Svenska

Barnens ord

Jag börjar återigen med att citera ur Läroplan för förskolan, Lpfö 98 där det står att förskolan ska ”främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning” (Skolverket, 2018, s. 16). Detta kan sammankopplas med The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education, där Bamford (2006) genom sin forskning visar på hur arbete med estetiska uttrycksformer genererar en delaktighet och samhörighet för alla.

Medkänsla i moll

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) beskrivs under mål beträffande Normer och värden att förskolan ska arbeta med etiska dilemman samt utveckla barns förmåga till empati (leva sig in i andra människors situationer). Värdegrundsarbete är en mycket viktig del och genom att skapa möjligheter redan för våra yngsta barn att få leva sig in i olika situationer kan vi förhoppningsvis lägga grund för öppenhet och solidaritet med andra. 

Olika, lika, tillsammans!

Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan meningsskapande som att gå bortom begreppet kvalitet för att kunna inrymma frågor om olika och mångfaldiga perspektiv. Detta menar jag kan appliceras på arbetet med interkulturalitet. Genom att barnen ges möjlighet att upptäcka flera sätt att kommunicera, agera och interagera skapas inte bara en förståelse och ett intresse för olika kulturer, det ger även en djupare mening, ett intrinsikalt värde i sig.

Egenproducerad film i undervisningen

Att få elever att fokusera och aktivt delta kan ibland vara problematiskt. Att dessutom få eleverna att diskutera det de gjort/varit med om kan många gånger vara en ännu större utmaning. Vi har upptäckt att egenproducerad film är något som eleverna uppskattar och tar emot med glädje! När eleverna ser på film där deras pedagoger har olika roller och bjuder på sig själva blir de genast fångade och både fokus och diskussion blir mycket enklare.

Let's dance!

Som jag tidigare beskrivit så ser jag de estetiska uttrycksformerna som ett sätt att kommunicera genom. Barn som inte har det verbala språket, kan genom exempelvis drama ges möjlighet att förstå och samspela. Här blir alltså de estetiska uttrycksformerna ett verktyg, och används instrumentellt. Genom drama utforskades i vårt projekt värdegrund och interkulturellt förhållningssätt. ”Dim” och ”Lummer” blev kompisar, ”amigos” i vår gestaltning. Samtidigt vill jag lyfta upplevelsen som sådan, hur barnens koncentration, fokus och inlevelse slog oss med häpnad.

Vi förundras vidare

I mitten av mars så skrev jag om begreppet förundras, som finns i förskolans styrdokument. I somras var Skolverket på besök och intervjuade barn och elever om hur det är att börja i förskoleklass och åk 1. Skolverket pratade även med mig och våra två förskollärare i förskoleklass. Det samtalet och intervjuerna kommer ingå i en fortbildning som Skolverket skapat med fokus på just övergången mellan våra verksamheter.

Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald.” (Skolverket, 2018, s, 5-6). Kärnan i detta är för mig att tillsammans med barnen upptäcka tillgången av olika kulturer och hur dessa berikar. I vårt arbete på förskolan ville vi utforska olika möten som främjar gemenskap. 

Sidor

Prenumerera på RSS - Svenska