Här nedan följer alla valbara pass under Forum lärande 2025. Anmälan öppnar inom kort!

Konferensens övergripande teman

🟢 Samhälle och utbildning – exempelvis frågor inom demokrati och delaktighet, hälsa och arbetsmarknad.

🟠 Undervisning – exempelvis frågor inom ämnesdidaktiska modeller, verktyg för digitalisering, specialpedagogik och undervisningsdesign.

🔵 Professionen – exempelvis frågor inom karriärvägar, arbetsliv, ledarskap, nätverk och samarbete.

🟠 ”Läslyktan” – på vårt sätt

(Dialogmöte) Efter inspiration från Sandbackaskolan i Kungälv arbetar vi på våra skolor med högläsning ur bilderböcker för att öka läsförståelsen bland eleverna. Detta på ett strukturerat och välplanerat arbetssätt där eleverna får möta olika läsförståelsestrategier samt arbeta med bokens innehåll på olika sätt. Eleverna får möta olika slags böcker med olika innehåll som sträcker sig över olika ämnen inom skolan. Vi upplever goda resultat med läsförståelse men också med elevernas skrivutveckling. Inspiration kommer också från Barbro Westlund ”Att undervisa i läsförståelse” och Britta Stensson ”Mellan raderna”.

Annci Remnevik Hedenberg, grundskolelärare, Malin Reardon, grundskolelärare
Graningeskolan (F-3), Arvika och Kyrkebyskolan (F-3), Arvika

🟠 ”Maska” – ett samarbete mellan matematik och svenska

(Dialogmöte) I svenska såväl som andra ämnen ser man hur bristande läsförmåga leder till sjunkande resultat i alla skolämnen. Utifrån detta perspektiv vill vi gärna prova en idé som för all del kanske inte leder till några revolutionära resultat men kan vi på något sätt påverka elevers läsförmåga i något ämne så skulle detta i sig vara en enorm vinst. Tillsammans med några aktiva lärare i matematik har vi under en tid klurat kring om en språklärares resurs vid matematikundervisning skulle skapa en aspekt som kan påverka i positiv riktning. 

Vår tes är att man som språklärare kommer in med avsevärt färre kunskaper i matematik men med ett perspektiv på språk och skrift. Skulle det kanske kunna vara så att man som matematiskt okunnig språklärare skapar en annan öppning utifrån att vi inte kan ämnet i sig och därmed inte kan bedöma eller döma beträffande elevers kunskaper.

Elin Boström, språklärare, Linda Calles, språklärare, Daniel Ränk, matematiklärare
Rudsskolan

🟠 “Skapa rika lärmiljöer – relationer, kreativitet och hållbarhet i symbios”

(Seminarium) Hur kan vi designa undervisning som väcker nyfikenhet, bygger relationer och främjar kreativitet – samtidigt som vi förankrar den i skolans värdegrund och hållbar utveckling? Detta seminarium utforskar hur multimodalitet och digitala verktyg kan skapa engagerande lärmiljöer där elever känner glädje, motivation och meningsfullhet.

Seminariet varvar teori med konkreta exempel och praktiska övningar. Deltagarna får testa digitala arbetssätt och reflektera över hur de kan implementera idéerna i sin egen undervisning.

Johan Sköld, språklärare
ForshagaAkademin

🟠 1000 nya ord om året, ett arbete för att bygga barns ordförråd

(Seminarium) Barn som vuxit upp i språkrika miljöer beräknas ha ca 10.000 ord i sitt ordförråd när de börjar förskoleklass. Andra barn har betydligt färre ord i sitt ordförråd när de börjar skolan, kanske bara ett par tusen ord på undervisningsspråket svenska. 

På våra tre förskolor har vi påbörjat arbetet att utveckla arbetssätt och strukturer som ska rusta fler barn med fler ord inför förskoleklass, närmare bestämt 1000 nya ord varje år. Vi tänker att barnen är hos oss i fem år och att vi då kan skicka med dem 5000 ord till. Ord som sedan kan användas att tillägna sig ny kunskap, ord som kan användas för att uttrycka sin åsikt, ord som kan användas för att få syn på sina egna tankar och sitt lärande. Att ha ett rikt ordförråd skapar många vägar till ökade kunskaper och färdigheter, det ger också ett självförtroende som skapar mod och förmåga att exempelvis fråga när en inte förstår och därmed lära sig mer och tillägna sig fler nya ord.

Ann-Christin Andersson, rektor, Ellen Tågmark, specialpedagog
Karlstads kommun, förskolorna Gläntan, Kronoparken 1 och Mjölnartorpet.

🟠 AI – hot eller möjlighet?

(Seminarium) I skolans värld har möjligheterna till fusk med hjälp av AI blivit en viktig fråga att hantera, men AI är så mycket mer än så. Mycket tyder på att AI kommer att vara ett större tekniksprång än vad Internet varit. 

Begreppet AI har funnits i 70 år, men det är först när ChatGPT släpptes i slutet av 2022 som alla börjat prata om AI. De flesta har dock inte lärt sig hur den här tekniken fungerar och därmed saknar man förståelse för vad den kan respektive inte kan göra. Med tanke på den otroligt snabba utvecklingen inom området är en av de viktigaste frågorna att ställa sig: Vad kommer AI att kunna göra om några år och hur kan vi förbereda oss för det? I den här föreläsningen får deltagarna på ett pedagogiskt sätt lära sig mer om AI kopplat till skolperspektiv.

Johan Lindström, Utbildningsansvarig Advania Skolpartner (fd lärare/skolledare)
Advania Skolpartner

🔵 AI – skolledarens viktigaste fråga: Vad, hur, varför?

(Seminarium) AI är skolans viktigaste fråga. Den är det för att den sätter fingret på skolans alla andra frågor: Vad lär vi? Hur lär vi? Varför lär vi?

Du som skolledare är viktig genom att ge förutsättningar att förstå, förutsättningar att förändra och utrymme att låta diskussionen om AI handla om pedagogik och didaktik. AI kan hjälpa oss att nå närmare skolans kompensatoriska uppdrag genom att göra kunskap tillgänglig, frigöra tid som vi kan lägga på utveckling av verksamheten, men kunskap om AI är också en del av det kompensatoriska uppdraget. Den här föreläsningen speglar den snabbt föränderliga AI-utvecklingen, drivkrafter, teknik, lagar, förordningar och samhälls- och systemförändring i en skolkontext och ger praktiska tips på hur man kan organisera arbetet med AI. Föreläsningen tar upp konkreta exempel från Jönköpings kommuns arbete med att främja en likvärdig förståelse för möjligheterna och riskerna med AI.

AI är skolans viktigaste fråga – den här föreläsningen svarar på hur du kan jobba med detta.

Joel Rangsjö, lärare och verksamhetsutvecklare AI
Utbildningsförvaltningen

🟠 AI i klassrummet: Mellanstadieelevers kunskaper och tankar

(Dialogmöte) Utifrån en vetenskaplig studie med mellanstadieelever presenteras dels vad de har för kunskaper om vad AI är , men också vad de har för tankar om AI och framtiden. Studien bygger på data från 60 elever, deras skriftliga rapporter och även gruppintervjuer. Resultaten visade att eleverna tänker att AI är robotar och ChatGPT, eller teknik som självkörande bilar. De har olika uppfattningar om AI är bra eller dåligt för människor och några använder ChatGPT men inte i så stor utsträckning ännu. Vi följer upp presentationen av studien med samtal om vad vi kan/bör göra i undervisningen framöver för att förbereda eleverna för ett samhälle där vi har och kommer att ha AI som en del i vår vardag.

Susanne Walan, docent i naturvetenskapernas didaktik
Karlstads universitet

🟠 AI och det kreativa

(Workshop) I denna workshop fokuserar vi på hur vi kan stödja barn och unga i att använda AI som ett verktyg i sin kreativa process. Vi går igenom olika exempel på hur AI kan inspirera till nya idéer och hjälpa till med skapandet av konst och andra kreativa uttryck, samt hur det kan skapa innovativa och interaktiva läsupplevelser.

Thorunn Vignisdottir, bibliotekspedagog
Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket

🟠 AI och utbildning

(Panelsamtal) Samtal om:

• Hur förändrar AI synen på utbildning? 

• AI och fusk?  

• Hur ser vi på AI som en resurs för lärande? 

• Hur utvecklar vi kritiskt tänkande?

Moderator: Margareta Friman – Micke Kring, Rise, Johan Kullander, Karlstads kommun, Yvonne Liljeqvist, Kau, Linnéa Stenliden, LIU
Olika verksamheter

🟠 AI och tillgängligt lärande

(Seminarium) AI och det tillgängliga lärandet. I denna föreläsning visar Joel Rangsjö hur du kan fortsätta utgå från väl beprövade pedagogiska metoder och samtidigt använda AI för att anpassa lärmiljön efter elevernas olika behov. Vi tittar på hur du kan skapa stegvisa instruktioner, låta elever tala fram sin kunskap och förvandla text till ljud, bild eller video. Du får också syn på hur AI underlättar återkoppling och frigör tid för det som verkligen räknas i klassrummet. Allt bygger på det som redan fungerar, men förstärks av AI för att höja kvaliteten på undervisningen och göra den mer tillgänglig. Föreläsningen är fylld av handfasta exempel och konkreta lösningar för skolans alla stadier som du kan börja använda direkt

Joel Rangsjö
Utbildningsförvaltningen

🟠 AI som kollega

(Seminarium) Generativ AI är något annat än traditionell mjukvara – det kräver en ny syn på teknik och samarbete mellan människa och maskin. Micke berättar om varför och hur och visar prototyper han byggt för skola och utbildning, där AI blir en del av arbetslaget.

Micke Kring, projektledare Livslångt lärande, RISE
RISE

🔵 AI, verktyg, möjligheter och farhågor

(Seminarium) Hur kan vi skapa förståelse för AI och dess potential att stärka förskolans verksamhet? Under året har jag lett ett utbildningsinitiativ för rektorer inom förskolan kring artificiell intelligens (AI). Utbildningen består av tre en timme långa tillfällen: en introduktion till AI, dess möjligheter och etiska frågor; en fördjupning i hur AI kan effektivisera administrativa uppgifter som schemaläggning och dokumentation; samt en avslutande del där fokus ligger på AI i pedagogisk praktik, exempelvis genom digitala verktyg för språk och berättande.

Målet är att rusta rektorerna att leda en hållbar digital utveckling där AI kompletterar och förstärker verksamheten. Diskussioner om utmaningar och möjligheter har varit centrala, och engagemanget för AI växer. Med detta arbete vill jag skapa en plattform för innovation som utgår från förskolans behov och värdegrund, med barnens lärande och utveckling i fokus.

Erik Holm, Rektor
Karlstads kommun, Skåre förskola

🟢 AI-etik i skolan

(Dialogmöte) Under detta utbildningstillfälle kommer vi att tillsammans utforska hur vi kan etablera en gemensam syn på etiskt korrekt användning av AI i skolan. Vi ställs inför viktiga frågor: Vilken roll bör AI ha i undervisningen, och var går gränsen mellan pedagogiskt stöd och otillåten genväg (fusk)? Genom gemensamma diskussioner och reflektioner strävar vi efter att definiera riktlinjer som balanserar teknologins potential med utbildningens grundläggande värden. Målet är att skapa en medvetenhet om AI som ett verktyg som stärker lärande och utbildning och förbereder elever att möta ett samhälle där AI är närvarande.

Kristian Persson
Sundsta Älvkulle gymnasiet

🟠 AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) i klassrummet

(Seminarium) Under passet kommer vi berätta om hur vi jobbar med kommunikation inom olika ämnesområden, AKK som verktyg för ökad delaktighet och högre måluppfyllelse inom anpassade gymnasieskola.

Annelie Larsson, förstelärare, speciallärare och Jessica Eriksson Kommunikationspedagog
Sundsta -Älvkullegymnasiet

🟠 Aktivt lärande i framtidens lärande miljöer: ALC (Active Learning Classroom) i fokus

(Workshop) Hur skapar vi lärmiljöer där studenter inte bara lär sig – utan också växer och bidrar? Active Learning Classroom (ALC) ger oss som lärare och utbildare möjligheten att omvandla undervisningen till en interaktiv, engagerande och studentdriven process. Genom smart teknik, flexibel möblering och genomtänkta pedagogiska strategier sätter vi studenten i centrum och gör lärandet relevant och inspirerande. I detta föredrag utforskar vi hur ALC kan hjälpa oss att aktivera kunskap, stärka samarbete och bygga en lärandekultur som speglar samhällets och arbetslivets behov.

Max Hansson, pedagogisk utvecklare inom högre utbildning
Universitetspedagogiska enheten (UPE) vid Karlstads universitet

🔵 Anpassningspraktikens arkitektur – att förstå och utveckla en praktik

(Seminarium) Det här passet fokuserar på hur en praktik kan förstås och utvecklas genom exempel från en studie genomförd i en komvuxkontext. Komvux nationellt har under lång tid utmanats av låg genomströmning och skolutvecklingsforskning om komvux har saknats. Här rapporteras från en forskningsstudie vars syfte var att utforska anpassningspraktiken i lokala komvux och hur denna praktik kan utvecklas. Med anpassningspraktik avses här komvux interna arbete med att möta elevers behov av individanpassningar och extra anpassningar. Data baseras på enkätsvar från lärare vid åtta lokala komvux, vilken behandlade områdena lärares individuella arbete, kollegiala samarbete, rektors ledarskap, organisation och tillgång till kompetensutveckling/handledning inom specialpedagogik inriktat mot vuxnas lärande, vilken sedan analyserats utifrån teori om praktikarkitekturer. Anpassningspraktikens arkitektur presenteras och utvecklingsstrategier presenteras och diskuteras.

Ingela Portfelt, lektor i pedagogiskt abete
Karlstads universitet

🔵 Använda AI som skolledare

(Seminarium) BESKRIVA och ge exempel på hur AI kan underlätta vid dokumentation både på möten men också i arbetsvardagen

Richard Johansson, Biträdande rektor,
Grums kommun

🟢 Att arbeta med utökad SFI

(Dialogmöte) Beskriva hur Degerfors byggt upp en nystartad komvuxenhet. Hur vi jobbar med utökad SFI och hur vi försöker nå visionen – egenförsörjning, målet – jobb, verktyg – svenska och yrkeskunskap.

Eva Sundh, processledare Vuxnas lärande Degerfors
Kultur och bildningsförvaltningen, Degerfors kommun

🟠 Att arbeta systematiskt med tidiga stödinsatser – läsutveckling F-3

(Seminarium) Är vägen till att bli en god läsare alltid rak och enkel? Nej, ibland kan vägen vara krokig och eleven snubblar till och fastnar, vilket kan medföra att man inte kommer vidare i sin läsutveckling. Uteblivet stöd i kritiska lägen kan ge svårigheter eller medföra att svårigheter växer. När och hur kan speciallärare i samarbete med klasslärare ge stöd som gör skillnad, att få eleven att lära, utvecklas och känna att den lyckas?

Välkommen till ett inspirerande seminarium med Ulrika Johansson Jemail, speciallärare på Stockfallets skola med erfarenhet av att arbeta systematiskt med tidiga stödinsatser och läsutveckling. Ulrika kommer dela med sig av sina beprövade metoder för att ge elever rätta verktyg och strategier för att lyckas i skolan och livet. Under föreläsningen lyfts vikten av att identifiera kritiska lägen tidigt, samt konkreta tips och inspiration för att arbeta förebyggande, främjande och åtgärdande.

