Månadens forskare: Sofia Oldin Cederwall

”-Som lärare har man tusen bollar i luften, mängder av relationer och intensiva arbetsdagar säger Sofia Oldin Cederwall, doktorand i litteraturvetenskap på Karlstads universitet.”

I ungefär 20 år arbetade Sofia som gymnasielärare i svenska och historia. Det var framför allt litteraturen som fångade intresset – att undervisa om litteratur, i litteratur och genom litteratur. Men hon hade en vilja att fördjupa sig och det ledde vidare till forskning. I dag kombinerar Sofia forskning med lärarjobb och undersöker bland annat vad unga faktiskt gör när de tittar på tv-serier och om de lär sig något av det.

Från gymnasieklassrummet till forskningen

Sofia tog ämneslärarexamen i svenska och historia 2001 och arbetade sedan som lärare på gymnasiet i ungefär 20 år. Efter hand väcktes en nyfikenhet på att lära sig mer om litteratur och hur den kan användas i undervisningen.

För att fördjupa sig läste hon en magisterexamen i litteraturvetenskap vid sidan av jobbet. Därefter uppmuntrades hon av sin handledare att söka en doktorandtjänst med didaktisk inriktning.

– Jag ville hitta nya sätt att arbeta med litteratur i klassrummet. Forskningen blev ett sätt att utforska de frågor som jag hade funderat på länge.

Att vara lärare och att vara doktorand innebär ganska olika arbetsdagar. Som lärare är tempot högt, relationerna många och det gäller att kunna hantera flera saker samtidigt. Som doktorand ser vardagen annorlunda ut.

– Som lärare har man tusen bollar i luften, mängder av relationer och intensiva arbetsdagar. Som doktorand tillbringar man en stor del av tiden ensam i sitt arbetsrum och arbetar med sitt projekt.

Forskningen innebar också att lära sig nya sätt att tänka och arbeta. Som doktorand behöver man till exempel sätta sig in i vetenskapliga teorier och metoder och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt.

– Jag tycker om att systematisera saker och lära mig sådant jag ännu inte kan.

Vad händer egentligen när unga tittar på tv-serier?

Tv-serier är en självklar del av många ungdomars vardag, men vad händer egentligen när de tittar? En studie av 46 gymnasieungdomar visar att ungdomarna är långt ifrån passiva i sitt tittande, de är betydligt mer aktiva och engagerade än man kanske kan tro.

I fokusgrupper fick ungdomarna diskutera serier som Breaking Bad, Euphoria, Stranger Things, Friends och Gossip Girl. Samtalen visade att de inte bara följer handlingen, utan också analyserar karaktärer, tolkar budskap och resonerar om hur berättelserna är uppbyggda.

Studien resulterade också i en modell med fyra olika titt-arter: den immersiva, den initierade, den speglande och den omkringtittande.

En viktig del av forskningen handlar om vad som händer när vi börjar se ungas fritidstittande som en kunskapskälla snarare än enbart som skärmtid. Sofia hoppas kunna nyansera bilden av att allt som sker via skärmen är ett hot. Tv-serier kan till exempel väcka frågor om samhälle, etik, moral och berättande – men också ge utrymme för reflektion.

Större studier visar att omkring 70–80 procent av unga i gymnasieåldern tittar på tv-serier på sin fritid. Det skulle kunna innebära att 21–24 elever i en klass på 30 har erfarenheter och kunskaper om fiktion som inte alltid syns i litteraturundervisningen.

– Jag hoppas att vi lärare kan inspireras mer av den här kunskapsbanken.

Elever och lärare kan då tillsammans använda elevernas erfarenheter av film, serier och böcker som en del av undervisningen. Det kan handla om att ta avstamp i något eleverna redan känner till och använda det för att prata om exempelvis berättarteknik, karaktärer, perspektiv, etik eller samhällsfrågor.

Forskning och lärarjobb – inte antingen eller

Efter sex år som doktorand är Sofia tillbaka i lärarjobbet – och har faktiskt arbetat som lärare under två av doktorandåren också. Att börja forskarutbildningen handlade aldrig om att lämna läraryrket.

– Att gå en forskarutbildning var inte ett sätt för mig att fly lärarjobbet, utan för att fördjupa mig.

Drömmen är att i framtiden kunna kombinera de båda världarna och arbeta ungefär halva tiden i skolan och halva tiden på universitetet.

– Jag tror att vi behöver varandra, exempelvis för att göra lärarutbildningen ännu bättre.

– Att gå en forskarutbildning och skriva en avhandling är bland det roligaste jag har gjort. Om du har intresse av att fördjupa dina kunskaper inom det didaktiska fältet är det bara att söka!

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.