Månadens forskare – Anna Öhman

”Jag har alltid varit nyfiken på hur undervisning kan anpassas för att bättre förstå och möta elevers olika behov”, säger Anna Öhman, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet 

Anna har en bred bakgrund inom utbildning och skola. Hennes tidiga universitetsutbildning kommer från Frankrike och Norge, där hon studerat filosofi, franska och litteraturvetenskap. Från början var tanken att fortsätta inom litteraturvetenskaplig forskning, men mötet med läraryrket förändrade riktningen.

– Jag tog pedagogisk påbyggnad och blev så inspirerad av praktiken att jag började arbeta som lärare i stället, berättar hon.

Efter några år i yrket växte behovet av att fördjupa förståelsen för elevers olika förutsättningar.

– Jag insåg att jag behövde komplettera min utbildning med specialpedagogik för att bättre kunna förstå elevernas olika förmågor och anpassa undervisningen utifrån deras behov.

Hon har arbetat inom flera olika skolformer i både Norge och Sverige, bland annat gymnasieskola, grundskola, anpassad skola och folkhögskola, i roller som lärare, biträdande rektor och speciallärare-specialpedagog.

Drivkraften blev frågor om bedömning och inkludering

Efter omkring femton år i skolans värld väcktes längtan tillbaka till forskningen, den här gången inom det pedagogiska området.

– Jag hade samlat på mig mycket erfarenhet från praktiken och ville utforska frågor som jag länge funderat över i mitt arbete.

En masterutbildning i specialpedagogik blev vägen vidare till en doktorandtjänst inom en forskarskola för yrkesämnenas didaktik. Där kom Anna att intressera sig särskilt för frågor om kunskapsbedömning och återkoppling inom yrkesutbildning, ett område där det då saknades forskning.

– Rättvis bedömning förväxlas ofta med likvärdig bedömning, och det kan påverka elever med särskilda behov. Jag ville förstå hur bedömning faktiskt går till i undervisningens vardag.

Hennes studieobjekt blev frisörutbildningen, där hon genom videoobservationer följde hur lärare gav återkoppling till elever under pågående arbete.

– Det som blev tydligt var hur multimodal och interaktiv kommunikationen var. Återkoppling handlade inte bara om det talade ordet, utan också om gester, blickar, material och olika sinnesintryck.

Forskning om stöd, tillhörighet och ledarskap

Efter disputationen har Annas forskning fortsatt inom det specialpedagogiska området. Hon har bland annat arbetat med kunskapsöversikten ”Bedömning för alla?” och intervjustudier där gymnasieelever berättat om sina erfarenheter av särskilt stöd.

– Att ge eleverna en röst i forskningen tycker jag är väldigt viktigt. Deras berättelser kan bidra med kunskap som gör skillnad i praktiken.

I dag forskar hon om ledarskap inom folkhögskola och kulturskola. Två skolformer som enligt henne ofta hamnar utanför den utbildningspolitiska diskussionen.

– Det är verksamheter som betyder mycket för många människor, men som samtidigt ofta får kämpa med ekonomiska villkor och begränsade resurser.

Genom intervjuer och enkäter undersöker hon hur det är att leda verksamheter som inte är läroplanstyrda på samma sätt som övriga skolformer. I forskningen lyfts även frågor om distribuerat ledarskap och barns och ungas delaktighet.

– Bildning och kreativt skapande låter barn och unga växa i gemenskap. Det är viktiga värden i en alltmer segregerad skola och ett polariserat samhälle.

Forskning tillsammans med andra

Anna betonar också betydelsen av att forska tillsammans med andra forskare. Ett projekt hon särskilt lyfter fram är ”Nordiska grundskolor som dåtida, samtida och framtida mötesplatser för kunskap och inkludering”.

Projektet undersöker vilken betydelse som grundskolan haft, och kan komma att få, för inkluderande och kunskapsbaserad samhällsutveckling i Norden.

– Där har jag bland annat gjort så kallade walk-along-intervjuer med tidigare elever från norsk och dansk grundskola. Det är en metod där intervjuerna sker i rörelse på de platser som samtalet handlar om, vilket ofta väcker minnen och skapar andra typer av berättelser.

”Det är så kunskap växer”

Anna hoppas att hennes forskning ska bidra till ökad förståelse för elevers erfarenheter och för skolformer som ofta får mindre uppmärksamhet.

– När människor delar sina erfarenheter i forskning är det viktigt att vara trogen det de vill lyfta fram. Förhoppningen är att lärare, rektorer och annan skolpersonal kan använda den kunskapen för att utveckla sin egen praktik.

Till lärare som funderar på att börja forska har hon en tydlig uppmaning:

– Våga vara nyfiken på de frågor du möter i vardagen och fundera vidare kring varför saker ser ut som de gör. Det är ofta där forskningsfrågorna börjar.

Hon menar att lärare med erfarenhet från praktiken har mycket viktiga perspektiv att bidra med inom forskningen.

– Det är oerhört värdefullt när människor som arbetat nära verksamheten vill utforska och bidra med ny kunskap. Det är så kunskap växer.

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.

Text: Linnéa Andersson, Karlstads universitet