Ulrika Johansson Jemail, speciallärare
Stockfallets skola

🟢 Att fånga barns röster – demokratiarbete i praktiken

(Workshop) Vad innebär det att på allvar att bjuda in barnen i utbildningen, göra dem engagerade i sin lärprocess och aktiva deltagare av förskolan, deras första formella samhällsdeltagande? Förskolan ska ge förutsättningar för att barnen nu och i framtiden ska kunna verka i demokratiska sammanhang och själva kunna ge sitt bidrag till ett demokratiskt samhälle. Målsättningen är ge barnen en tro på sin egen medborgarkompentens, sina egna tankar och idéer och att deras röster är värda att bli lyssnade till. 2024 vann Förskolan Lotsen Karlstads kommuns jämställdhetspris för sitt arbete.

I det här workshopen berättar förskollärare från förskolorna Lotsen, Slussvakten och Fullriggaren om hur arbetet med att konkretiserat demokratiuppdraget gått till så att vi vuxna som möter barn ska kunna vara kompetenta nog att ta ansvar för deras rätt och fånga deras röster.

Anna Olausson, Rektor, Elin Norberg, Förskollärare, Camilla Fredriksson, Pedagogisk handledare , Linda Sjölin, Barnskötare
Förskolan Lotsen

🟢 Att främja interkulturell medvetenhet

(Dialogmöte) Förskolan/skolan i Sverige är en social och kulturellt mångfaldig mötesplats som speglar samhället. Drygt 25% av barn och elever har idag utländsk bakgrund. Alla samhällsmedborgare bör kunna verka i ett samhälle som präglas av internationell öppenhet och globalt samarbete. Att kunna se vad som förenar människor snarare än att fokusera på vad som skiljer oss åt är betydelsefullt.

Passet inleds med en introduktion kring vad interkulturalitet är och relaterar till förskolans och skolans styrdokument. Ni kommer också att få ta del av resultat och erfarenheter från våra forsknings- och utbildningsprojekt på lärarutbildningen vid Karlstads universitet.

Samtal förs kring globala och lokala sammanhang, kulturell mångfald, internationell solidaritet, flerspråkighet, identitet, villkor och värderingar kopplat till vad det innebär för dig som arbetar inom utbildningssektorn. 

Nina Thelander, lektor, Jessica Ekberg, universitetsadjunkt, Hanna Räftegård universitetsadjunkt
Pedagogiska institutionen, Karlstads universitet

🟢 Att gå i skolan med funktionsnedsättning

(Dialogmöte) Paneldebatt med unga experter.

Allt fler barn och unga har en funktionsnedsättning. Större krav ställs på skolan utifrån detta och tillgängliga lärmiljöer är en förutsättning för att dessa elever ska nå sin fulla potential. I denna paneldebatt deltar ungdomar med funktionsnedsättning som delar med sig av sina erfarenheter från skoltiden.

Anna Enström, skolöverläkare, Malin Örn, skolläkare, Linnéa Ruf, representant för NUFT, Nätverk unga för tillgänglighet
Barn- och ungdomsförvaltningen samt Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

🟠 Att koda matematiken – En fallstudie kring integrering av programmering i svensk skolmatematik

(Seminarium) För att stärka svenska elevers digitala kompetens har programmering sedan 2018 använts som ett digitalt verktyg i skolmatematiken från årskurs fyra. Men hur kan denna integrering se ut i praktiken, och hur påverkar användningen av programmering elevernas förståelse av matematik? Detta seminarium kommer att presentera en fallstudie om hur en matematiklärare integrerat programmering i sin undervisning och hur dessa val påverkat elevernas möjligheter att använda programmering som ett matematiskt verktyg. Vidare kommer seminariet att belysa hur styrdokumenten i matematik, trots att de ger lärare stor handlingsfrihet i hur programmering kan användas, har visat sig påverka och delvis begränsa lärarens lektionsdesign. Under seminariet kommer vi även att diskutera hur en sådan lektionsdesign kan påverka elevernas förståelse av matematiska begrepp, såsom gränsvärde.

Andreas Borg, gymnasielärare och doktorand
Sundsta-Älvkullegymnasiet och Karlstads universitet

🔵 Att leda AI-utvecklingen i skolan: En introduktion för skolledare

(Seminarium) En introduktion till hur skolledare kan leda AI-utvecklingen i skolan. Praktiska steg för att komma igång, vikten av en AI-strategi, samt etiska och samhälleliga aspekter kommer att belysas. Föreläsningen är anpassad för nybörjare och betonar hur AI redan nu spelar en central roll i utbildningen.

Emma Rosén, verksamhetsutvecklare
Atea Education

🟠 Att ta emot elever i språklig sårbarhet – framgångsfaktorer och utmaningar

(Dialogmöte) 

När skolans språkliga krav är högre än elevers språkliga förmåga, löper elever stor risk för att hamna i språklig sårbarhet i skolans lärmiljöer. Vikten av att skolan skapar språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet framhålls, i såväl forskning som praktiskt arbete. Språkets har en avgörande betydelse för barn och ungas lärande och hälsa i ett livsperspektiv. Skolsvårigheter, psykisk ohälsa, ofrivillig social ensamhet och utanförskap är vanliga konsekvenser liksom konsekvenser som personlig, social utveckling och kunskapsutveckling. 

Centrala elevhälsan i Karlstads kommun, ansvarar för en särskild överlämning från logopedmottagningen i Karlstad, till skolor, för elever som fått stöd för sitt språk i förskoleålder. Hösten 2024 startade Marie och Pernilla arbetet med en mötesplats för kompetens, lärande och samverkan kring språk och kommunikation. Syftet är att ge skolor stöd för att säkerställa kunskapsutveckling och måluppfyllelse, för elever i språklig sårbarhet. 

Marie Eriksson Norberg, specialpedagog , Pernilla Hjalmarsson, specialpedagog
Barn- och ungdomsförvaltningen, Centrala elevhälsan

🔵 Att utveckla praktiknära kompetensutveckling för rektorer

(Dialogmöte) I det här passet kommer Marie Wrethander, skolchef i Stenungsunds kommun, och Ingela Portfelt, lektor vid Karlstads universitet, beskriva hur de i samverkan anpassat kurser på magisternivå motsvarande inom programmet för Utbildningsledning och skolutveckling så att 16 grundskolerektorer i Stenungsunds kommun kan utvecklas i att arbeta med praktiknära skolutveckling med aktionsforskande ansatser och samtidigt ta poäng på avancerad nivå.  Framgångsfaktorer och utmaningar i samverkan presenteras, och rektorernas kunskapsutveckling och förändrade ledarskapspraktik diskuteras.

Marie Wrethander, skolchef för grundskola och anpassad grundskola i Stenungsunds kommun, Ingela Portfelt, Lektor i pedagogiskt arbete
Stenungsunds kommun respektive Karlstads universitet

🔵 Att vara skolsocialt team på landsbygden

(Seminarium) Hagfors kommun valde att ansöka om bidrag till skolsociala team, blev beviljade och teamet började jobba i februari 2024. Julia Jansson (socialpedagog) och Maja Andersson (beteendevetare) pratar om uppstarten och teamets första år. Framgångsfaktorer och svårigheter, samarbete mellan skolan och socialtjänsten och hur det är att arbeta i en liten kommun. Med Stockholms stads arbete som grund har Maja och Julia tillsammans lyckats bygga grunden till ett skolsocialt team med betydligt mindre resurser än vad som finns i städerna.

Maja Andersson, beteendevetare, Julia Jansson, socialpedagog
Skola

🟢 Back to Basics….eller?

(Seminarium) Den stora trenden 2025 är Back to Basics. Innebär det att vi ska sluta att ta steg framåt och sluta att utveckla skolan? Vi tror att vi både behöver se bakåt och förbereda oss för framtiden. Det finns mycket att lära av de senaste 10 årens digitalisering och av den debatt vi står i just nu.

Som lärare, skolledare och poddare i Skolspanarna delar vi med oss av spaningar och tankar kring skola, digitalisering och vägen framåt.

Hans Wågbrant, verksamhetsutvecklare och lärare, Patrik Landström, områdeschef med särskilt ansvar för special- och stödverksamhet
Lysingskolan, Ödeshögs kommun och Linköpings kommun

🟢 Barnrättsperspektivet

(Panelsamtal)

Moderator: Nina Thelander – Gustavo Nazar, Cecilia Von Schevedin (Bris), Lisa Isenström
Olika verksamheter

🟠 Berättelser bortom böcker

(Seminarium) Det här seminariet utforskar hur berättande kan ske i olika former bortom de tryckta sidorna. Vi diskuterar arbetssätt som inkluderar allt från bilder och illustrationer till interaktiva digitala medier som AR (förstärkt verklighet) och VR (virtuell verklighet), och hur dessa format kan förvandla och berika sättet vi delar och upplever berättelser.

Thorunn Vignisdottir, bibliotekspedagog
Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket

🟠 Beredskapsmetodik: samtida och historiska perspektiv på undervisning om totalförsvaret

(Dialogmöte) I passet kommer utgångspunkten tas i aktuella frågorna kring skolans ansvar i totalförsvaret. Fokus ligger på undervisning i framförallt historia och samhällskunskap. Samtida och historiska perspektiv kommer att ges på  elevens och skolans roll för främjandet av försvarsvilja och motståndskraft. Nedslag kommer att göras gällande tidigare metoder och strategier för undervisning i dessa frågor.

Johan Samuelsson, professor i historia
Karlstads universitet

🟠 Blockmodellen enligt Singaporemetoden – en visuell strategi för matematikundervisning

(Seminarium) Hur kan vi hjälpa elever att förstå matematik på ett mer konkret och visuellt sätt? 

I föreläsningen får du en inblick i Blockmodellen enligt Singaporemetoden – en effektiv strategi för att utveckla elevers problemlösningsförmåga.

Du får en kort översikt av Singaporemetoden, dess principer, blockmodellens uppbyggnad och hur den kan användas för att stärka elevernas problemlösningsförmåga. 

Jag hoppas att föreläsningen blir givande och ger dig konkreta idéer att ta med till klassrummet.

Välkommen att utforska hur denna metod kan förenkla och fördjupa elevers matematikinlärning!

Susanne Ivarsson Bengtsson, mellanstadielärare och förstelärare i matematik
Herrhagsskolan

🟢 Bygga broar med AI – från vision till verklighet

(Seminarium) AI förändrar samhället i snabb takt men vad betyder det egentligen?  I detta pass utforskar vi AI-Kommissionens Färdplan för Sverige och vad den innebär. Vi diskuterar konkreta möjligheter, utmaningar och etiska frågor kring AI.

Neshe Tuna, Innovation Manager
Compare Foundation

🟠 Connecting Practice with Research: Designing Research-informed Learning Environments

(Dialogmöte) In this session, we will be discussing research-supported ways to develop and refine curriculum that supports powerful learning environments. Drawing from seminal and also recent research on learning and decades of experience, Dr. Stephanie Rafanelli will present and discuss ideas for instructional design associated with motivation, belonging, and engagement. The dialogue will begin with a brief introduction to Understanding by Design (Wiggins & McTighe, 2005) and Design Thinking (Scheer et al., 2012) as frameworks which guide high quality curriculum design. 

After a concise review of recent research on fostering learner motivation, sense of belonging, and engagement, we will open the dialogue to explore the ideas, questions, and experiences of all participants. Discover new ways to connect relevant research with your practice as you share ideas with colleagues, whether you are designing a unit or refining your entire curriculum.

Dr. Stephanie Rafanelli, Educator and Researcher
Preschool, Secondary School, Graduate School of Education

🟢 Dans för hälsa Hagfors kommun

(Workshop) Passet kommer inledas med en information om vad det forskningsbaserade projektet Dans för hälsa innebär samt hur Hagfors kommun arbetat med detta. Deltagarna kommer även att få möjlighet att prova på en liten del av innehållet samt ges utrymme att ställa frågor.

Sandra Johansson, danslärare, Lina Viklund, skolkurator
Kulturskola samt grundskola.

🟢 Dataanalys inom skolans värld – vad går att visualisera med hjälp av PowerBI?

(Dialogmöte) I Karlstads kommun har vi tillgång till visualiseringsverktyget PowerBI och har inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen testat att skapa vyer för att kunna jobba proaktivt med de elever som börjar gymnasiet. Det senaste året har vi även skapat vyer utifrån Skolinspektionens skolenkät om trygghet och utbildning, samt tagit fram kvantitativ data för att se om det går att hitta mönster för att förebygga att fler ungdomar skrivs in i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Det vore kul om vi kunde byta erfarenheter inom detta område, vi vill gärna lära oss av andra som kommit längre.

Anders Lenz, IT-strateg
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, utvecklingsavdelningen

🟢 Demokratiuppdrag i en orolig tid- erfarenheter från ett samverkansprojekt

(Dialogmöte) I det här passet kommer vi att presentera ett samverkansprojekt där forskare och pedagoger i förskolan har utforskat och utvecklat förskolans demokratiuppdrag tillsammans. Demokratisk utbildning är en viktig del av arbetet med social hållbarhet och förskolans uppdrag som helhet. I projektet har det varit viktigt att hitta vägar för samsyn och samarbete såväl mellan pedagoger och forskare som inom arbetslaget där allas röster tas tillvara. Detta har varit en del i att skapa förutsättningar för att pröva nya verktyg och förhållningssätt i förskolans utbildning där syftet har varit att barnen ska få möjlighet till ökad delaktighet i verksamheten och utvecklas som demokratiska medborgare. I passet deltar forskare från Karlstad universitet samt rektor och förskollärare från den medverkande förskolan.

Magdalena Raivio, forskare/lektor , Katarina Ribaeus, forskare/lektor, Ulrika Gustafsson, rektor/förskollärare , Maja-Lena Höglund, förskollärare
Universitet och förskola

🟠 Det politiska innehållet i samhällskunskapsundervisning om klimatförändringar

(Seminarium) Under passet vill jag presentera resultaten från den undersökning som ligger till grund för min licentiatuppsats. Undersökningen handlar om hur samhällskunskapslärare undervisar om klimatförändringar och vilket politiskt innehåll denna undervisning har.

Emil Mörk, doktorand
Karlstads universitet

🟢 Digital teknik i 2000-talets barn- och ungdomslitteratur

(Seminarium) Hur förhåller sig 2000-talets barn- och ungdomslitteratur till sin digitaliserade omvärld? Det är den övergripande frågeställningen i Jakob Olssons avhandling ”Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar. Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019”. Under seminariet presenteras resultat ur studien, som utforskar hur digital teknik representeras och didaktiseras i 249 böcker utgivna sedan millennieskiftet. Vilka digitala apparater och system figurerar i berättelserna, vilka teknikrelaterade budskap förmedlas och hur kan böckerna förstås i relation till pågående diskussioner om ungas teknikanvändning? Seminariet syftar dels till att belysa hur den samtida barn- och ungdomslitteraturen tar sig an en av vår tids stora frågor, dels till att väcka frågor om hur vi vuxna tänker, talar och berättar om ungas digitaliserade liv.

Jakob Olsson, litteraturvetare
Karlstads universitet

🟠 Digitala verktyg inom elevhälsan – en nyckel till välmående och skolframgång

(Seminarium) I en tid där digitaliseringen förändrar skolans arbetssätt erbjuder digitala verktyg stora möjligheter att stärka elevhälsan. Genom att skapa tillgängligt stöd, effektivisera resursplanering och möjliggöra tidig upptäckt av elever i behov av extra hjälp kan dessa verktyg bidra till både ökat välmående och förbättrade skolresultat.

