Karlstad

I min yrkesroll som fritidspedagog händer det att jag får frågan vad jag ser som det viktigaste i mitt uppdrag. Förutom att följa våra styrdokument och planera vår verksamhet utifrån dem är mitt svar tveklöst: att skapa tillitsfulla relationer. Hur gör man då det? Vi jobbar med människor, med barn så här finns inga mallar eller manualer utan här kommer vår yrkesskicklighet in. Vi ser individen, vi ser människan, barnet och vår utmaning är att möta var och en på ett för just detta barn förtroendeingivande vis.

I vår arbetsplan har vi beslutat att fortsätta arbeta med att skapa tillgängliga lärmiljöer i våra verksamheter. Vi fick inspiration av våra förskolor, som i olika omgångar, genomfört ett studiepaket i SPSMs regi tillsammans med vår specialistorganisation. Studiepaketet vänder sig i första hand till oss som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i vårt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet.

Det är sällan jag reagerar på insändare om skolan. Har man arbetat inom skolan ett tag så blir man van att läsa om enskilda bilder från skolan. Ofta beskriver dessa insändare något som inte fungerar och ofta så är det människor utanför skolans sfär som har åsikter. Skillnaden på den insändare som publicerades i dagens NWT (2018-10-13) och andra är att dagens insändare har signaturen "En lärare". Då blir det extra vitkigt att balansera upp bilden med ett annat perspektiv.