Månadens forskare: Katja Hvenmark-Nilsson

– Drivkrafterna är nyfikenhet, skolengagemang och utveckling. Som forskare hoppas jag kunna bidra med kunskap som på sikt kan vara relevant för pedagogiskt arbete och kunskapsutveckling inom läsforskning.

Vägen till forskningen har gått via både klassrum, lärarutbildning och att vara  författare för doktoranden Katja Hvenmark-Nilsson. Efter flera år som lärare och lärarutbildare forskar hon nu vid Karlstads universitet om hur ungdomars erfarenheter av teater kan påverka deras läsning.

Katja Hvenmark-Nilsson växte upp i Uppsala, men flyttade till Linköping för att studera och tog sin lärarexamen våren 2010. Det första jobbet som behörig lärare blev på ett gymnasium i Göteborg. Senare fortsatte hon att undervisa i engelska, svenska och svenska som andraspråk i Stockholm.

Under de första åren som lärare började hon fundera över skillnaden mellan lärarutbildningens teorier och de utmaningar som faktiskt möter en i jobbet.

– Kontrasten mellan det teoretiska innehållet i utbildningen och förutsättningarna i den faktiska yrkespraktiken satte igång många tankar.

Tankarna resulterade i boken Balanskonster för nya lärare, som behandlar skillnaden mellan teori och praktik ur en lärares perspektiv. Boken fick stor spridning och ledde till uppdrag som föreläsare, medverkan i UR:s programserie Lärlabbet student och möten med lärarstudenter runt om i landet.  Hon har också skrivit boken Välkommen in i mitt klassrum, som under flera år delades ut som examensgåva till fackförbundens studerandemedlemmar på lärarutbildningarna.

Nyfikenheten tog henne till forskningen

Efter många år i skolan sökte Katja nya utmaningar. Hon började arbeta som adjunkt vid Stockholms universitet, där hon undervisade på lärarutbildningen för årskurs F–3. Därefter undervisade hon även utbytesstudenter i svenska på Handelshögskolan i Stockholm.

Parallellt skrev hon en masteruppsats och blev så småningom antagen som doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

– Mina drivkrafter är nyfikenhet, skolengagemang och utveckling. Som forskare hoppas jag kunna bidra med kunskap som på sikt kan vara relevant för pedagogiskt arbete och kunskapsutveckling inom läsforskning.

Att börja forska blev roligare än väntat.

– Jag trodde att det skulle vara ensamt och mer socialt hierarkiskt. Men jag har mötts av värme på Karlstads universitet och upplever mycket engagemang och generositet från seniora forskare som tar sig tid att ge feedback på texter och tankar.

Samtidigt ser hon tydliga skillnader mellan lärarrollen och forskarrollen.

Som lärare lärde hon känna sina elever under långa perioder och följde deras utveckling under ett helt läsår. Inom akademin är kontakten med studenter ofta kortare och mer flyktig. Samtidigt ger forskarrollen utrymme för fördjupning, egen kompetensutveckling och möjligheten att tillsammans med andra forskare utforska frågor som väcker nyfikenhet.

Ungdomar berättar om teater och läsning

Katjas avhandlingsprojekt har arbetsnamnet Ungdomar berättar om teater och läsning.

I studien följer hon ungdomar som spelar teater på sin fritid och undersöker hur de beskriver sin läsning i relation till teaterverksamheten.

– Jag kommer att intervjua ungdomar om hur de ser på sin läsning i relation till erfarenheter från teater, där de också bearbetar och gestaltar texter på olika sätt.

Förhoppningen är att forskningen ska bidra med ökad kunskap om vilken betydelse teaterutövande kan ha för ungdomars läsaridentiteter och deras skönlitterära läspraktiker. Ambitionen är att skapa ny förståelse för sambanden mellan kulturutövande och läsning.

Minns läraryrket med värme

Trots att hon trivs mycket bra som forskare är det tydligt att läraryrket fortfarande har en särskild plats i hennes hjärta.

– Relationer och möten med kollegor och elever har alltid varit mina drivkrafter.

Hon minns särskilt stämningen på skolorna, första dagarna efter sommarlovet när alla återvände fulla av energi, eller gemenskapen kring luciafiranden, julmarknader och andra traditioner.

Och ibland stöter hon på tidigare elever.

– Nu har de blivit vuxna och lämnat skolan sedan länge. Men det är alltid lika roligt att träffa dem igen.

Till lärare som funderar på att ta steget mot forskning har Katja ett tydligt råd:

– Do it!

Hon beskriver forskarutbildningen som en möjlighet att fördjupa sig i frågor man verkligen brinner för och samtidigt utvecklas professionellt.

– Många lärare är redan bra på att planera, studera och hantera stora textmängder. Det är färdigheter som är värdefulla även inom akademin. Hon rekommenderar också att den som är nyfiken på forskning kan börja med att skriva en masteruppsats.

– Det är ett bra sätt att pröva om forskningsvärlden känns rätt och att få möjlighet att utveckla sitt akademiska skrivande. Förhoppningsvis har man dessutom utvecklats en hel del sedan examensarbetet på lärarutbildningen.

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.

Kina Nilsson Karlstads universitet