Denna föreläsning belyser hur digitala lösningar kan användas inom elevhälsan för att skapa en mer inkluderande, proaktiv och hållbar skolmiljö. Vi går igenom konkreta exempel, utmaningar och möjligheter – och diskuterar hur vi tillsammans kan dra nytta av tekniken för att främja elevers hälsa och lärande.

Cem Celepli Atci
Allbry

🟠 Dilemman i den digitaliserade skolan

(Dialogmöte) Föreläsningen kommer att byggas upp runt fem diskussionsfrågor som alla presenterar dilemman som man som lärare och mentor råkar ut för i en digitaliserad skola. Tillsammans diskuterar och problematiserar vi hur man ska navigera på det hav av möjligheter och utmaningar som AI, IT, lärplattformar och Edtech-industrin har skapat.

Sofie Nilsson, grundskolelärare (SO-ämnen, engelska) och doktorand i pedagogiskt arbete., Ann-Kristin Hamberg gymnasielärare (svenska, medieämnen) och doktorand i pedagogiskt arbete
Skola

🔵 Effektiv samverkan genom digitala verktyg

(Dialogmöte) Under pandemin växte en digital metod för enkel kommunikation och effektiv samverkan fram i Sunne kommun. Metoden underlättar arbetet när flera olika aktörer samarbetar kring en och samma elev. Caroline Dahlberg, studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen, och Katarina Stangnes, handledare på arbetsmarknadsenheten berättar om sitt samarbete.

Att arbeta med elevhälsa inom vuxenutbildning innebär ofta samverkan och en utmaning i form av tidsbrist, byråkrati och olika syn på prioriteringar. Arbetet kan upplevas som ett ständigt jagande för att komma vidare i sina ärenden. Känslan av att det står still kan vara frustrerande – inte minst för eleven.

Genom Värmlands Arbetskraft 2.0, fick vi utbilda oss i Supported Education, ett pedagogiskt arbetssätt för att öka motivation och lärande. Metodens enkelhet har blivit ett arbetssätt som spridit sig och har fått stor uppmärksamhet.

Caroline Dahlberg, studie- och yrkesvägledare, Katarina Stangnes, handledare på AME
Vuxenutbildningen Sunne LärCenter

🟢 Elevers delaktighet i skolan – för deras lärande och för demokratin!

(Seminarium) Föreläsningen redogör för betydelsen av elevers delaktighet i undervisningen för deras lärande med grund i sociokulturella teorier. Utvecklingen av läget för elevers delaktighet i grundskolan beskrivs. Frågan ställs varför det inte har skett en starkare utveckling av elevers delaktighet i skolan. Som en av förklaringarna tas begreppet barnism upp som pekar på en djupare liggande uppfattning av barn och elever som ej kapabla att delta i planering och genomförande av undervisning. I samband med regeringens utredningsförslag om att minska elevers inflytande i skolan diskuteras betydelsen av att elever får träna på de demokratiska förmågorna.

Ulf Blossing, professor i pedagogik
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

🟢 En förbättrad elevhälsa

(Panelsamtal) Samtal om:

• Hur kan elevhälsan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov?  

• Hur ser elevhälsans roll ut kopplat till elevernas undervisning? 

Moderator: Anna Carlsson, Erika Steorn (Adjunkt i Specialpedagogik, Kau), Åsa Olsson (Docent i Specialpedagogik, Kau), Magnus Sjödin, Kristinehamns kommun, Mikael Widoff, Anna Enström Karlstads kommun
Olika verksamheter

🟠 En resa till lärande med Aniara

(Seminarium) Vi kommer att berätta om hur ett läsprojekt utvecklades till ett ämnesövergripande arbete som har engagerat såväl elever som arbetslag till utveckling och lärande. Utgångspunkten har varit rymdtema och har utvecklats ur Harry Martinsons epos Aniara som på Naturvetenskapliga programmet och Teknikprogrammets årskurs 3 engagerat såväl naturvetenskapliga ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen och svenska.

Pernilla Olsson, lärare, Anette Johansson, lärare, Lars Blomgren, lärare, Rickard Hansson, lärare, Anders Andersson, lärare, (Martin Andersson, Rektor),
Brogymnasiet

🔵 En samverkansmodell mellan utbildningsnivåer

(Seminarium) Seminariet kommer att beskriva det samarbetsprojekt som initierats mellan Sundsta-Älvkullegymnasiet och Karlstads universitet. Genom en studiedag i konferensformat gavs lärare möjlighet att presentera och diskutera olika didaktiska frågor kopplade till sin undervisning. Samtidigt deltog forskare från universitetet i diskussionerna och presenterade själva aktuell forskning kopplad till olika ämnen. Studiedagen bidrog därmed till att forskare fick en inblick i de dagliga diskussioner som finns på skolan och lärarna fick ta del av den pågående ämnesdidaktiska forskning som genomförs på universitetet. Dessutom gavs förutsättningar för att initiera framtida samarbetsmöjligheter kring exempelvis praktiknära forskningsprojekt.

Ann-Kristin Hamberg, gymnasielärare och doktorand på KAU, Martin Estenberg, forskarutbildad gymnasielärare, Andreas Borg, gymnasielärare och doktorand på KAU
Sundsta-Älvkullegymnasiet

🟠 Erasmus+ stärker skolors utveckling – internationellt samarbete för bättre förutsättningar på arbetsmarknaden

(Dialogmöte) Med avstamp i två rapporter från Universitets- och högskolerådet (UHR) diskuteras hur internationella erfarenheter och samarbeten i undervisningen, såväl digitala som fysiska utbyten, bidrar till utveckling av skolor och individer och på så sätt utgör en pusselbit i kompetensförsörjningen. Anna Thorstensson, som är förstelärare och projektledare på SG Södra Viken samtalar med Semir Susic, koordinator för eTwinning Sverige, om hur internationella samarbeten påverkar lärare, elever och skolan. Anna Thorstensson berättar även hur det gick till när hon skaffade sig ett internationellt nätverk genom skolgemenskapen eTwinning och plattformen European School Education Platform.

Semir Susic, koordinator eTwinning Sverige, Anna Thorstensson, förstelärare och projektledare
Universitets- och högskolerådet (Semir Susic) //SG Södra Viken (Anna Thorstensson)

🟠 Estetiska lärprocesser i förskolan

(Seminarium) Jag har bloggat om mitt arbete med estetiska lärprocesser i förskolan på Pedagog Värmland sedan drygt fem år tillbaka. Jag föreläser även på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. Mitt pass kommer att handla om min resa från att jag startade mitt arbete med estetiska uttrycksformer i förskolan till nuläget. Jag vill dela med mig av mina erfarenheter, reflektioner och tankar framåt och på så sätt inspirera och lyfta vikten av estetiska lärprocesser.

Maria Ripemo,  leg.förskollärare
Duvkullans förskola

🟠 Ett ”digilogt” matteklassrum

(Dialogmöte) Vi kommer att berätta om hur vi arbetar med en kombination av analoga och digitala verktyg. Vi kommer att presentera hur arbetet startade, var ideerna kommer ifrån och hur det utvecklats. Hur gör man sitt matteklassrum digilogt? Vi kommer visa hur vi gör undervisningen synlig och hur vi upptäcker elevernas styrkor och svagheter genom individuellt arbete samt grupparbete i matematik.

Maria Johansson, förstelärare och mellanstadielärare på Dejeskolan, Susanne Nordh, förstelärare och mellanstadielärare på Forshaga Lärcenter
Dejeskolan och Forshaga Lärcenter

🔵 Faktorer för framgångsrik fritidshemsutveckling​

(Dialogmöte) Vi berättar om hur vi tillsammans lyckats skapa förutsättningar för ökad kvalitet och likvärdighet i undervisningen på fritidshemmen. ​Du kommer att få ta del av hur vi organiserar systematiskt kvalitetsarbete med undervisning i fokus, kollegialt lärande och fortbildning. Vi låter er även ta del av hur vi skapar delaktighet och samsyn kring uppdraget, arbetar med anpassade lärmiljöer och hur vi gör eleverna delaktiga i planering och reflektion av verksamheten på fritidshemmet. 

Stephan Sundin, rektor Mörmoskolan, Elisabeth Bellström, fritidshemsutvecklare, 
Hammarö kommun 

🟠 Förskolebiblioteket

(Seminarium) Vi berättar hur vi byggt upp och organiserat ett eget bibliotek för barnen att mötas på, gemensamt för hela förskolan. Idén till att starta förskolans eget bibliotek kom från barnen själva och växte sedan fram genom att låta dem ha inflytande i processen i att bygga upp biblioteket. 

Då vi har långt till folkbiblioteket tänkte vi att ett eget biblioteket får flytta in hos oss på förskolan för att skapa läslust och bokglädje. Vi vill att förskolebiblioteket ska vara fullt av magi och förväntan som skapas genom högläsning men även att det ska stödja förskolans pedagogiska uppdrag och att det finns en blandning av fakta, fantasi, spänning, humor och allvar men framför allt en miljö som väcker förundran.

Eeva Barth, rektor, Burcu Aktas, förskollärare, Karin Estemark Ryd, förskollärare, Carolina LIndberg, förskollärare,
Annebergs förskola

🔵 Förskollärares uppdrag att leda arbetslagets gemensamma arbete

(Dialogmöte) ​​Vi kommer att göra en kortare inledning av vårt pågående forskningsprojekt om förskollärares ledarskap som är finansierat av Vetenskapsrådet. där vi presenterar preliminära resultat från en nationell enkätstudie. Därefter avser vi att initiera diskussion med deltagarna.​

Kristin Ungerberg, projektledare, lektor, Lovisa Skånfors, projektdeltagare, lektor
Karlstads universitet

🟢 Försök med meningsgivande skolverksamhet under tonåren.

(Dialogmöte) Skolors aktörer vet att skolans regelbundenheter inte gynnar de äldre elevernas motivation att lära i grundskolan. Trots att denna kunskap finns har konsekvenserna av den inte tagits för en re-formering av grundskolan. En problematisering sker av hur försök med förändrade rutiner för skolarbetet under år 7-9 som i högre utsträckningar stimulerar tonåringarna kan gestaltas. Förslag förs fram på hur verksamheter i det omgivande samhället riktar uppdrag till grundskolor som kräver tillämpning och utvecklande av kunskap hos eleverna för att kunna lösas. Praktiska försök som kopplas samman med systematisk utvärdering blir diskuterade.

Mats Ekholm, professor emeritus
Karlstads universitet

🟢 Förutsättningar för inkludering av särskilt begåvade elever

(Dialogmöte) Hur utformas en inkluderande skola som främjar särskilt begåvade elevers lärande och utveckling? I presentationen beskrivs ett planerat forskningsprojekt med fokus på förbättringsprocesser avseende inkludering och särskilt begåvade elever i grundskolan.

Studien bygger på Change Laboratory (CL), som är en formativ intervention grundad i kulturhistorisk aktivitetsteori. Tillvägagångssättet innebär ett nära samarbete mellan forskare och deltagare, vilket gör det möjligt att producera ny kunskap samtidigt som forskningen kan göra nytta i praktiken. Centralt är att arbetet utgår från deltagarnas och skolans behov och förutsättningar.

Genom att tillsammans undersöka verksamheten och rådande motsättningar kan nya insikter och idéer utvecklas. Motsättningar ses som en drivkraft för förändring och ligger till grund för det gemensamma arbetet. Utifrån nya perspektiv på skolans utmaningar och möjligheter utformas en framtidsvision som vägleder insatserna och skapar förutsättningar för ett hållbart inkluderingsarbete.

Lilyana Thorsager, forskarstuderande i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet

🟢 Främja elevers hälsa med hjälp av den mentala tallriksmodellen

(Workshop) För att må bra krävs balans av olika hälsofrämjande vanor. Den mentala tallriksmodellen innehåller olika grundläggande behov. Att få balans mellan dessa har visats stärka det mentala välmåendet. Modellen kan användas som stöd för att främja elevers hälsosamma levnadsvanor. I denna workshop presenterar vi och arbetar aktivt med modellen.

Anna Enström, skolöverläkare, Malin Örn, skolläkare
Barn- och ungdomsförvaltningen samt Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

🟢 Främja hälsa genom rörelse

(Seminarium) Västerstrandsskolan är en F-6-skola med fokus på lärande, hälsa och trygghet. Vi strävar efter att ge varje elev bästa förutsättningar för goda skolresultat genom en engagerad lärarkår och en inkluderande miljö. Vår pedagogiska vision är att skapa en stimulerande lärmiljö där elevernas nyfikenhet och motivation får blomstra.

En av våra framgångsfaktorer är vårt arbete med hälsa och välmående, vilket lett till tre certifieringar som Årets Pep-skola och utmärkelsen Årets Pep-skola 2023. Detta arbete integrerar fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i skoldagen, vilket forskning visar har positiva effekter på inlärning och koncentration.

Karin Thorell, rektor F-3 Västerstrandsskolan, Ulf Eriksson, rektor 4-6 Västerstrandsskolan, Marcus Skager, rastansvarig Västerstrandsskolan
Västerstrandsskolan, Karlstad Kommun

🟢 Framtidens förändringskraft – Ungas idéer för en hållbar värld

(Workshop) För att möta framtidens utmaningar inom hållbarhet och innovation behöver vi ta vara på ungas idéer och engagemang. Många barn och ungdomar upplever att de saknar inflytande, men genom samverkan mellan skola och omvärld kan vi stärka deras framtidstro och roll i samhället.

Här delar Framtidsfrön med sig av konkreta exempel och praktiska verktyg för hur skolor och andra verksamheter kan samarbeta för att främja kreativitet, problemlösning och samhällsutveckling.

Oavsett om du är lärare, skolledare eller arbetar med samhällsfrågor får du värdefulla insikter och inspiration för att skapa meningsfull förändring.

Viktoria Grönkvist, projektledare
Framtidsfrön

🟠 Framtidens superkraft: Så skapar vi kreativa miljöer som inspirerar

(Workshop) Kreativitet är en avgörande framtidsförmåga som driver både arbetslivet och samhället framåt. Kreativa människor ser möjligheter, löser problem och leder utvecklingen i en digital och ständigt föränderlig värld.

Här förklarar vi, med stöd av forskning, hur hjärnan fungerar i kreativa processer och hur vi kan skapa klassrums- och arbetsmiljöer som främjar kreativitet. Du får praktiska tips och strategier för att stärka kreativiteten hos dig själv och andra.

Vill du vara med och bygga ett samhälle där kreativitet och entreprenörskap får blomstra? Låt dig inspireras och ta del av våra insikter!

David Olofsson, Inspiratör och Utbildare
Framtidsfrön

🟠 Från krita till Flip!

(Workshop) Välkommen till en workshop om praktisk användning av skrivskärmen i klassrummet.

Jag har sedan jag började på nya Sundsta-Älvkullegymnasiet dagligen använt Samsung Flip som ett hjälpmedel i min undervisning. Styrkan med att skriva på skärm är att man kan redigera, spara och fortsätta jobba vidare med en rad andra funktioner. Under denna workshop kommer jag att dela med mig av mitt sätt att utnyttja ”Flippen” som ett hjälpmedel i mina biologi- och kemilektioner.

Pär Bergqvist, ämneslärare i kemi och biologi
Gymnasieskola

🟠 Från myran till Mars

(Seminarium) Förskollärare Emmelie Ragnarsson delar med sig av sitt arbete från Bärstads förskola där de arbetar projekterande med hållbar nutid och framtid. 

