Ämnesspecifik kunskap blir undervisning i fritidshem

”Undervisning i fritidshem erbjuder stora möjligheter att koppla kunskap om lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse till elevernas egna erfarenheter, men också utmana dessa erfarenheter. Samtidigt upplever lärare i fritidshem stora utmaningar i hur de ska undervisa på ett sätt som både uppfyller de specifika målen i styrdokumenten, och innebär respekt för elevernas fritid och tar till vara deras bidrag.” Det säger Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket vid Karlstads universitet.

Tillsammans med forskarkollegerna Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, och Peter Carlman, lektor i pedagogiskt arbete, båda från Karlstads universitet, har Birgitta Ljung Egeland fokuserat på hur ämnesspecifik kunskap väljs ut och omformas till undervisning kring det centrala innehållet i fritidshem: lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. 

Deras studie ”Kraftfull kunskap i fritidshemmets undervisning” bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” inom ramen för ULF*. Forskningsprojektet studerade vad som hände i mötet mellan fritidshemmens upplevelsebaserade verksamhet och det förtydligade undervisnings- och kunskapsuppdrag som ny skollag (SFS 2010:800) och reviderad läroplan (Skolverket, 2016) innebar.

– Det forskningsprojektet genomförde vi tillsammans med ett antal lärare i fritidshem. Nu gjorde vi en delstudie där vi ville titta på hur lärare i fritidshem arbetar för att skapa engagemang hos eleverna, genom hur de bjuds in att delta med olika roller i aktiviteterna. Vi tog utgångspunkt i begreppet kraftfull kunskapför att betona den kunskap som kan hjälpa elever att hantera samtida och framtida utmaningar.

Varför valde ni denna vinkel?

– Inom forskarmiljön Rose, Research on Subject-specific Education, vid Karlstads universitet har vi under lång tid arbetat med teoretiska begrepp som powerful knowledge, transformation och epistemisk kvalitet. Syftet är bland annat att utveckla ett gemensamt ämnesdidaktiskt metaspråk och det här är viktiga begrepp för utvecklingen av skolans verksamhet. Fritidshemmet har sina specifika kunskapstraditioner, och vad undervisning i fritidshem kopplad till olika ämnens traditioner kan innebära är fortfarande relativt outforskat. 

Forskargruppen kunde se att eleverna ofta bjöds in att ta en mycket aktiv roll i de olika aktiviteterna, både i planeringen och vid genomförandet av exempelvis en skogsutflykt, vilket i sin tur innebar att eleverna gavs möjlighet att agera som personliga experter och utvecklas som empatiska individer. Hur lärare i fritidshem ser på sin egen roll i att identifiera, planera och implementera möjligheter för eleverna att engagera sig i undervisningen är ofta kopplat till fritidshemmets frivillighet och lärarnas relationella förhållningssätt. 

– Den didaktiska hur-frågan framstår som ett större dilemma för lärarna i fritidshem än vad- och varför-frågorna. Undervisning i fritidshem erbjuder stora möjligheter att koppla kunskap om lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse till elevernas egna erfarenheter, men också utmana dessa erfarenheter. Samtidigt upplever lärarna i fritidshem stora utmaningar i hur de ska undervisa på ett sätt som både uppfyller de specifika målen i styrdokumenten, och innebär respekt för elevernas fritid och tar till vara deras bidrag.

Vad hoppas ni att studien ska leda till? 

– Vi tror att olika samverkansprojekt med lärare i fritidshem kan ge goda effekter, där frågorna kommer från både professionen och forskningsfältet. Vi vill bidra till både teori- och praktikutveckling i fritidshem, men också i lärarutbildningen. Vi behöver hela tiden fortsätta arbetet med att forskningsförankra utbildningen för lärare i fritidshem inom olika områden. Inom det centrala område som handlar om lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning finns många frågor och utmaningar som knyter an till bland annat fysisk och psykisk hälsa och en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Vilka frågor som är aktuella och vilka utmaningar som är mest angelägna är både kontinuerligt och föränderligt över tid.

Läs mer i artikeln Games, Physical Activities, and Outdoor Excursions as Powerful Knowledge in Swedish School-Age Educare 

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” som studien grundar sig i.

För närvarande arbetar Birgitta Ljung Egeland tillsammans med Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, och Jakob Olsson, filosofie doktor i litteraturvetenskap, alla från Karlstads universitet, i en pilotstudie finansierad av Wettergrenstiftelsen. Den handlar om läsfrämjande insatser i fritidshem kopplat till det nationella projektet ”Läsa äger”.

*Läs mer om ULF vid Karlstads universitet

ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom praktiknära skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling. 

Här kan du läsa mer om ULF-avtal

Läs mer om ULF vid Karlstads universitet. 

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet