Tre utvecklingsarbeten på yrkesprogram – bedömning, spelifiering och självreglerat lärande
– Yrkesprogram hamnar ofta i bakgrunden när skola diskuteras, trots att gymnasiets yrkesprogram omfattar ungefär en tredjedel av alla gymnasieelever, säger Ann-Britt Enochsson, redaktör för KAPET – Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift.
Yrkeslärarstudenterna vid Karlstads universitet arbetar med, och skriver om, utvecklingsarbeten i yrkesgymnasier under sin sista termin i lärarutbildningen. Dessa arbeten sprids sällan utanför lärarstudenternas närmaste krets eftersom de inte publiceras offentligt som traditionella examensarbeten. För att uppmärksamma allt fantastiskt utvecklingsarbete som utförs inom ramen för utbildningen bad KAPET några studenter som nyss lämnat Karlstads universitet att bidra med en förkortad version av sitt utvecklingsarbete. Det senaste numret av KAPET innehåller därför tre bidrag från yrkeslärarutbildningen.
Det första utgörs av ett arbete skrivet av Anneli Fång. Det handlar om hur hon skapat nya rutiner för att förbereda sina vård- och omsorgselever på hur de kommer att bedömas under sina APL-perioder (arbetsplatsförlagt lärande). Detta var något som tidigare inte alls hade varit självklart. Ett till synes enkelt upplägg, som ändå krävde en hel del planering, visar hur elevernas förståelse för bedömningen ökar deras lärande.
Bidrag nummer två kommer från Jenny Hoff. Hon beskriver hur hon arbetat med stylistelevers förmåga till självreglerat lärande, och hur det bidragit till ett ökat ansvarstagande hos eleverna. I förlängningen hjälper detta eleverna att utvecklas mot yrkesskicklighet och anställningsbarhet.
Den tredje och sista texten är skriven av Lars Westman som beskriver hur han jobbat med ett spelifierat lektionsupplägg (gamification) och diskuterar hur det kan öka förutsättningar för motivation och lärande. I hans exempel handlar det om hållbar energiproduktion i framtiden, men arbetssättet kan även appliceras på andra områden.
Läs de tre texterna i Kapet Årgång 17, nummer 2, 2021