Barnen undersöker med fantasifulla rörelser om hur de skulle kunna bo, arbeta, resa i framtiden. Vad blir viktigt för att göra alla barn delaktiga i ett projekt? 

Vi arbetar med en vision om att undervisa undersökande om framtiden med framtidens redskap. Med att ta känd kunskap in på okända vägar, fantasi får vara redskapet som sätter ramarna. Följ med en grupp barn som ges möjligheten att skapa sin helt egna planet.

Emmelie Ragnarsson, förskollärare
Bärstad förskola

🟢 Från reaktivt till proaktivt elevhälsoarbete, Tingvalla berättar!

(Dialogmöte) ​​En beskrivning av vår process för att utveckla Tingvallagymnasiets elevhälsa från att i mindre grad arbeta åtgärdande och i större grad förebyggande och hälsofrämjande. Jobba systematiskt- vår resa från brandsläckning till främjande systematiskt elevhälsoarbete. ​

Henrik Fröling Rektor, Agneta Ernstson Rektor, Davy Henriksson Rektor, Annelie Oscarsson Rektor
Tingvallagymnasiet

🟢 Generation PEP som entreprenörskap

(Seminarium) Vi har under detta läsår arbetar med Generation PEP som UF-företag tillsammans med vår mentorsklass som går Barn och fritidsprogrammet i årskurs 2. Vi kommer att berätta vårt tillvägagångssätt för att arbeta med entreprenörskap i undervisning på barn och fritidsprogrammet. Vi kommer även prata om hur vi planerande, genomförde och utvärderade vilket är en stor del av elevernas kunskapsmål. Vi vill inspirera till att tänka utanför ramarna kring hur entreprenörskap kan inkluderas i många olika kurser och på andra program. Vi kommer även berätta hur det motiverat och stärkt sammanhållningen i vår klass, samt ökat måluppfyllelsen. Med hjälp av UF och Västerstrandsskolan har eleverna skapat en dag full med rolighet för runt 500 elever i Karlstads kommun. Vi hoppas och tror att detta är startskottet för ett långt samarbete tillsammans för att öka rörelse och glädje bland barn. Vi kommer avsluta föreläsningen med en frågestund där deltagarna får ställa frågor.

Johanna Hedmark, gymnasielärare – Svenska, svenska som andraspråk, religion och kommunikation, Anna Hallén, gymnasielärare – Engelska, religion och pedagogiskt ledarskap
Nobelgymnasiet, GVF

🟠 Ökad digitalisering i samhället och minskad digitalisering i skolan? 

(Panelsamtal) Ett samtal om:

• På vilket sätt ska vi rusta våra barn och unga för ett digitaliserat samhälle när trenden i skolan är den motsatta? 
• Vilken kompetens behöver våra medarbetare för att kunna minska glappet?

Moderator: Elin Johansson – Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, Mikael Svensson/Annika Agélii, Genlott, SKR. Anders Lenz, IT-strateg gy/vux i Karlstads kommun. Amelie Wahlström, grundskolechef Kristinehamn, Patrik Lands
Olika verksamheter

🟠 Hållbar inre kraft

(Dialogmöte) Lärares narrativ om estetiska uttryck/metoder, lärande, välmående och handlingskompetens.

Presentera preliminära resultat från studien om nedanstående projekt:

Syftet med studien är att studera lärares narrativ om handlingskraft i skolan baserat på ett urval av lärare med en pedagogik som omfattar olika estetiska uttryck och metoder, värderingar, och känslor.  Kontexten är utbildning för hållbar utveckling. På vilket sätt kan individuella värderingar, känslor, och estetiska uttryck/metoder (såsom de förmedlas genom kulturella och estetiska element) utgöra en tillgång i utbildning för hållbar utveckling?

Camilla Kylin (ev Anna Mogren), Lektor och forskare i psykologi och utbildningsledare på rektorsutbildningen
Karlstads universitet

🟠 Hållbar utveckling -praktiska exempel från Bärstad förskola

(Seminarium) Förskollärarna Lisa Dahlgren och Jennifer Hedlund berättar kring projekterande arbetssätt kopplat till hållbar utveckling. De kommer att ge praktiska exempel från förskoleområdets gemensamma fokusområde “Hållbar nutid och framtid”. Syftet är att ge inspiration kring hur man kan jobba utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. De vill också synliggöra det viktiga arbetet med att skapa framtidstro för barnen och en relation till naturen.

Lisa Dahlgren, förskollärare, Jennifer Hedlund, förskollärare
Bärstad förskola

🟢 Hälsa varje dag – hjärnhälsa för lärande i Karlstad

(Dialogmöte) Karlstads kommunala gymnasieskolor arbetar sedan 2019 med ”goda vanor” – ett förebyggande arbete som innebär att skolorna hjälper eleverna med att bli medvetna om olika friskfaktorer i vardagen och ge verktyg för att kunna göra positiva val, nå goda studieresultat och öka möjligheten till inflytande över sitt liv. I verksamheten på skolorna innebär det till exempel att eleverna ges möjlighet att diskutera, reflektera och inspirera varandra under den schemalagda mentorstiden samt att vi arbetar med ett neurodidaktiskt förhållningssätt i undervisningen. Vi vill att våra elever ska få med sig kunskapen om att hjärnan är plastisk och ändrar sin struktur genom hela vårt liv. Med goda vanor kan vi samarbeta med vår hjärna, träna den för att den ska kunna formas och utvecklas på bästa sätt. Utöver detta startar läsårets studiedagar med olika goda vanor-aktiviteter som personalen själva leder och deltar i. 

Under passet ges en kort presentation av detta pågående arbete med efterföljande övning och diskussion.

Magnus Källming, lärare Sundsta-Älvkullegymnasiet, Lena Nilsson, lärare Nobelgymnasiet, Oscar Engdahl, lärare Tingvallagymnasiet, Josefin Bremer Thudén, lärare Sundsta-Älvkullegymnasiet 

🟢 Hand in hand together we stand

(Seminarium) Målet med detta forskningsprojekt är att utveckla en modell för att främja ungas psykiska hälsa i skolmiljö.

Forskningsprojektet utgår från behovet av hållbara arbetssätt i skolan för att främja elevers psykiska hälsa. Brett engagemang och delaktighet från både elever och skolpersonal är en förutsättning för att nå sådan hållbarhet. I Hand in Hand skapas därför kunskap tillsammans genom nära samverkan mellan forskare vid Karlstads universitet och elever, lärare, elevhälsopersonal och rektorer vid tre skolor i Karlstad kommun. Ett mål är även att stärka samarbetet mellan skolans professioner, i synnerhet mellan elevhälsan och lärare. 

Projektet förväntas leda till ny kunskap om hur framgångsrikt hälsofrämjande arbete med fokus på ungas psykiska hälsa kan genomföras i skolmiljö.

Evelina Landstedt, Sven Hassler, Viktoria Löndfjord KAU, Lenita Besterman, rektor
Råtorps skolor

🔵 Handledares viktiga bidrag kring sin professionsutövning

(Seminarium) Är du intresserad av handledning och hur handledare kan överbrygga gapet mellan teori och praktik? Vårt pass är perfekt för förskollärare, lärare, rektorer och andra inom utbildningssektorn.

Delta i vår session där vi delar insikter från vårt forskningsprojekt och ger konkreta verktyg för att förbättra din handledningspraktik. Vi kommer att:

• Utforska hur handledningssamtal kan stärka lärarstudenters professionsutveckling.
• Dela exempel på handledares roll som kunskapsförmedlare.
• Presentera forskningsresultat om handledningens roll i att integrera teoretisk och praktisk kunskap.
• Diskutera strategier och verktyg för att förbättra handledningsprocessen.

Vi behandlar begrepp som beprövad erfarenhet, erfarenhetsbaserad kunskap och handlingskompetens. Vi ser fram emot att dela våra resultat och mötas i dialog med dig!

Jehona Tahiri-Berg, adjunkt Karlstad universitet, Ebba Hilden, lektor Karlstad universitet
Karlstad universitet

🟢 Himmel och helvete, att gå i skolan som transman med autism

(Seminarium) Speciallärare Ulrika berättar hur det varit att vara förälder till en transman under hans skolgång. I tonåren utreddes han även för autism och fick diagnosen Asperger. Idag studerar han sista året på universitet för att bli kompositör. Musiken räddade hans liv. En privat och personlig skildring med tips och tänkvärda inslag av hur vi i skolan kan stötta elever som är annorlunda.

Ulrika Turner, speciallärare
Herrhagsskolan

🟢 Hot & Våld, skolan en del i samhället

(Seminarium) Idag finns en stor oro att bli utsatt för hot och våld på arbetet. Vem som helst kan hamna i en hotfull eller våldsam situation. Om det händer är det bättre att vara förberedd än att bara bli rädd. I förskolan och skolan behöver personalen tänka igenom om något händer. I den här föreläsningen går vi igenom vad du behöver göra om du blir utsatt för hot och våld; före- under- och efter händelsen. Vi lyfter även aktuell statistik, försäkringar och vad du kan göra för att känna dig trygg på din arbetsplats.

Lotta Rajamäki och Torbjörn Strömberg, ombudsman Sveriges Lärare
Sveriges Lärare

🟠 Hur får vi till en bra samverkan mellan skola och branscher?

(Dialogmöte) Hur får vi fungerande och träffsäkra branschråd/programråd där samverkan mellan skola och bransch är i fokus. Kanske kan vi bjuda med någon av våra samarbetspartners till någon form av diskussion där förutbestämda frågeställningar finns. Vi kan säkert även få med besöksnäringsföretagen genom Visita på något hörn, med färska uppdateringar kring branschens styrkor och behov. Tingvallagymnasiet berättar!

Tovan Carlsson, yrkeslärare kök, Emilie Leff-Hallstein, yrkeslärare hotell och turism, Agneta Ernstson rektor
Tingvallagymnasiet Karlstad

🔵 Hur kan man arbeta som ämnesutvecklare?

(Seminarium) Språk- och matematikutvecklare i Hammarö kommun berättar om hur de bidrar till det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Detta gör vi genom att arbeta med personal på olika nivåer i organisationen –  via systematiska klassrumsbesök, analysmöten på enheterna, olika typer av nätverk, fortbildningsinsatser och omvärldsspaning.

Marlene Andersson, språkutvecklare, Åsa Melén Nord, matematikutvecklare
Bildningsförvaltningen

🟢 Hur kan vi tillsammans med eleverna utforma fritidshemmets verksamhet?

(Dialogmöte) Ett pass utifrån min masteruppsats ”Elevinflytande på fritidshem – En kvalitativ studie om hur personal och elever beskriver elevers möjlighet till inflytande på fritidshem”.

Den bygger på en intervjustudie med elever och personal med frågor om vad elevinflytande innebär för personalen, vad eleverna kan ha inflytande över, vilka forum för inflytande som fanns på de olika fritidshemmen, samt hur personalen synliggjorde elevinflytandet för eleverna.

Presentationen inleds med en definition av inflytande samt teorier kring barns aktörskap och barnperspektiv respektive barns perspektiv. Sen presenteras studiens resultat i form av olika teman som; arenor för inflytande, villkorat inflytande och olika former av inflytande. 

Vi avslutar med att tillsammans diskuterar hur elevinflytande på fritidshem kan utformas.

Hanna Åsberg, Lärare i fritidshem
Stockfallets skola

🟠 Hur vi lyckades höja elevernas betyg i matematik med enkla medel

(Seminarium) Niklas Pallin, matematiklärare på högstadiet i Hagfors och Kattarina Hjern som är skolans IKT-strateg slog sina kloka huvuden ihop och hittade ett vinnande koncept förra läsåret. Efter en termin hade nästan 20% av eleverna i åk 8 förbättrat sina resultat i matematik, 14 elever av 75. På Forum lärande berättar de om hur de gjorde, vilka framgångsfaktorerna var och hur de tänker framåt.

Niklas Pallin, matematiklärare, Kattarina Hjern, IKT-strateg
Älvstranden bildningscentrum 7-9, Hagfors

🟠 Hur vi skapar delaktighet och motivation med hjälp av interaktiv tavla i anpassad grundskola

(Dialogmöte) Vi kommer med konkreta exempel visa hur vi med hjälp av interaktiv tavla skapar lektioner som möter eleverna på deras nivå och inom deras intressen. Med hjälp av interaktiv tavla deltar eleverna i gruppundervisningen på ett konkret och lustfyllt sätt, sedan kopplar vi individuella uppgifter utformade för varje elev till genomgången på tavlan. Vi kommer också att visa hur vi genomför klassråd för elever i anpassad grundskola med hjälp av interaktiv tavla. Vi har även exempel på hur man kan göra en egen omröstning från till exempel ett tv program tillgänglig i undervisningen.

Lena Uvesten, speciallärare, Therese Hasselroth – Karlsson, speciallärare, Jessica Beimark, studerar till speciallärare
Anpassad grundskola

🟠 IKT-pedagog Hur arbetar förskolan med digitala verktyg?

(Workshop) Ta chansen att utforska rollen som IKT-pedagog i förskolan och hur digitala verktyg kan integreras i förskolans dagliga arbete. Detta praktiska pass inleds med en kort presentation där jag delar med mig av mitt arbete, inklusive material/aktiviteter, dokument, arbetssätt och tips som jag har skapat och utvecklat. Därefter övergår vi till en workshop där ni får möjligheten att testa olika digitala verktyg och ta del av och bläddra i både det material, bilder och dokument som skapats för att utveckla digitaliseringsarbetet i förskolan. Under passets gång finns det gott om tid för frågor och diskussioner!

Hillevi Skoglund, IKT-pedagog och förskollärare
Eda kommun

🟠 Insatser för elever som inte klarar klassrumsmiljön

(Dialogmöte) Hur vi arbetar med elever som är på plats på skolan men inte lyckas delta i den ordinarie klassrumsundervisningen.

Vi kommer att prata om metoder och material som vi använt oss av i arbetet med elever på lågstadiet som framförallt har sociala svårigheter. Det är elever som ej för tillfället kan delta i en ordinarie skolgång men som ändå är på plats i skolan varje dag. Hur arbetar vi för att de ska kunna komma tillbaka till klassrummet och skolgården. Vår förhoppning är att de som deltar i dialogmötet får med sig en idébank som man kan använda i sin egen verksamhet.

Carina Karlsson, fritidspedagog och lärare, Karin Nordkvist, speciallärare och lärare
Sannerudsskolan f-6

🟠 Inspirerande workshop kring skrivundervisning i F-3

(Workshop) Ni får ta del av en workshop kring skrivundervisning i skolans tidiga år. Workshopen är en del av vårt arbete med att utveckla läs- och skrivundervisningen i F-3 i syfte att höja måluppfyllelsen.

Anna-Maria Björklund, lärare, Eva-Karin Larsson, lärare , Cecilia Appel Märs, lärare, Linda Persson, lärare, Sofia Håkansson, lärare , Kersti Lundqvist, speciallärare
Holmesskolan, Östmark skola

🟠 Källkritik i AI-eran: Hur granskar vi AI-genererad information?

(Workshop) I denna workshop utforskar vi hur generativ AI skapar innehåll och vilka källkritiska utmaningar det innebär. Genom praktiska övningar får deltagarna granska AI-genererade texter och bilder, identifiera felaktigheter och diskutera strategier för att bedöma trovärdighet. Vi avslutar med reflektioner om hur vi kan hjälpa elever att navigera i en digital värld där AI blir en allt större informationskälla.

