Ny forskarskola ska skapa bättre förutsättningar för elevers lärande

Forskarskolan Best practice? – En forskarskola om ämnesdidaktiska modeller i grundlärarutbildningen, BEPPE, ska fördjupa lärarutbildares kunskaper om ämnesdidaktiska modeller. Syftet är att lärarutbildare ska kunna ge grundlärarstudenter en stabilare vetenskaplig bas för att genomföra god ämnesundervisning – och på sikt öka kvaliteten på undervisningen i skolan och därmed skapa bättre förutsättningar för elevers lärande.

Vetenskapsrådet har beviljat medel till forskarskolan Best practice? – En forskarskola om ämnesdidaktiska modeller i grundlärarutbildningen, BEPPE. Forskarskolan startar hösten 2026 i samarbete med Göteborgs universitet, men med Karlstads universitet som huvudsäte. 

Martin Stolare, professor i historia vid Karlstads universitet och projektledare för BEPPE, är glad över möjligheten att utveckla kunskaper om ämnesdidaktiska modeller. 

– Didaktiska modeller är något som det forskas om vid såväl Karlstads universitet som Göteborgs universitet. Vi har också doktorandprojekt inriktade mot de frågor som ska diskuteras i forskarskolan. Men någon specifik forskarskola med denna inriktning har vi inte bedrivit. Forskarskolan BEPPE innebär således en utveckling av den forskning som redan genomförs vid Karlstads universitets flervetenskapliga ämnesdidaktiska forskarmiljö Rose (Research on Subject-specific Education).

Vänder sig till lärarutbildare och de som vill forska kring praktiknära ämnesdidaktik

BEPPE vänder sig till lärarutbildare vid landets lärarutbildningar, men det finns möjlighet för dem som har ambitionen att bli lärarutbildare i framtiden att söka. 

– Vi söker de som vill forska kring praktiknära ämnesdidaktik i grundskolan F–6 och lärarutbildningen. Projekten ska kretsa kring ett av följande ämnen/ämnesområden: NO (biologi, fysik och kemi) och SO (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) matematik eller språk. Förutom att arbeta fram sina doktorandprojekt kommer de gå gemensamma kurser. Kurserna ska vara inriktade mot forskarskolans fokus på ämnesdidaktiska modeller och klassrumsstudier. 

–  Det forskarskoleseminarium som initieras, där texter diskuteras och gäster bjuds in, kommer att löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. En viktig dimension är att verka på en internationell arena. Ledande internationella forskare kommer att undervisa på kurser och läsa doktorandernas texter. Möjlighet till utlandsvistelse ska erbjudas, vilket gynnar byggandet av egna internationella nätverk. Detta menar vi är helt centralt för att utvecklas till en framgångsrik forskare idag.

Varför behövs en forskarskola om ämnesdidaktiska modeller i grundlärarutbildningen?

Kunskapsbehovet finns på minst två nivåer säger Martin Stolare.

– För det första behövs det fördjupad kunskap om modellerna i sig. Det vill säga vilka faktorer som påverkar modellernas funktion. Dessa faktorer kan röra sig om interna undervisningsnära faktorer, som innehåll, elevernas förkunskaper och kognitiva förmåga samt lärares kunskapsbas. Det senare pekar på hur modellerna konkret används i undervisningen. Men det kan också röra sig om mer externa faktorer, som hur skolan skapat strukturer för undervisningsutveckling samt mer socioekonomiska kontextuella faktorer.

– För det andra finns det ett behov av att utveckla kunskap om hur modellerna kan bli ett innehåll i lärarutbildningen, det vill säga hur man kan undervisa lärarstudenter om hur modellerna kan användas i undervisningen. Om denna andra nivå saknas det till stora delar kunskap.

Vill skapa bättre förutsättningar för elevers lärande 

Martin Stolare vill tillsammans med sina kollegor i forskargruppen skapa fördjupad kunskap om hur ämnesdidaktiska modeller fungerar inom skolmässiga kontexter, som i olika ämnen, i olika delar av skolan och i skilda socioekonomiska sammanhang. 

– Eftersom detta är en forskarskola för lärarutbildare är det också viktigt att koppla till lärarutbildningen och undersöka hur dessa modeller på ett mer systematiskt sätt kan bli en del av lärarutbildningen. På kort sikt handlar det alltså om att utveckla kunskap om modellerna, om hur de kan bli en del av undervisningen i lärarutbildningen för att bli bra redskap i undervisningen i skolan. På längre sikt är förhoppningen att forskarskolan på det sättet ska bidra till att öka kvaliteten på undervisningen i skolan och därmed skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, säger Martin Stolare.

Beviljade medel från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet beviljade forskarskolan Best practice? – En forskarskola om ämnesdidaktiska modeller i grundlärarutbildningen, BEPPE, 42 miljoner kronor fördelat på fyra år. Projektperioden löper från och med 2026 och under minst fyra år, avslut 2030. 

Läs mer om forskarskolan BEPPE.

Vill du söka till forskarskolan?

Utlysningen avser nio doktorandtjänster, fem vid Karlstads universitet och fyra vid Göteborgs universitet. Doktoranderna antas vid Karlstads universitet eller Göteborgs universitet, men kan vara anställda vid annat nationellt lärosäte som bedriver relevant lärarutbildning. Ansökan ska vara inne senast 16 mars 2026. 

Läs mer och ansök här. 

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet