Månadens forskare – Magdalena Raivio

”Jag drogs tidigt till existentiella frågor, social hållbarhet och rättviseaspekter, särskilt ur ett könsmaktsperspektiv. Jag såg ett behov av fler vetenskapliga studier som lyfter marginaliserade perspektiv, och min drivkraft har hela tiden varit att bidra till ökad förståelse och i förlängningen ett mer rättvist och hållbart samhälle”, säger Magdalena Raivio, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolan och fil.dr i religionsvetenskap vid Karlstads universitet.

Magdalena utbildade sig till förskollärare redan som 18-åring och arbetade några år i förskola och fritidshem. Därefter studerade hon vidare inom genusvetenskap, ekofilosofi och religionsvetenskap, vilket så småningom ledde fram till en doktorsexamen.

I sin avhandling studerade hon feministiska perspektiv hos två författare och aktivister inom den så kallade gudinnerörelsen. Efter disputationen tog hon en paus från akademin och arbetade åter några år i förskolan, innan hon började undervisa på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet.

– Här kan jag kombinera min erfarenhet från förskolan med undervisning och forskning. Det känns väldigt meningsfullt, säger hon.

Forskning om demokrati och världsbilder i förskolan

Magdalenas forskning rör frågor om demokrati, världsbilder och social hållbarhet i förskolans utbildning. Hon har nyligen deltagit i ett praktiknära ULF-projekt om demokratiarbete i förskolan, där fokus låg på att kartlägga och vidareutveckla det arbete som redan pågick i verksamheten.

Just nu medverkar hon i ett internationellt forskningsprojekt (2024–2027) om religion och världsbilder i svensk förskollärarutbildning, i samarbete med forskare från Högskolan i Borås och Helsingfors universitet. Studien undersöker hur frågor om religion, livsfrågor och olika sätt att förstå världen behandlas i utbildningen.

– Vi tittar på vilken kompetens blivande förskollärare behöver för att kunna förstå och bemöta barns och familjers olika världsbilder på ett professionellt och inkluderande sätt, säger hon.

För en mer inkluderande förskola

Många förskollärare upplever osäkerhet kring hur frågor om religion, livsfrågor och kulturell mångfald ska hanteras i vardagen. Magdalena hoppas att hennes forskning kan bidra till ökad trygghet och tydligare verktyg.

– När kunskap och språk saknas finns en risk att barns perspektiv inte blir fullt ut förstådda eller bekräftade. I värsta fall kan barn känna att delar av deras identitet inte ryms i förskolan, säger hon.

Genom att utveckla kunskap, begrepp och arbetssätt vill forskningen stärka pedagogers förmåga att möta barns olika bakgrunder och livsåskådningar på ett respektfullt sätt.

– Målet är att alla barn ska kunna känna tillhörighet och trygghet i att vara sig själva i förskolan.

Saknar mötet med barnen

Även om hon trivs i sin roll som forskare och lektor kan hon ibland sakna vardagen i förskolan.

– Det finns en särskild glädje i att upptäcka världen tillsammans med barn. Samtidigt känner jag att jag i dag kan bidra till förskolans utveckling på ett mer långsiktigt sätt genom forskning och utbildning.

”Våga fördjupa dina frågor”

Till lärare som funderar på att börja forska har hon ett tydligt råd:

– Om du har frågor du verkligen vill förstå på djupet kan forskning vara en fantastisk möjlighet. Det ger utrymme att fördjupa sig och bidra med kunskap som kan göra skillnad i praktiken.

Samtidigt betonar hon att forskarlivet kräver uthållighet och ett hållbart arbetssätt.

– Friheten är stor, men den innebär också att du behöver sätta egna ramar och skapa balans i arbetet. För oss som lever med neurodivergens, som ADHD eller autism, innebär forskning som yrke både särskilda möjligheter och utmaningar. Det kan vara väldigt givande att få fördjupa sig i det man brinner för, men också energikrävande i perioder. Jag är övertygad om att forskningen blir starkare när den rymmer en mångfald av perspektiv, inte minst från praktiken.

Text: Linnéa Andersson, Karlstads universitet