Anna Rosenqvist, författare och pedagogisk processledare, Lina Bengtsson, pedagogisk processledare
Foxway Education

🟠 Kreativt och inkluderande lärande med digitala verktyg

(Workshop) Utforska hur digitala verktyg som AI, AR, multimodala appar och tillgänglighetsfunktioner kan förstärka lärandet i klassrummet. Vi visar hur iPad kan användas för att skapa engagerande, kreativa och inkluderande undervisningsmetoder. Genom praktiska exempel lär du dig hur du skapar digitala berättelser, interaktiva uppgifter, instruktionsfilmer och anpassade stödverktyg för elever med olika behov. Workshopen kombinerar teori med hands-on-övningar, där du med en egen iPad får testa verktygen själv och får ta del av material som du kan använda direkt i din undervisning.

Jonas Hällebrand, Monica Cardozo
C&C Malmö och Södertälje kommun

🟠 Kulturarv och historiska platser i lågstadiets SO undervisning

(Seminarium) I detta pass kommer arbetet i ett pågående praktiknära projekt där lågstadielärare i tillsammans forskare i två forskningscirklar utvecklar undervisning i  SO där kulturarv och historiska platser ska vara en resurs för att fördjupa elevers kunskaper om men också förankring i närsamhället. Syftet med projektet är att utveckla en didaktisk modell som kan användas av lärare runt om i Sverige om hur kulturarv och historiska platser kan bli en integrerad del av SO undervisningen på lågstadiet. 

Under detta pass kommer lärare och forskare berätta om det arbete som gjorts i cirklarna under läsåret 20224/25. Särskilt fokus kommer att ligga på de designprinciper som legat till grund för de utkast till lektionsupplägg och övningar som utvecklats inom cirklarna.

Projektet är finansierat av Skolforskningsinstitutet (2024-2026) och är ett samverkansprojekt mellan Eda kommun, Karlstads kommun, Linköpings universitet, Malmö universitet samt Karlstads Universitet, som också är huvudmannen för projektet.

Erika Carlsson, Kvarnbergsskolan, Karlstad; Joachim Hermansson Schwarz, Gunnarsbyskolan, Eda kommun samt Martin Stolare Karlstads universitet representerar projektgruppen på seminariet.

🟠 Kvalité före tre – Det bästa och det mesta för de minsta

(Seminarium) Under seminariet kommer Inga-Lill Emilsson att kritiskt granska olika begrepp som används när de yngsta barnens lek, lärande och utveckling beskrivs. Hur stämmer de olika begreppen överens med forskning och det uppdrag som skrivs fram i förskolans läroplan? 

Inga-Lill kommer att utgå från olika frågor och sedan diskutera om det som presenteras får konsekvenser för förståelsen av de yngsta barnens lek, lärande och utveckling.

• Vilka förklaringar ges på 1177 när det gäller lek? 
• Vilka olika förklaringar ges för att vuxna ska läsa för barnen?
• Varför illustreras barnvisor och sånger som de gör på en del webbsidor?  
• På vilket sätt respekteras barnens lek i sandlådan av journalister, debattörer och politiker? 

Inga-Lill kommer att presentera egna begrepp som hon skapade i samband med en forskningsstudie om sand, småbarn och intra-aktiv lek.

Inga-Lill Emilsson är utbildad förskollärare och utvecklingspedagog och har en filosofie master i utbildningsvetenskap.
Karlstads universitet

🔵 Lärarprofessionen och lärares yrkesetik

(Dialogmöte) Lärare har ett stort inflytande över våra barns och elevers arbetsmiljö, deras undervisning och vid betygssättning även deras framtid. Det är ett stort ansvar, som medför att vi hela tiden ställs inför olika yrkesetiska överväganden. I det här dialogmötet tar vi upp hur ett yrkesetiskt förhållningssätt ska genomsyra allt lärararbete och skapa förtroende hos barn, elever, föräldrar och den bredare allmänheten.

Helena André Gustafsson och Josefine Dedorsson
Sveriges Lärare, Regionala kontoret Tvärs

🟠 Lärarstudenter utvecklar sitt kunnande att undervisa kollegialt och modellbaserat

(Seminarium) Passet handlar om ett projekt där studenter ska utveckla sitt kunnande att undervisa i samhällskunskap på grundlärarutbildningen. Genom att knyta ämneskurser, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbetet tydligare till varandra får studenterna återkommande utveckla vad det innebär att undervisa kollegialt och modellbaserat eftersom forskning visar att detta gynnar lärares professionella utveckling och elevers lärande.  

Vi presenterar forskning som stödjer och motiverar varför studenter ska jobba kollegialt och modellbaserat, berättar om upplägget på ämneskursen i samhällskunskap samt presenterar en förstudie där vi följt två studenter under deras sista VFU och examensarbete för att undersöka vad det kan innebära att utveckla sitt kunnande att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning kollegialt och modellbaserat i ämnet. 

Målgrupp är lärare som är intresserade av kollegial och modellbaserad utveckling av ämnesundervisning, särskilt lokala lärarutbildare som länk mellan skola och lärarutbildning.

Martin Jakobsson, lektor i samhällskunskap och lärarutbildare, Madelene Ingström, adjunkt i samhällskunskap och lärarutbildare
Karlstads universitet

🟠 Ny läroplan för grundskolan – Kunskap för alla  

(Panelsamtal) Ett samtal om: 

• Vilka är det största förändringarna i läroplanen?
• Vilka fördelar och utmaningar finns?

Moderator: Kenneth Nordgren – Tomas Persson, Anna Karlefjärd, Gustav Hagerskog, Jenny Carlaby
Olika verksamheter

🟢 Läsa äger

(Seminarium) Kom så berättar vi hur vi har jobbat med Läsa äger i Årjängs kommun. Vi har krokat arm mellan flera verksamheter och engagerat ungdomar som högläsare på fritids på sommarlovet. De har världens bästa sommarjobb och barnen får läsande förebilder som inspirerar dem till läs- och rörelseglädje. 

Bakom Läsa äger står Bonniers Familjestiftelse med Anneli Glamsare som projektledare. Ett 50-tal kommuner i Sverige jobbar med projektet, som syftar till att minska det stora lästappet under sommarlovet. 2024 blev Årjängs kommun utsedd till ”Årets Läsa äger kommun”.

Motivering:

”Det finns vilja, engagemang och i idérikedom utöver det vanliga i Årjängs kommun för att alla barn ska vara en del av en läsande gemenskap.”

Helena Jonehög Ericson, speciallärare och deltagare i SOL-nätverket., Cecilia Näslund, Litteraturpedagog Årjängs folkbibliotek, Anneli Wärm, fritidspedagog, Lotta Östlund, Arbetsmarknadsenheten 
Årjängs kommun

🟠 Läsa på nätet

(Seminarium) Utifrån min avhandling om högstadieelevers läsning av argumenterande texter på nätet föreläser jag om vilka kompetenser som läsning på nätet kräver och ger didaktiska förslag på hur lärare kan arbeta för att stärka elevers förmåga att läsa och förstå digitala texter.

Marie Wejrum, fil. doktor i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur

🟠 Läsglöd

(Seminarium) Professionella kulturaktörer i Värmland arbetar med kreativa workshops utifrån sin konstart för att locka barn och unga till läsning. Processer har genomförts under 2023 och 2024 för bibliotekspersonal och lärare och utvecklas inför 2025.

Ricky Andreis, läs- och litteraturutvecklare. Frida Närman, kulturstrateg, bibliotek
Kulturavdelningen, Region Värmland 

🟠 Lästräning som fungerar?

(Seminarium) ​​När jag tog emot min nya åk 4 visste jag efter några månader vilka som inte skulle klara de nationella proven i svenska i åk 6. Vad krävdes egentligen för att nå målen även för de svagaste läsarna?  Jag bestämde mig för att göra ett riktigt försök. Nå i mål med alla elever. 

Under 6+10+10 alltså sammanlagt 26 veckor erbjöds sex elever med utländsk bakgrund möjlighet att komma till skolan och lästräna. Varje dag. Vi läste 30 minuter varje morgon innan skolan började. Gjorde det någon skillnad? ​

Johan Lönngren, förstelärare
Södermalmsskolan

🟢 Lätt att göra rätt med ett processorienterat arbetsätt!

(Dialogmöte) Välkommen till ett dialogmöte om processorienterat arbetssätt! Tillsammans utforskar vi hur tydliga processer kan stärka skolutveckling och effektivitet. Vi delar så klart nuläget hos oss på Hammarö men vill gärna ta del av era tankar, insikter och diskutera utmaningar och identifierar möjligheter för att skapa en mer strukturerad och hållbar verksamhet. Kom och bidra med dina tankar och erfarenheter!

Pernilla Engqvist Widegren skolchef/förvaltninsgchef, Lina Alestam, verksamhetscontroller, Hammarö kommun
Bildningsförvaltning, Hammarö

🔵 Ledarskap=balans mellan omtanke och tydliga ramar

(Seminarium) Hagfors kommun bedriver ett gemensamt utvecklingsarbete under perioden 23–26 med målsättningen att förbättra och utveckla den systematiska uppföljningen av skolans och förskolans huvuduppdrag – undervisningen.

För läsåret 24/25 valde vi att särskilt fokusera på betydelsen av ett gott ledarskap i klassrummet. Vi arbetar som förstelärare på lågstadiet (pott2) som riktar sig till skolenheter som bedöms ha särskilt utmanande förutsättningar med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Under vårt seminarium kommer vi att berätta om hur vi aktivt arbetar med att stärka ledarskapet i undervisningen. Vi strävar efter en högre grad av delaktighet mellan skola och vårdnadshavare. Fokus ligger även på att höja undervisningskvaliteten genom ledarskapsutveckling samt att implementera en handlingsplan för tidiga insatser. Vi kommer att visa på konkreta exempel på självskattning, verksamhetsbesök, litteratur, samtalsövningar och reflektioner för att stärka det enskilda och gemensamma ledarskapet.

Ylva J Säfström lågstadielärare/förstelärare, Erica Edlund lågstadielärare/förstelärare
Älvstrandensbildningscentrum

🟠 Likheter och olikheter i nordisk skönlitteraturundervisning: Vad kan vi lära av varandra?

(Seminarium) Det här seminariet kommer att handla om hur nordiska högstadielärare i svenska (och motsvarande ämne) använder skönlitterära texter i sin undervisning. Jag kommer att presentera resultaten från en enkätundersökning som besvarades av 701 svenska, norska, danska, finska och isländska lärare. Studien ger svar på varför lärare använder skönlitteratur i undervisningen, vilka skönlitterära genrer de låter sina elever läsa samt hur eleverna får arbeta med dessa texter. När lärarnas svar analyserades framträdde både gemensamma mönster och signifikanta skillnader mellan och inom länderna. Medan nästan samtliga lärare svarade att det är viktigt att läsa och arbeta med skönlitteratur eftersom det kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse och språkliga kompetens pekar deras svar samtidigt på att skönlitteraturen får olika stort utrymme i deras undervisning. Med studiens resultat som utgångspunkt kommer vi att diskutera vad vi kan lära av varandra.

Anna Nissen, doktor i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet

🟠 Logopedi i pedagogisk verksamhet

(Seminarium) ​​Logopedens uppdrag och roll i förskola och skola relaterat till läroplanerna och en pedagogisk kontext utifrån bland annat språkliga svårigheter, läs- och skrivsvårigheter och evidensbaserad intervention i pedagogisk verksamhet. ​

Louise Nyman logoped, Ellen Sirén logoped
Centrala stödteamet mot förskolan

🟠 Matematikutveckligs-projekt mellan RUC, Kvarnbergsskolan och Grossbolsskolan

(Dialogmöte) En presentation av ett fortbildnings-projekt i syfte att höja lyfta matematikens roll i fler av skolans ämnen. Även olika sätt att presentera matematiken för att öka differentiering och kollegialt lärande bland eleverna.

Emma Nyström, lärare
Kvarnbergsskolan, Karlstad

🟠 Minecraft i skolundervisningen

(Dialogmöte) Jag använder Minecraft i undervisningen med olika mål beroende på vilken årskurs jag undervisar. 

I årskurs 4 låter jag de bygga hus efter en instruktion. Detta gör de individuellt och redovisar för klasskamraterna. 

I årskurs 5 delar jag in klassen i grupper där de ska göra bygga en så nära kopia som möjligt av skolan i spelet. De får gå runt i skolan och mäta, skissa och kolla för att kunna återskapa detta i spelet. 

I årskurs 6 ska de i grupp få bygga en liten stad. Då kommer samhällskunskapen in och de får göra en mindmap över alla viktiga delar som behövs för att en stad ska fungera.

Jag ser många fördelar med att använda Minecraft i undervisningen. Eleverna har chans att tänka kreativt och lösa problem, får samarbeta och kommunicera med klasskamrater och praktisera matematik på ett roligt och interaktivt sätt. Många elever känner till Minecraft, vilket gör att det kan öka motivationen till skolarbetet när man integrerar spelet som en del av undervisningen.

Robin Haugeneset, Lärare 4-6
Hultsbergsskolan

🟠 Modellering av fotosyntesprocessen för högstadieelever

(Workshop) En modellering av fotosyntes i klassrummet med flirtkulor som representerar kol, väte och syre. Solenergi omvandlas till kemisk energi i kolhydrater via energilappar. Vatten-, koldioxid-, syrgas- och glukosmolekyler byggs och placeras i äggkartonger. Klassrummet föreställer en växt med roten vid en vattenkran, ljusenergi vid ett fönster och gasutbyte via en dörr. Kloroplasten är en arbetsyta vid bänken.

Eleverna arbetar i par för att förstå att fotosyntesen sker på olika ställen i växten. De lär sig att biomassan mestadels kommer från luftens koldioxid och att vattnets syreatomer bildar syrgas under fotosyntesen. Samtidigt omvandlas solenergi till kemisk energi som lagras i kolhydraternas bindningar.

Anders Eriksson, biologididaktikdoktorand, Malin Eriksson, universitetsadjunkt
Karlstads universitet

🟠 Motivationens fem F

(Seminarium) Vi ger oss ut på en resa i motivationsforskningens snåriga landskap på jakt efter motivationens heliga graal. På vägen passerar vi fem F som förhoppningsvis kan ta oss närmare målet.

Föreläsningen utgår från pedagogisk psykologi och allmändidaktisk teori. Den lyfter förslag på hur undervisningen som helhet kan läggas upp för att öka möjligheten till motivation hos eleverna.  

Teorier som tas upp: Self-determination theory, Self-efficacy, lektionsdramaturgi, formativ feedback, dopaminsystem, förstärkning och försvagning, social inlärning, affektsmitta.

Mikael Högman, skolpsykolog
Centrala elevhälsan

🟠 Motiverande samtal i skolan

(Seminarium) Jag vill presentera min forskning om lärares tillämpning av Motiverande samtal (MI) i grundskolan. MI är en målinriktad samtalsstil som används för att främja människors inre motivation och tilltro till egen förmåga. Jag har utbildat lärare i MI och studerat effekterna av att implementera MI i skolan. Mitt pass kommer ge deltagarna en inblick i hur MI kan tillämpas i skolan utifrån resultatet av min avhandling.

