Unikt tillfälle att undervisa om hur EU berör oss

Så här i EU-valtider kommer en hälsning från Peter Wall som undersökt hur undervisning om politik ser ut i skolan.

I läroplanens centrala innehåll för samhällskunskap står det att undervisningen om Sveriges politiska system skall ta upp den kommunala, regionala, nationella och europeiska nivån. Och när det gäller undervisningen om politik på EU-nivå ser Peter Wall att det finns mycket att utveckla. I sin Lic-avhandling har han intervjuat 18 So-lärare i sex kommuner och upptäckt att de flesta undervisar förhållandevis lite om vad EU-politiken innebär för dagens svenska medborgare.

Peter Wall har undersökt hur So-lärare undervisar om politik på nationell och europeisk nivå. Peter är doktorand vid Karlstads universitet och verksamhetsutvecklare på Karlstads kommun.

EU som historia

– Många undervisar till exempel om EU i samband med andra världskriget och då kan ämnet uppfattas som något historiskt, som inte har så mycket med nutiden att göra, säger Peter Wall. Och de som tar upp politiska frågor i undervisningen låter oftast eleverna argumentera för eller emot EU. Det handlar alltså mer om folkomröstningsfrågan 20 år tillbaka i tiden än om aktuella frågor om hur vi idag vill att EU skall utvecklas.

– När lärarna undervisar om nationell politik poängterar lärarna ofta att det är viktigt att eleverna ska engagera sig, inte bli soffliggare utan gå och rösta. Men det perspektivet saknas till stor del när det gäller EU-undervisningen. Det finns en risk att undervisningen förmedlar att EU är någonting långt borta i Bryssel som bestämmer över oss och som inte går att påverka.

Den 25 maj är det val till Europaparlamentet och fram till dess kommer det att finnas mycket material om europeisk politik på partiernas webbplatser och i media.

– Som medborgare behöver man veta vilken politik de olika partierna vill bedriva på de olika nivåerna för den skiljer sig mellan partierna. Det finns en höger-vänsterskala även i den europeiska politiken där högern lägger mer vikt vid företagandet i Europa och vänstern mer på sociala välfärdssystem och mot att missbruka arbetstagares utsatthet, till exempel.

Vad tycker jag i olika politiska frågor?

Inom tysk politikdidaktik har det forskats mycket kring vad undervisningen bör behandla för att ge eleverna de kunskaper de behöver för att utvecklas till aktiva demokratiska medborgare som själva kan tänka ut vad de kan göra för att påverka politiken. Forskarna har enats om tre grundläggande principer som bör vara utgångspunkten för all politikundervisning:

1. Eleverna får inte påtvingas en särskild uppfattning
2. Politiskt kontroversiella frågor måste behandlas som kontroversiella i undervisningen
3. Eleverna ska få möjlighet att analysera politiska frågor, komma fram till vad de själva tycker och fundera över hur de skulle kunna handla i enlighet med sitt intresse

– Den sista principen handlar alltså om att eleverna ska komma fram till vad de själva vill göra, säger Peter Wall. Nöjer jag mig med att rösta, ska jag höra av mig till mina lokala politiker eller skriva insändare? Undervisningen om nationell politik verkar följa de här principerna men i undervisningen om EU finns det inte så mycket av den tredje principen som handlar om att eleverna ska få komma fram till vad de tycker och hur de vill påverka.

Härma sin egen undervisning

– Lärarna skulle kunna härma sin egen undervisning om den nationella politiken och använda den som mall när de undervisar om politik på europeisk nivå. Det tror jag skulle innebära att eleverna tydligare såg den europeiska beslutsnivån som en del av Sveriges demokratiska system.

Just nu finns det ett gyllene tillfälle att prata om EU i samband med valet i maj. Partierna kommer att satsa extra mycket på att nå ut med sin politik detta supervalår då det för första gången är val till samtliga fyra beslutsnivåer.

Här finns avhandlingen om EU-undervisning i en kortare populärversion och här kan du läsa avhandlingen i sin helhet.