Demokrati i förskolan – från teori till vardaglig praktik

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

– Projektets övergripande syfte var att gemensamt med pedagogerna belysa, diskutera och pröva innebörder av förskolans demokratiuppdrag, säger Magdalena Raivio. Inledningsvis präglades pedagogernas förståelse av demokrati av abstrakta och samhällsorienterande begrepp. Men under projektets gång skedde en märkbar förskjutning. 

Magadalena Raivio och Katarina Ribaeus

– Genom våra dialoger i forskningscirklar och arbetet med observationer blev demokratibegreppet mer konkret och praktiknära, säger Katarina Ribaeus. Demokrati förflyttades från att vara ett samhällsideal till att bli en levande och närvarande dimension i förskolans vardagliga interaktioner. 

Från omröstningar till dialog och delaktighet

Tillsammans utvecklade pedagoger och forskare konkreta arbetssätt för att synliggöra och stärka barns delaktighet. Ett gemensamt observationsprotokoll togs fram för att identifiera hur demokratiska processer tar form i förskolans vardag.

Observationerna visade bland annat att den fysiska miljön har stor betydelse för barns möjligheter att delta och påverka. Fokus flyttades från att skapa inflytande i huvudsak genom att barnen röstade om olika frågor till att skapa utrymme för dialog, lyssnande och gemensamt meningsskapande. Särskild uppmärksamhet riktades mot att inkludera de yngsta och de barn som inte uttryckte sig verbalt. Bildstöd och andra kommunikativa verktyg som redan fanns utvecklades ytterligare för att bredda möjligheterna att komma till tals och delta i gemenskapen.

– En viktig förskjutning i pedagogernas synsätt var att barns konflikter kan förstås som något mer än problem som ska lösas, säger Magdalena Raivio. Att de kan vara värdefulla tillfällen där barn får öva på att förhandla, lyssna på varandra och hitta gemensamma lösningar, vilket är centrala delar av ett demokratiskt lärande.

Demokrati innebär svåra avvägningar

Projektet synliggjorde samtidigt flera utmaningar. Hur skapar vi balans mellan individens rättigheter och gruppens behov? Hur säkerställer vi att alla barns röster blir hörda när äldre och mer verbala barn ofta tar större plats? 

– Pedagogerna brottades ständigt med dilemmat att tillgodose såväl det enskilda barnet som gruppens önskemål, säger Katarina Ribaeus. Det visar på komplexiteten i det demokratiska uppdraget. 

Erfarenheterna och insikterna från projektet har lagt en grund för fortsatt lärande och utveckling, men också för att sprida kunskap om demokratiarbete i förskolan. Bland annat presenterade forskarna tillsammans med rektor och pedagoger projektet under Forum lärande 2025. För forskarna visar projektet också värdet av praktiknära forskning, där forskning och yrkesverksamhet utvecklas tillsammans.

– Det handlar om demokratiuppdraget som något mer. Barnen ska få utbildning och undervisning för att kunna bli demokratiska samhällsmedborgare. Tillsammans har vi gjort skillnad. 

Här kan hittar du Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus forskningsartikel The role of deliberation when developing democratic education.

*Mer information om ULF

ULF, Utbildning, Lärande, Forskning, är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom att bedriva praktiknära skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling.

Läs mer om ULF vid Karlstads universitet.

Läs mer om nationella ULF.

Maria Nilsson Karlstads universitet