Martina Jordan, doktorand
Karlstads universitet

🟠 Natur i vår närmiljö- att arbeta med hållbarhetsfrågor utomhus från förskola till åk 6

(Workshop) En workshop utomhus med fokus på aktiviteter från projektet Gröna trådens material Sollådan, Natur i vår närmiljö. Vi kommer under passet att genom diskussion och praktiska aktiviteter lyfta frågan om progression i lärande kring hållbar utveckling i vår närmiljö. Stort fokus på den ekologiska dimensionen av hållbarhet men även de ekonomiska och sociala dimensionerna kommer att beröras.

Catarina Lööf, verksamhetsutvecklare grundskola, Nina Holm, verksamhetsutvecklare förskola
Laboratoriet, Karlstads kommun

🟢 Normer och våldsprevention i förskolan

(Seminarium) I Karlstads kommun arbetar vi med att rusta förskolans medarbetare med kunskap och verktyg för normmedvetenhet och våldsprevention. Seminariet beskriver den kompetenshöjande utbildningsinsats som alla rektorer och medarbetare har genomfört, samt konkreta exempel på vad utbildningsinsatsen lett till i praktiken på våra förskolor. Fokus ligger på hur normer påverkar barns utveckling och lärande, ofta utan att vi märker det samt hur normkritik och inkludering blir en naturlig del av våldsprevention.

För att få syn på bekräftade normer – både könsnormer och andra normer – behöver vi få syn på oss själva och det där som görs varje dag och som begränsar, eller bekräftar. Vi behöver bli mer medvetna för att upptäcka och förebygga, men också för att kunna skapa nya och bättre normer – att kunna vara ”normkreativa”.

Seminariet syftar till att bidra till en högre medvetenhet samt ge tips och inspiration till ett fortsatt arbete.

Marie Hammarberg, verksamhetsutvecklare psykosocialt perspektiv
Barn- och ungdomsförvaltningen

🟢 Nya vägar till innanförskap, ett samtal rörande gruppen unga inom KAA och UVAS

(Dialogmöte) Mellan 15–20% av våra ungdomar i åk 9 är inte behöriga för ett nationellt gymnasieprogram. Hur ser deras resa genom gymnasieskolan ut och vilka förutsättningar har de att etablera sig på arbetsmarknaden och få en egen försörjning? Under läsåret 2024/2025 genomförs en systemanalys i Karlstads kommun rörande tre förvaltningar, arbetsmarknad- och socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Syftet är att skapa en medvetenhet och kunskap kring barn och ungas resa genom det kommunala systemet samt vilka insatser vi behöver skruva på för att minska utanförskapet. Målet är att hitta ett antal mikropiloter där de tre förvaltningarna kan arbeta tillsammans för att öka innanförskapet. Vi kommer prata om vad vi har sett och vad vi har kommit fram till att vi behöver göra framöver. Ni kommer också att få ta del av några ungdomars berättelser, dels vad de ser vad de ser har hindrat dem, dels vad som har varit gynnsamt för att de ska hitta nya vägar framåt.

Anna Karin Leandersson, rektor IMA och Gunilla Gröndahl Olsson, enhetschef, Arbetsmarknad- och socialförvaltningen
Nobelgymnasiet, Karlstad

🟠 Organiserande syften – en didaktisk modell för att skapa lärandeprogression i no-undervisning

(Seminarium) Organiserande syften är en didaktisk modell som fått stor spridning inom no-undervisning. Modellen ger stöd för tänka kring hur man kan skapa meningsfulla syften för eleverna. Dessutom för att organisera innehållet på sätt som skapar progression från elevernas utgångsläge till det tänkta naturvetenskapliga lärandet. Modellen kan användas för att kollegialt planera, genomföra och utvärdera undervisning och därmed bidra till systematisk undervisningsutveckling. Vi kommer i denna diskussionsföreläsning presentera organiserande syften och ge konkreta exempel på hur den kan användas för systematisk undervisningsutveckling med fokus på centralt innehåll i F-3 och 4-6. Vi kommer ge konkreta exempel på hur modellen kan användas som stöd för att undervisa det centrala innehållet i ljus av de långsiktiga målen och visa planerings-, observations- och dokumentationsverktyg som kan användas för att arbeta kollegialt och systematisk över tid med att samplanera och utveckla no-undervisning.

Torodd Lunde, Anna-Pia Hägglund
Karlstads Universitet

🔵 Pedagog med arbetsglädje i en kravfylld tid

(Seminarium) Hur kan du som pedagog hantera stress, hitta din motivation och öka arbetsglädjen? Under denna workshop får du i ett superkompakt format en dos “vaccination” mot stress, en uppfräschning kring motivation – både för dina elever och för dig själv – och en chans att hitta just din grej, det som gör att du trivs i din undervisning. Vi arbetar i olika stationer där du får både kunskap och konkreta övningar. Tanken är att du ska lämna rummet med insikter om vad du vill ta med dig – och vad du kan välja att lämna. 

Mikael Widoff, specialistpsykolog i pedagogisk psykologi, Oscar Arvola, leg psykolog, Maria Lindblad, HR-Specialist 
Karlstad kommun Barn- och ungdomsförvaltningen

🟢 Physical litteracy (Rörelserikedom, rörelseförståelse) i praktiken

(Workshop) Tillsammans  utforskar vi förhållningssättet och konceptet physical litteracy genom praktiska övningar som varvas med diskussion i hel grupp och mindre grupper. Syftet med passet är att skapa positiva rörelseupplevelser genom att anpassa aktiviteter, lekar och tävlingsmoment att varje deltagare ska uppleva en positiv utmaning.

Robert Bakke-King. Samordnare för rörelse satsning i skolan
RF-SISU Värmland

🟠 Praktiska demonstrationer och experiment i fysikundervisningen

(Workshop) Demonstrationer och praktiska försök i fysikundervisningen är en förutsättning för att eleverna ska få goda fysikkunskaper. Under det här passet kommer vi att förevisa några av de försök som används på lärarutbildningen och på basårsutbildningen. Dessa kan med fördel användas även på grundskola och gymnasium. Ni kommer även få testa på (och dela med er av om ni vill) olika praktiska demonstrationer och experiment.

Tommy Gustavsson, adjunkt, Jan Andersson, lektor
Karlstads universitet

🔵 Presentation av Handledarutbildningen för lokal lärarutbildare, Karlstads universitet

(Dialogmöte) Vill du bidra till att lärarstudenterna görs redo för framtidens förskola, fritidshem och skola samtidigt som du utvecklas i din egen lärarroll? Då kanske en handledarutbildning är något för dig. 

I det här passet får du veta mer om handledarutbildningen för lokala lärarutbildare. Vi kommer bland annat att visa ett av de handledarverktyg som kan hjälpa dig i din roll som handledare.

Anette Haglund, kursledare, Lotta Österling, kursledare
Institutionen för pedagogiska studier

🟢 Rätten att göra sin röst hörd – i klassrummet, i skolan och i världen

(Seminarium) Enligt artikel 12 och 13 i FN:s barnkonvention har varje barn rätt till yttrandefrihet. I seminariet guidar barnrättsstrateg Monica Gustafsson Wallin oss genom en barnrättspedagogik med fokus på barns och ungas möjlighet att uttrycka sina tankar, åsikter och idéer – även utanför klassrummets väggar. Tillsammans med Lotta Bergseth och Jenny Sköld från Mobile Stories, en plattform och ett verktyg som stärker ungas röster, får du ta del av elevexempel där journalistiska metoder ökat delaktighet, engagemang och källtillit i undervisningen. Genom att ge unga verktyg för att uttrycka sina tankar om samtidens utmaningar och möjliga lösningar kan de – med skolan som nav – visa vägen för ett ansvarsfullt klimat på nätet i en enkel form som vuxna och beslutsfattare förstår – artiklar på en nyhetssajt! En egen klassrums-redaktion medför också ansvar, när det gäller användningen av AI, respekt för andra och vikten av källkritik. Avgörande kunskap för en hållbar demokrati och minskad polarisering i skolan och i samhället.

Monica Gustafsson-Wallin, barnrättsstrateg, Lotta Bergseht, journalist, Jenny Sköld, journalist
Företagare

🟢 Regional input från lärare om nyhetsbevakning för utveckling av politiskt ansvar i samhällskunskap

(Dialogmöte) Den liberala representativa demokratin utmanas idag, där det är lätt för medborgare att stödja politiska förslag som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem. Vi vill tillsammans med lärare i samhällskunskap utveckla den etablerade lektionsaktiviteten nyhetsbevakning i syfte att stärka tilliten till det politiska systemet. Medborgare behöver stärkt kompetens när det gäller att förstå politiskt ansvar. Denna kompetens är avgörande för ett fungerande politiskt ansvarsutkrävande, där medborgare kan ge upplyst feedback till sina förtroendevalda, som i sin tur har ansvar för att fatta välgrundade beslut. 

Vi bjuder in till ett dialogmöte om nyhetsbevakning i samhällskunskap med lärare från olika delar av regionen som är intresserade av att utveckla sin undervisning. Under passet delar vi aktuell forskning inom området och presenterar pågående och framtida projekt inom nyhetsundervisning, däribland en kommande temadag, och där vi tillsammans utforskar möjligheter för framtida samarbeten kring ämnet.

Kamilla Lundborg, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällskunskapsdidaktik, Roger Olsson, Filosofie doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällskunskapsdidaktik,
Karlstads universitet

🔵 Rektors profession omfattar så mycket mer än SKA

(Seminarium) Rektor möter allt oftare hot och utmaningar i sin yrkesvardag kopplade till exceptionella händelser i och runt skolorna (droger, skjutningar etc.). Rektor har otaliga möten med vårdnadshavare, polis, socialtjänst och andraaktörer i närområdet. Det som kallas för emotionsarbete – förmåga att hantera sin egna och andras känslor – har blivit en stor del av grundskolerektorers vardag. Detta är till viss del internationellt beforskat men sällan studerat i svensk kontext, vilket resulterat i en betydande kunskapsbrist om rektorsprofessionen. Tidigare forskning belyser ofta viktiga administrativa och organisatoriska aspekter av rektorsuppdraget. Tillsammans med Lill Langelotz och Åsa Hirsh kommer jag att under fyra år studera svenska rektorers känslomässiga arbete i en forskningsstudie som är finansierad av Vetenskapsrådet.  I forskargruppen ingår också kollegor från Australien vilka genomför ett motsvarande projekt i sitt hemland.

Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet

🟠 Religionsutforskarna: en ämnesdidaktisk modell

(Dialogmöte) Religion kan vara ett utmanande ämne att undervisa om. Hur ska man prata om religion? Får man närma sig religion? I det här passet presenteras Religionsutforskarna, en engelsk ämnesdidaktisk modell som översatts till svenska — redo att lanseras vid Forum för lärande 2025. En utgångspunkt för modellen är olika religionsvetenskapliga sätt att beforska fenomenet. Modellen togs ursprungligen fram för yngre åldrar (låg- och mellanstadiet), men kan med fördel användas även på högstadiet och gymnasiet.

Kristian Niemi, forskare
Karlstads universitet

🟢 Rörelsesatsning/rastaktiviteter

(Dialogmöte) På Styckåsskolan har vi arbetat fram ett koncept runt aktiva raster där vi försöker fylla elevernas skoldag med rörelse och glädje. Vi beskriver vårt arbete från raster präglade av mycket konflikter som vi lyckats vända till något positivt. Förhoppningsvis kan vi inspirera andra!

Mads Wålberg, idrottslärare, Stefan Elmersson, fritidspedagog, Andreas Olofsson, fritidspedagog
Styckåsskolan

🟠 Rytmik – upplev, lär och förstå genom musik och rörelse

(Workshop) Workshopen består av praktiska moment där vi får prova på rytmik som metod för lärande, ta del av övningar och material samt reflektera över arbetssättet.

Johanna Levin, rytmiklärare
Kulturskolan i Karlstad

🟢 Safe selfie academy

(Seminarium) Under läsåret genomförs en pilot på tre nivåer, riktad mot pedagogisk personal-vårdnadshavare-elever.

Innehållet syftar till brottsförebyggande och suicidpreventiv – om sexualbrott på nätet, enligt organisationen Safe selfie academys modell.

Innehåll:

• Fakta om sexualbrott på och utanför nätet. 
• Vilka är de och var går gränsen?
• Samtycke på och utanför nätet
• Varför skickar någon bilder på nätet?
• Skuldfrågan – skulden ligger aldrig på den som utsatts för brott
• Konsekvenserna av sexualbrott på och utanför nätet
• Så polisanmäler man

Aram Persson Samordnare/kurator mot sexuell exploatering, Karlstad Kommun, Sara Lindberg, Johanna Lidén Norrman, Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel, Polisområde Bergslagen, Suzanna Hedberg, rektor Stodeneskolan, ,
Stodeneskolan

🔵 Samtal för hållbart arbetsliv

(Workshop) Skolor och förskolor genomsyras av kommunikation och samtal med många olika aktörer i många olika situationer. Samtal i både informella och formella sammanhang, som exempelvis leda planerade möten så väl som delta i oplanerade kortare samtal i fikarummet om väder och vind, är viktiga och betydelsefulla. Att som rektor eller mellanledare vara en god samtalspartner kan dock vara en svår uppgift. I detta pass vänder vi oss till dig som leder andra inom ramen för ditt arbetsuppdrag. Tillsammans diskuterar vi och reflekterar kring vad som gör ett samtal bra. Vilka aspekter bidrar till att samtalet upplevs som givande för bägge parter? Och hur kan vi bli bättre samtalspartners?

Ebba Hildén, universitetslektor, Susanne Hansson, universitetslektor, Martina Jordan, universitetsadjunkt och doktorand, Ulf Buskqvist, universitetslektor och utbildningschef rektorsutbildningen
Karlstads universitet

🟠 Sångens demokrati

(Seminarium) En föreläsning för alla som vill få konkreta tips och idéer hur en kan arbeta mer inkluderande, interkulturellt och demokratiskt med sång för barn. idéer och arbetssätt som kan implementeras i undervisningen direkt.

Ann Eliasson, sångpedagog och musiklärare
Anpassad grundskola, BUF

🟠 Sant eller falskt? Att granska AI:s svar med källkritiska glasögon

(Seminarium) I en tid där AI snabbt kan generera texter, bilder och fakta blir källkritik viktigare än någonsin. Detta seminarium ger en inblick i vilka utmaningar och möjligheter generativ AI innebär för källkritiskt tänkande. Vi utforskar strategier för att granska AI-genererat innehåll och diskuterar hur vi kan hjälpa elever att navigera i en digital värld där sanning och fiktion lätt blandas.

Anna Rosenqvist, författare och pedagogisk processledare, Lina Bengtsson, pedagogisk processledare
Foxway Education

🟠 Skärmtid i förskolan

(Panelsamtal) Ett samtal om:

• Förändringar i läroplanen för förskolan träder i kraft från 1/7 2025. Hur säkerställer vi att barn får tillräcklig digital kompetens inför skolstarten?

Moderator: Sara Jons, Ljungbergsfonden – Sara Lindh, Karlstads kommun, Janni Karlsson, Linnea Granström, Susanne Walan
Olika verksamheter

🟠 Skolan i en global värld. Hur lyckas ni med internationalisering. Tingvallagymnasiet berättar!

