Karlstad

Vi förundras vidare

I mitten av mars så skrev jag om begreppet förundras, som finns i förskolans styrdokument. I somras var Skolverket på besök och intervjuade barn och elever om hur det är att börja i förskoleklass och åk 1. Skolverket pratade även med mig och våra två förskollärare i förskoleklass. Det samtalet och intervjuerna kommer ingå i en fortbildning som Skolverket skapat med fokus på just övergången mellan våra verksamheter.

Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald.” (Skolverket, 2018, s, 5-6). Kärnan i detta är för mig att tillsammans med barnen upptäcka tillgången av olika kulturer och hur dessa berikar. I vårt arbete på förskolan ville vi utforska olika möten som främjar gemenskap. 

Rektors jävla ansvarsområde

Idag fick jag och en av mina medarbetare, Sofia Tysklind Kling, förmånen att vara med och hålla i en timme inför vår nämnd. Dagen handlade om ledning och stimulans och hur vi anpassar vår undervisning efter det lagkravet. Sofia visade och berättade hur och varför hon arbetar med mini whiteboards. Jag ska övertala henne om att skriva om det här på bloggen, så håll utkik efter det inlägget!

Nytt projekt!

Att barnens språkutveckling har gynnats av arbetet med sångerna har jag tidigare visat och arbetet med detta blev en naturlig del även i efterföljande projekt. I tv-programmet Lärlabbet (UR, 2016, avsnitt 12) och ett avsnitt som handlar om estetiska lärprocesser ges ett reportage från Svedala kommun. Där har förskolorna ingått i ett projekt som heter ”Rösträtt” och som innebär att barn och pedagoger under ledning av en sångpedagog arbetar med sång.

Julmust, skumtomtar och hållbar utveckling

Det är en onsdagsförmiddag i november och på bordet står en skål med skumtomtar, en flaska julmust och tre datorer. Runt bordet sitter tre rektorer med ansvar för förskolan och grundskolan som ska ta sig an den kommande handlingsplanen för övergången mellan skolformerna.

På Kronoparken arbetar vi med utvecklingsarbete i ett 1-16-årsperspektiv som vi valt att kalla ”Hela Kronoparken”. Arbetet omfattar förskolan, grundskolan F-9 samt grundsärskolan.

Vår vision lyder; Kronoparken utbildar för att leva och agera i en hållbar värld - våra olikheter är våra möjligheter.

Hur blev det? Fortsättning?

Vi sjöng barnens sånger i princip varje dag vid samlingen som var mycket uppskattad och full av glädje! Barnen lärde sig snabbt varandras sånger men sken upp lite extra när det var ”deras” sång. Utöver detta sjöng vi vid olika stunder under dagen, dessutom kunde vi höra barnen själva sjunga spontant. Vi fick stor respons från vårdnadshavare som berättade att barnen sjöng hemma och att de lyssnades på QR-koderna tillsammans.

Utan spaning – ingen aning

I fjärde kapitlet i skollagen finns sju paragrafer som beskriver inriktningen av det systematiska kvalitetsarbetet och hur det ska genomföras. Det står bland annat: ”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen”. Detta gäller även på enhetsnivå. Sedan beskriver lagstiftaren att detta ska ske under medverkan av pedagoger, övrig personal, elever samt att vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Arbetslag som arbetar med Särskilt stöd

Läsåret är i full gång, min föräldraledighet har övergått från heltid till deltid och jag är tillbaka på Herrhagsskolan. Min ordinarie tjänst är en klasslärartjänst på Montessorispåret Karlavagnen, föredetta Vinden, men nu när jag jobbar deltid har jag fått ett nytt uppdrag. Nu ingår jag i ett arbetslag som utför insatser inom ramen för särskilt stöd i nära samarbete med elevhälsan. Uppdraget är helt nytt för mig och tanken med att blogga om det är att skapa en reflektionskanal för min egen utveckling i detta.

Sidor

Prenumerera på RSS - Karlstad