som stärker tankesättet. Men ska vi döpa våran Amy? Kommer vi att ha mumlande elever som snackar med sin Amy att hålla tyst och att jag kan förbättra det här.

” So let´s not forget”, att utmana din Amy.