(Dialogmöte) ​​Att jobba med internationalisering på gymnasiet.  APL utomlands som en väg för elever att utvecklas i yrket och som människor. Jobbskuggning som en möjlighet för elever och personal att göra studiebesök utomlands.​

Henrik Fröling rektor, Ann Kristin Olsson yrkeslärare
Tingvallagymnasiet

🟠 Skolbibliotek Hammarö Kommun

(Seminarium) ​​En genomgång av hur skolbiblioteket på Hammarö kommun arbetar med MIK och läsfrämjande arbete, samt hur vår utveckling av våra skolbibliotek sett ut och vilka tankar vi har kring fortsatt utveckling.​

Desiré Larsson, Skolbibliotekarie, Anna Grefbäck, Skolbibliotekarie, Hanna Othelius, Skolbibliotekarie
Skolbiblioteket

🟠 Skolbibliotek som rum och resurs

(Seminarium) ​​Hur ett välfungerande gymnasiebibliotek kan fungera, både som rum och pedagogisk resurs.​

Eva von Knorring, bibliotekarie, Jennie Skynäs, bibliotekarie
Sundsta-Älvkullegymnasiet Karlstad

🟢 Skolbiblioteket – din skolas blindtarm eller hjärta?

(Dialogmöte) Hur lyfter man en dammig skrubb med föråldrade böcker till en välkomnande skolbiblioteksverksamhet som stöd för elevers lärande och utveckling? Välkommen till ett samtal om olika vägar fram för att möta skollagens nya skrivningar om bemannade skolbibliotek. Vägarna till en implementerad skolbiblioteksverksamhet kan vara många och genom att ta del av varandras erfarenheter kan vi bli inspirerade och stärkta i utvecklingsarbetet. Här får du som huvudman, rektor eller som någon med särskilt ansvar för skolbiblioteksverksamhet möjlighet att i dialog, med en panel och övriga deltagare, dela med dig av egna och ta del av andras utmaningar och framgångar.

Britta Öster Jonasson, verksamhetsutvecklare, Anders Biörklund, verksamhetsutvecklare
Barn- och ungdomsförvaltningen

🟠 Skolhunden Freya

(Seminarium) ​​Christine arbetar som speciallärare på en årskurs F-6 skola och berättar om hur idén om en skolhund väcktes, hur utbildningen går till och hur de som skolhundsteam jobbar idag. Hon delar med sig av  dilemman och positiva effekter.​

Christine Fast, speciallärare
Stockfallets skola

🟠 Slow Hope, undervisning i gränslandet mellan orealistisk optimism och handlingsförlamande pessimism

(Dialogmöte) I dialogsamtalet kommer vi att utgå från begrepp Slow Hope som lanseras som ett svar på orealistisk optimism och handlingsförlamade pessimism i förhållande till miljökrisen. Tillsammans med er vill vi, genom ett utforskande och filosofiskt samtal om utbildning i antropocen, undersöka hur skolans olika ämnen kan bidra till att väcka en realistisk hoppfullhet inför framtiden hos elever.

Sofie Nilsson lärare i grundskolan och doktorand i pedagogiskt arbete , Emil Mörk Doktorand i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet, Karlstad kommun

🟠 Social utveckling i grundskolan. Ett halvsekels återkommande belysningar.

(Seminarium) Tänkandet bakom skolors infrastruktur läggs fram. Enkätundersökningar om användningen av arbetssätt och elevinflytande bland åttor och deras lärare som har upprepats vid fyra tillfällen under femtiotre år vid samma skolor redovisas. De iakttagna utvecklingstendenserna diskuteras.

Mats Ekholm, professor emeritus
Karlstads universitet

🟠 Specialpedagogisk forskning på gång, del I

(Seminarium) Vid detta seminarium presenteras tre forskningsprojekt om skolsituationen för elever i behov av stöd:

Digitaliserade klassrum för elever med läs- och skrivsvårigheter: Marie Nilsberth presenterar ett samverkansprojekt som fokuserar på högstadieelever med läs- och skrivsvårigheter och användningen av digitala resurser.

Digitaliseringens betydelse för anpassad gymnasieskola: Ulrika Brolinson undersöker hur samhällets syn på digitalisering påverkar utbildningspolicy, lärande, inkludering och medborgarskap, samt elevernas möjligheter att utveckla digital kompetens.

Skolgång och utveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Åsa Olsson analyserar elevernas lärande, välmående och skolanpassning ur ett genusperspektiv, baserat på data och intervjuer över femton år.

Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete, Ulrika Brolinson, adjunkt och doktorand i pedagogiskt arbete, Åsa Olsson, docent i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet

🟠 Specialpedagogisk forskning på gång, del II

(Seminarium) I detta seminarium presenteras aktuell pågående forskning med ett professionsperspektiv på specialpedagogisk verksamhet.

Handledning i specialpedagogisk kontext: Susanne Hansson presenterar en studie om etiska frågor i speciallärares och specialpedagogers handledning med klasslärare. Resultaten skildrar handledning som vidgande av perspektiv och tänkande, motstånd till handledning samt omdömesförmåga i handledning.  

Speciallärare i Finland: Eva Staffans presenterar en studie om speciallärare i småbarnspedagogisk verksamhet i Finland. Studien berör förutsättningar för speciallärares arbete, deras syn på den egna professionen samt vad som kan utvecklas för att öka möjligheterna att ge stöd till barn i småbarnspedagogisk kontext. 

Realisering av särskilt stöd i grundskolan: Anna Sjöqvist presenterar en studie om vad i skolors praktik som hindrar respektive möjliggör att beslutade stödinsatser genomförs. Tre områden identifieras som särskilt betydelsefulla: organisation och struktur, samverkan och samförstånd. 

Susanne Hansson, lektor i pedagogiskt arbete, Anna Sjöqvist, biträdande lektor i specialpedagogik, Eva Staffans, biträdande lektor i specialpedagogik 
Karlstads universitet

🟠 Spelplan för lärande

(Seminarium) I presentationen kommer vi att prata om digitala verktyg, deras roll i utbildningsmiljöer och vad som eventuellt kan göra dem till pedagogiska spel. På senare år har yngre barns användning av digitala verktyg starkt ifrågasatts. Pedagoger har påverkats av dessa diskussioner och i en pilotstudie har vi noterat att de gärna hävdar att de inte använder digitala spel, trots att de i sina berättelser beskriver användning av applikationer med spelliknande innehåll. Vad som utgör ett spel kan diskuteras och när vi säger ordet spel, så menar vi många, ibland vitt skilda, saker och vi behöver fundera på vad som förenar dessa och vad som gör att vi väljer att kalla dem just spel. Vad som skiljer lek och spel åt är heller inte helt klart, men våra resultat från pilotstudien visar att personal i förskolan attraheras av spelliknande upplägg där digitala element sätts in i ett sammanhang och där det digitala och det analoga möts. Det pedagogiska ligger inte i spelet i sig, utan i hur det kan användas.

Ann-Britt Enochsson, professor i pedagogiskt arbete, Janni Karlsson, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet

🟠 STE(A)M – vägen till digital kompetens i framtidens förskola 

(Seminarium) STE(A)M-strategin har nyligen lanserats för att ytterligare främja kreativitet och innovation inom utbildningssystemet. Genom att planera verksamheten för att skapa transduktion stärker vi barnens digitala kompetens. Vi arbetar övergripande med indikatorer på lärande i vår planerade undervisning för att skapa likvärdighet genom anpassning till barnets individuella lärandeprocess. Indikatorerna bygger på digitaliseringsplaner inom programmering, digital kompetens, teknik och samhällsteknik som pedagogiska verktyg för att kartlägga lärandeprogression, som vi skapat över tid. 

Under passet redogör vi för hur vi utvecklat dessa indikatorer och hur transduktionskedjor integreras i planeringen inför praktiskt arbete. För att konkretisera detta ger vi exempel från vår undervisning i den digitala ateljén och visar hur STEAM-perspektivet stärker barns utforskande och lärande. 

Anton Kjellman, Förskollärare, Viktor Carlemar, Barnskötare
Galaxens förskola, Digitala ateljén

🟢 Stödverksamhet för elever med problematisk skolgång

(Seminarium) Stödverksamhet för elever med problematisk skolsituation, i kombination med erbjudande om en mer meningsfull fritid.

Presentation av både stödverksamheten ”Slussen” på Nordmarkens skola samt Nördföreningen Nordmarkens Proud Nerds Association, Årjängs kommun. 

När dessa två verksamheter vävs ihop skapas en spännande och intressant kombination av skola och fritid.  

Nördföreningen vann Region Värmlands Folkhälsopris 2024.  Delar av motiveringen: 

“Nordmarkens Proud Nerds Association gör skillnad genom att främja gemenskap och motverka isolering och psykisk ohälsa. Föreningen har på kort tid breddat utbudet av meningsfulla fritidsaktiviteter i Nordmarken genom att erbjuda en fysisk mötesplats med ”nördintressen” i fokus. På kort tid har föreningen etablerat sig och knutit kontakt med både skolan och samarbetsparter i lokalsamhället, vilket gynnar långsiktighet.” 

Fredrik Bergh Bodin, Jonathan Kristiansson
Nordmarkens skola , Årjängs kommun högstadium

🟢 Storsamling – ett ämnesövergripande värdegrundsarbete

(Seminarium) Storsamlingar sätter spår. Våra elever får under sina år på Råtorps skolor träning i och erfarenhet av att både vara publik och att stå framför publik. Genom ämnesövergripande arbete, ofta sammankopplade med estetiska uttryck skapas lärtillfällen och minnen för livet. Det som började för länge sen som ett projekt för att skapa gemenskap och samhörighet bland eleverna har blivit en viktig del av skolornas värdegrundsarbete. Vi vill gärna berätta hur!

Ingrid Linder, musiklärare 4-6, förstelärare musik 1-3, Marie Lindmark, förstelärare svenska 1-3, Marianne Ahlstrand, förstelärare NO 1-3, (Lenita Besterman, rektor)
Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola

🔵 Studie- och yrkesvägledningsplan från förskola till vuxenutbildning

(Seminarium) Upptäck Grums kommuns nya studie- och yrkesvägledningsplan som sträcker sig från förskolan till vuxenutbildningen. Vi kommer att utforska den röda tråden som binder samman hela utbildningsresan och hur verksamhetsplanen är strukturerad för att säkerställa en sammanhängande och effektiv vägledning. Under presentationen kommer vi att ge en översikt av planens uppbyggnad och syfte, samt diskutera hur alla delar av skolan bidrar till studie- och yrkesvägledningen. Vi kommer också att ge konkreta exempel på aktiviteter och insatser som planeras för varje årskurs. Denna presentation riktar sig till alla som är intresserade av att förstå och implementera en helhetsinriktad studie- och yrkesvägledning, inklusive skolledare, lärare och vägledare.

Oscar Lisberg, Studie- och yrkesvägledare, Elisabet Karlsson, Studie- och yrkesvägledare
Jättestenskolan och Vuxenutbildning

🟠 Studieteknik – Tingvallagymnasiet berättar

(Dialogmöte) ​​Vi delar med oss av våra erfarenheter genom att prata om hur vi lyfter studietekniken från start i årskurs 1. Vi har tagit fram ett arbetssätt som vi tror ska ge våra gymnasieelever ökad motivation och fler verktyg för att lyckas med sina studier.

Pia Karlsson, specialpedagog, Åsa Isaksson, specialpedagog, Dan Henriksson, speciallärare
Tingvallagymnasiet

🟠 Teaching sociolinguistic competence in English – a hands-on workshop

(Workshop) ​​This workshop, conducted in English, mirrors an intervention implemented as part of an ULF-project (https://www.ulfavtal.se/) in the subject English. The session will provide the rationale for the intervention, include a practical hands-on segment during which the intervention is replicated, and facilitate a discussion with participants to gather their perspectives on the intervention. The intervention aims to raise students’ awareness that successful language use does not only require effectiveness (goal achievement) but also appropriateness for the situation at hand, e.g., in terms of formality or politeness, and that otherwise negative repercussions might ensue. The intervention seeks to demonstrate that sociolinguistic competence – such as the use of an appropriate register – matters, needs to be learned and attended to in interactions, and that there is still room for improvement for most learners – even for high-achieving students of English.​

Andrea Schalley, professor , Marie Tåqvist, lektor, Marika Kjellén, lektor , Anna Nissen, forkare, Eva Tarander, adjunkt, Ann-Charlotte Rydberg, biträdande rektor, Daniel Östlund, lärare, Åsa Lindström, förstelärare, Susanne Malmberg Olsson, förstelärare
Universitet, skolor

🟠 Tematisering, rörelseglädje och engagemang

(Seminarium) Hur skapar man egentligen engagemang? Under denna föreläsning visar Johnnie Lindgren, verksam idrottslärare hur han binder ihop elevernas intressen med våra sinnen för att skapa en engagerande och inkluderande närmiljö under sina idrottslektioner genom tematisering. Det bjuds även på exempel från klassrummet där små saker kan göra stor skillnad i elevernas arbetsinsats, detta genom att skapa igenkännande inslag i arbetet samt hjälpa eleverna och framförallt barn med NPF-problematik att snabbare  och effektivare koppla på sitt ”workmode”.

Johnnie Lindgren, Idrottslärare, föreläsare, ledarutbildare
Dallidenskolan

🟠 Tidigt läs- och skrivlärande i pedagogisk verksamhet: teori, praktik och möjligheter

(Seminarium) Passet är ett seminarium om grundläggande läs- och skrivundervisning för lärare i förskoleklass, på fritidshem och åk F-6 i grundskolan samt skolledare. Behovet av god undervisning i grundläggande läs- och skrivutveckling är större nu än någonsin tidigare. Det innebär att lärare behöver gedigna ämnesdidaktiska kunskaper i läs- och skrivutveckling – det är helt enkelt en central kompetens för alla lärare, oavsett vilka årskurser eller ämnen de undervisar i.  En numera vanlig modell för att beskriva läsande (och skrivande) är the Simple View of Reading. Seminariet inleds med en översiktlig genomgång av modellen och av vad språklig medvetenhet innebär för elevers läs- och skrivutveckling. Det följs av presentationer av lärare som berättar om två konkreta undervisningsupplägg från lågstadiet. Avslutningsvis ges en reflektion på temat att organisera för kollegialt lärande i läs- och skrivundervisning. 

Annelie K. Johansson, lärarutbildare i svenska, Karlstads universitet, Ellinor Allen, kvalitetsutvecklare, Läs-, skriv- och matematikutveckling, AcadeMedias grundskolor, Eva Tarander, lärarutbildare i svenska, Karlstads universitet, Anna Ekblom, lärare åk 1 i Vittra, Halmstad, Anna Basel Azzo, lärare i förskoleklass i Noblaskolan, Hemdal
Tillsammans spänner vår undervisingspraktik från förskoleklass – lärarutbildning

🟠 Tillgänglighet – om talsyntes och diktering i Microsoft 365

(Seminarium) ​​Kom och se hur det fungerar med talsyntes och diktering i Word! Vi tittar på Avancerad läsare, som också finns i bl.a. OneNote, Teams och PowerPoint. Fokus kommer ligga på att alla kan ha nytta av funktionerna – inte bara de som har dyslexi.​

Jonas Jakobsson, IT-pedagog
Sundsta-Älvkullegymnasiet

🟠 Tillgänglighet i alla plattformar – 52 verktyg som ingen får missa

(Seminarium) I denna föreläsning kommer du att få ta del av 52 verktyg som ingen får missa för att kunna skapa tillgänglighet i klassrummet på en iPad, PC och Chromebook. Många kommuner och friskolor arbetar idag med olika plattformar. Advania vill med denna föreläsning ge en omvärldsspaning kring befintliga och nya funktioner som våra partners Microsoft, Apple och Google erbjuder. Detta är verktyg som alla lärare och elever bör känna till.

Gunilla Möller, Utbildningsansvarig mot förskola och skola
Advania

🔵 Tilltro till pedagogiskt ledarskap

(Workshop) ​​Genom att bygga tillit, både till sig själv och sina elever, skapas en grund för ett inspirerande och hållbart lärande. När pedagoger tror på sin egen förmåga och på sina elevers potential, växer både lärande och gemenskap. 

Under denna workshop får du möjlighet att reflektera över din egen roll som ledare och få med dig nya idéer för att stärka ditt ledarskap genom att vara aktivt deltagande i att samtala kring och ta del av olika verktyg och metoder.​  

Linnéa Granström, leg psykolog under specialisering i pedagogisk psykologi
Centrala Elevhälsan

🟠 Undersökande arbete med värmekameror

(Workshop) ​​I denna workshop får du prova på att använda värmekameror och får tips om hur de kan användas vid undersökande arbete om värmerelaterade fenomen i fysik, kemi och biologi. Aktiviteter som passar för förskola, grundskola och gymnasiet presenteras.​

Jesper Haglund, docent
Karlstads universitet

🟠 Undervisa om biologisk mångfald i skolan på ett praktiskt sätt – Actions for Insects

(Dialogmöte) Att undervisa om bevarandet av biologisk mångfald är ett viktigt och aktuellt tema i skolan. För att stödja undervisningen har vi utvecklat ett forskningsbaserat undervisningsupplägg som syftar till att göra eleverna mer kompetenta i att främja den biologiska mångfalden.

Upplägget ”Actions for Insects” har ett särskilt fokus på insekter, eftersom de är viktiga för ekosystemen och vårt dagliga liv (t.ex. som pollinatörer).

I dialogmötet visar läraren och forskaren Peter Lampert (Karlstads universitet) hur man kan integrera aktiviteter från ”Actions for Insects” i undervisningen. Han kommer också att ge tips på hur skolområdet kan förändras tillsammans med elever för att stödja biologisk mångfald. Peter kommer även att presentera forskningsresultat som visar hur elevers handlingskompetens har utvecklats genom deltagande i projektet. 

Alla deltagare kommer att få prova olika undervisningsmaterial som de fritt kan använda. Om du redan är nyfiken kan du hitta mer information på www.actionsforinsects.com.

Peter Lampert, lektor
Karlstads universitet

🔵 Undervisning & bedömning i en tid av förändring

(Seminarium) Passet riktar sig till grundskola, gymnasium och vux och lyfter fram och problematiserar hur undervisning och bedömning är tänkt att hanteras i relation till styrdokument och nuvarande regelverk och hur det kan utmanas och förändras med eventuellt kommande förändringar

Anna Karlefjärd, fil. lic
Karlstads universitet

🟠 Undervisning om teknikutvecklingsprocessen inom teknikämnet

(Dialogmöte) Forskningsresultat från den systematiska översikten som kan bidra med kunskap till lärare i teknik om hur de kan planera och genomföra sin undervisning som handlar om hela eller delar av teknikutvecklingsprocessen. För att besvara forskningsfrågan Hur kan lärare utforma undervisning i teknik för att skapa möjligheter för elevers lärande i och om teknikutvecklingsprocessen? har vi sammanställt forskningsresultat från 43 internationella studier. Studierna omfattar undervisning i motsvarande förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Resultaten som presenteras handlar bland annat om hur lärare kan arbeta med inramning av undervisning, olika sätt att utforma uppgifter till elever på och hur eleverna kommunicerar med varandra i grupparbeten. Konkreta exempel från olika undervisningssituationer som beskrivs i studierna kommer att ges.

Elín Hafsteinsdóttir, forskare/projektledare
Skolforskningsinstitutet

🟠 Undervisningsdriven skolutveckling

(Seminarium) All skolutveckling syftar till förbättrad undervisning, men ofta genom indirekta åtgärder. Undervisningen görs till föremål för åtgärder, men är inte själva drivkraften i detta arbete. Vår tes är att kvaliteten på det vardagliga lektionsarbetet är avgörande för skolans måluppfyllelse. Långsiktig skolutveckling bör bygga strukturer som stöder planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Fokus hamnar då på samarbetsformer för att pröva och utveckla undervisningen, snarare än på kollegialt lärande och probleminventeringar. En undervisningsdriven skolutveckling kräver både ett skolledarperspektiv som utgår från lokala förutsättningar och ämnesdidaktik för att förbättra undervisningens kvalitet.

Kenneth Nordgren, professor,
Karlstads universitet

🟠 Undervisningsutvecklande arbetssätt – konkreta exempel från en Learning study

(Seminarium) Under passet kommer vi att visa konkreta exempel på hur man som lärare kan utveckla den egna undervisningspraktiken inom ramen för ett kollegialt förbättringsarbete.  Vi undervisar på lärarutbildningen och konstaterade för ett par år sedan att våra studenter hade särskilt svårt med vissa delar på en specifik kurs. Genom att använda Learning study som metod har vi på ett systematiskt sätt kunnat identifiera studenternas svårigheter, förändra undervisningen, analysera och utvärdera resultatet, samt planera för nästa steg. Learning study är en metod som kan användas av alla lärare, oavsett ämne och ålder på barn/elever/studenter. Under konferensen delar vi med oss av det upplägg vi har använt och de lärdomar vi har gjort på vägen. Vi hoppas på att kunna inspirera fler lärare att pröva den här formen av kollegial undervisningsutveckling, som ett sätt att utveckla beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund.

Susanne Mellerskog, lärarutbildare, Linda Söderlind, lärarutbildare, Nina Kilbrink, forskare
Institutionen för pedagogiska studier

🟠 Utvecklande och fördjupande textsamtal

(Seminarium) Ett seminarium om lärarledda litteratursamtal. Hur bär man sig åt för att få till en kvalificerad dialog med eleverna? Hur får vi fler elever att delta i samtalet och hur blir den gemensamma tolkningsprocessen ett utforskande samarbete mellan eleverna? På seminariet presenterar vi den samtalsmodell som utvecklades i projektet och som vi kallar Utforskande och fördjupande litteratursamtal. Vi berättar också varför vi medvetet väljer texter som inte stryker eleverna medhårs, utan texter som gör motstånd, som är krångliga och utmanar elevernas föreställningar. Vi introducerar också ett resursmaterial som kan användas för att långsiktigt utveckla kvaliteten på sina textsamtal.

Michael Tengberg, prof i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Marie Wejrum, dr i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Anders Biörklund, verksamhetsutvecklare, BUF Karlstads kommun
Karlstads universitet, Karlstads kommun

🟠 Varför gör inte våra elever alltid det vi vill?

(Seminarium) Vi vuxna har ofta lättare att se och berätta vad eleverna inte ska göra, och mycket av vår energi går åt till att korrigera deras misstag. Men för att eleverna ska kunna göra rätt behöver vi först förtydliga våra förväntningar. Och det handlar inte bara om att säga vad som är fel – vi måste skapa förutsättningar för att rätt beteenden ska uppstå. När eleverna väl gör rätt är det också avgörande att ge dem feedback för att förstärka positiva beteenden. 
I detta seminarie lär vi oss hur vi kan öka studiero och förbättra klassrumsmiljö genom att omvandla abstrakta regler och förväntningar till konkreta, lättförståeliga beteenden. Med hjälp av positivt beteendestöd (PBS), baserat på gedigen inlärningspsykologisk forskning, får vi inledande verktyg för att både förenkla och effektivisera vårt arbete som vuxna i klassrummet. Allt för att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas.

Nina Linder, specialpedagog, filosofie masterexamen specialpedagogik inriktning tillämpad beteendeanalys, Maja Hyvönen, psykolog
Karlstad kommun, vi jobbar på Frödingskolan anpassad grundskola, Maja jobbar även på Kronoparksskolan och på Fröding grundskola

🟢 Vägledning och samverkan inom anpassad gymnasieskola

(Dialogmöte) Bryggan – med målet att varje elev ska ha en individuell plan inför övergången skola-arbete/sysselsättning/studier. 

I passet beskriver och ger vi exempel på hur vi arbetar med vägledning för elever inom anpassad gymnasieskola. En elevs väg från grundskola till plan för efter studenten. Allt från gymnasieval, APL, samverkan AF, LSS, FHS mm. Vikten av god samverkan både internt, med arbetsplatser och andra myndigheter.

Ann Gydemo Ullvén, Samordnare, Anders Ulvik, Vägledare, Mikael Ekberg, Vägledare
Anpassad gymnasieskola Karlstad

🔵 Vår resa mot samverkan och samsyn mellan förskola och skola

(Seminarium) Vi kommer bland annat att prata om hur Filipstads kommun har utvecklat en samverkan och samsyn mellan förskola och skola med hjälp av sina kompetensutvecklare. 

Passet kommer att innehålla:

• Helhetstänkt runt barn och elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling.
• Olika forum för samverkan förskola – skola.
• Kompetensutvecklarnas roller.

Frida Axelsson, kompetensutvecklare i förskolan, Caroline Buisson, kompetensutvecklare i förskolan, Katarina Hellund Eriksson, kompetensutvecklare i grundskolan, Annalena Ranström, kompetensutvecklare i grundskolan
Filipstads kommun

🟢 Värdegrundsarbete Språkintroduktion

(Dialogmöte) Vi berättar om det intensiva värdegrundsprojekt som vi under våren jobbar med på språkintroduktion. Under läsårets första del upplevde vi att samtalsklimatet och tryggheten på programmet försämrades på olika sätt. Vi började innan jul att planera för ett intensivt demokrati-arbete med målet att öka tryggheten och respekten för varandra. Vi har tillsammans med aktörer utanför skolan samt rektor och EHT haft flera dagar av intensivt arbete med olika fokus så som vänskap, värdegrund, normer och värderingar, våldspyramiden, kultur och heder, makt, jämställdhet, relationer, sex och samtycke, aktiv åskådare och sociala medier. Arbetet har också inneburit att den vardagliga undervisningen har än mer fokus på värdegrund och demokrati än tidigare.

 Presentationen och samtalet kommer att fokusera på vårt arbete genom att visa exempel på hur vi tänkt men också om vad som fungerade och inte fungerade.

Nina Hjärtquist, lärare språkintroduktion, Dan Gunnarsson
Nobelgymnasiet

🟠 Varför ska vi överhuvudtaget prata om relationer i en pedagogisk verksamhet?

(Seminarium) Kärnbarn, mellanbarn och utanförbarn. Vad är det?

Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och i det blir rektors och elevhälsans roll att skapa förutsättningar för de vuxna på skolan att göra det. När vi har diskuterat relationernas vikt på vår skola så har vi kommit till samma slutsats som hundratals andra skolor i Sverige: relationer till eleverna är en förutsättning för lärande. Utmaningen blir då att skapa en organisation som främjar ett fokus på relationer. Vi vill gärna dela med oss av hur vi arbetar med detta. 

Magnus Sjödin, rektor, Johanna Pettersson Östlund, skolkurator
Centrala skolområdet, Södermalmsskolan åk 4-6 och Björneborgs skola

🟠 Verksamhetsutveckling genom att arbeta med mjuka värden

(Seminarium) Uppbyggande av IMA i Grums Kommun.

Det var en gång ett tomt rum som väntade på att bli en inkluderande lärmiljö….

Fokus är att tillsammans med elever skapa ett öppet och positivt klimat som främjar goda relationer och en trygg arbetsmiljö med möjligheter till att lära och utvecklas. Ett klimat som främjar både social och kunskapsmässig utveckling. 

Vi arbetar med tre kärnvärden. 

Människan – självkänsla och medkänsla  

Lärande – erfarenheter och kunskap 

Omvärld – meningsskapande och sammanhang 

Anna-Karin Elvin, rektor, Sofie Malmgren, socionom, Helen Engdal, lärare/speciallärare, Stefan UUsitalo, lärare
IM Grums

🟢 80 utredningar – Vilka är problemen som behöver rättas till och vad är förslagen?

(Panelsamtal) Panelsamtal med skolminister Lotta Edholm.

Lotta Edholm, skolminister, Jenny Dahlin Hagfors kommun, Pernilla Engqvist Widegren Hammarö kommun, Niklas Gericke Karlstads universitet

🟠 Vill du pröva vingarna? Praktisk prova på-pass i kreativ grammatikundervisning

(Workshop) Passet är en work shop i kreativ grammatikundervisning för lärare i förskoleklass, på fritidshem och åk F-6 i grundskolan. Fokuset på kunskaper i språk och grammatik är större nu än någonsin tidigare. Det innebär att lärare behöver gedigna grundkunskaper i grammatik för att kunna forma god undervisning. Passet inleds med en kort orientering om vad kreativ grammatikundervisning kan innebära och en genomgång av det grammatiska moment som, under lekfulla former, kommer provas av deltagarna. Inga fördjupade kunskaper i grammatik krävs, men däremot ett öppet och undersökande förhållningssätt till språk. Passet avslutas med en kort summering om grammatikens potential och plats i undervisningen. 

Jessica Eriksson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning, Karlstads universitet, Camilla Grönvall Fransson, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt, Mälardalens universitet, Annelie K. Johansson, doktorand i pedagogiskt arbete
Karlstads universitet och Mälardalens universitet 

🟠 Bli en stjärna på samtal

(Workshop) 

Välkommen till vår workshop där vi utforskar konsten att ha meningsfulla samtal! Tillsammans med Petra Jonsson och Johanna Amelia Wahlgren från det Centrala stödteamet för förskolan i Karlstads kommun kommer vi att dyka in i vad ett riktigt bra samtal egentligen innebär. 

Vi börjar med att definiera vad ett samtal är och vilka verktyg som skapar förutsättningar för att det ska bli både givande och engagerande. Under workshopen kommer vi att göra praktiska övningar som väcker reflektion kring hur vi kommunicerar och lyssnar på varandra. 

Efter att ha delat erfarenheter och insikter kommer vi att sammanfatta och reflektera över hur du som deltagare kan applicera denna kunskap i din vardag. Det handlar om att inte bara lära sig nya saker utan att verkligen integrera dem i ditt sätt att kommunicera och samspela med andra. 

Vi ser fram emot en lärorik och engagerande workshop tillsammans! 

Petra Jonsson, specialpedagog i förskolan och Johanna Amelia Wahlgren, specialpedagog i förskolan
Centrala stödteamet för förskolan i Karlstads kommun

🟠 Yrkesämnesundervisning på vetenskaplig grund – konkreta undervisningsexempel

(Seminarium) I seminariet presenterar och diskuterar vi hur man kan arbeta med att planera, genomföra, utvärdera och utveckla yrkesämnesundervisning på vetenskaplig grund. Vi presenterar konkreta undervisningsexempel från två olika praktiknära projekt som genomförts i samverkan mellan yrkeslärare och forskare och finansierats av Skolforskningsinstitutet. I projekten har vi utgått från undervisningsteorin CAVTA (Conversation Analysis and Variation Theory Approach) som vetenskaplig grund och i undervisningen har teorin fungerat som ett didaktisk förhållningssätt för att utveckla undervisning och lärande i olika yrkesämnen.

Jan Axelsson, doktorand och lärarutbildare, Daniel Sjöblom, yrkeslärare, Jenny Hoff, yrkeslärare, Stig-Börje Asplund, professor och lärarutbildare, Johan Edesberg, yrkeslärare och Nina Kilbrink, docent och lärarutbildare, Karlstads universitet och Nobelgymnasiet
Karlstads universitet