Månadens forskare – Anna Mogren
”Utbildning är en av våra viktigaste nycklar till en hållbar framtid. Jag har alltid drivits av frågan hur skolan kan bli en plats där barn och unga inte bara lär om världen, utan också får vara med och förändra den”, säger Anna Mogren, filosofie doktor i biologi med inriktning mot didaktik vid Karlstads universitet.
Anna utbildades till lärare vid Karlstads universitet och tog examen 1998. Under studietiden var tanken att miljö skulle bli ett eget skolämne på högstadiet och gymnasiet, men politiska beslut ändrade förutsättningarna. Med 80 högskolepoäng i miljövetenskap i bagaget, liksom många av hennes kurskamrater, fann hon i stället vägar utanför den traditionella skolorganisationen.
Under de följande 25 åren arbetade Anna inom svenskt bistånd med globala miljö- och överlevnadsfrågor. Uppdragen var både internationella och nationella, ofta i nära samarbete med svenska skolhuvudmän och flera myndigheter. Parallellt undervisade hon i naturvetenskapliga ämnen, men det var skolutveckling, internationella perspektiv och miljöfrågor som allt tydligare blev hennes fokus.
– Jag intresserade mig tidigt för hur skolor som satsade på kompetensutveckling också kunde förändra sitt sätt att leda och organisera utbildning. Särskilt hur undervisning kunde bli mer ämnesövergripande, globalt förankrad och holistisk, säger hon.
Anna har arrangerat hundratals kompetensutvecklingsdagar tillsammans med kommunala och fristående skolor, ofta med fokus på ledarskap, organisation och hållbar utveckling.
Steget in i forskningen
Efter många år nära skolans praktik väcktes en nyfikenhet: varför leder vissa satsningar till verklig och långsiktig förändring, medan andra rinner ut i sanden?
– Jag såg tydliga mönster. En avgörande faktor var om skolledningen var aktivt involverad. Det gjorde mig nyfiken på vilket slags ledarskap som faktiskt kan bära utbildning för hållbar samhällsutveckling.
När en tidigare kurskamrat tipsade henne om en doktorandtjänst vid Karlstads universitet tog hon steget in i forskningen. Drivkrafterna var både professionella och personliga, inte minst en oro och ett ansvar inför framtiden för hennes egna barn.
Den första tiden som doktorand var krävande. Det vetenskapliga språket, ofta på engelska, och det akademiska skrivandet innebar stora utmaningar.
– Det var en känslomässig berg- och dalbana. Jag tvivlade ibland på om det jag gjorde verkligen skulle komma till nytta utanför akademin.
Samtidigt växte forskningsfältet lärande för hållbar utveckling snabbt, och Anna kunde tidigt knyta samman sina nya teoretiska kunskaper med lång erfarenhet av skolutveckling. Efter disputationen fick hennes avhandling om rektors ledarskap för hållbar utveckling snabbt genomslag och den användes bland annat som underlag för en nationell kurs som gavs vid fem lärosäten med stöd från Skolverket.
– I dag ser jag mycket tydligare hur grundforskning och tillämpad forskning hänger ihop, och vilken betydelse som forskning kan ha för utbildningssektorn.
Forskningens tempo och dess möjligheter
Skillnaden mellan lärararbete och forskning är påtaglig, menar Anna.
– Skolan präglas ofta av högt tempo och snabba beslut, medan forskning är en långsam och eftertänksam process. Det tog tid att vänja sig vid att formulera meningar långsamt och låta texter granskas om och om igen.
Som forskare har hon blivit expert inom ett smalt område, snarare än generalist som i läraryrket. Även om hon är doktor i biologi är det inte artkunskap eller anatomi som står i centrum för hennes arbete i dag.
– Min djupa kompetens ligger i hur skolutveckling kan organiseras och ledas som transformativa processer, där utbildning kontinuerligt relateras till samhället utanför skolan.
Lärande för hållbar utveckling i fokus
Annas forskning rör lärande för hållbar utveckling, främst på lednings- och organisationsnivå. Hon deltar i flera pågående projekt, bland annat studier om biologisk mångfald och insekter i utbildning, där elevers handlingskompetens står i centrum.
Hon samarbetar också med forskare inom psykologi i projekt om kreativitet, känslor och konstnärliga uttryck som vägar att hantera komplexa samhällsproblem.
– Många av de utmaningar vi står inför saknar enkla lösningar. Forskning pekar på att kreativa och narrativa arbetssätt kan vara viktiga för att göra undervisningen meningsfull.
Ett omfattande datamaterial från hennes avhandlingsarbete väntar nu på fortsatt finansiering. Över fem procent av Sveriges lärare och rektorer som arbetar aktivt med lärande för hållbar utveckling har bidragit med enkätsvar.
– Det här materialet har stor potential att påverka policyutveckling och politiska beslut om hur utbildning kan organiseras för att möta samhällsutmaningar.
Hon är verksam i internationella sammanhang och tillhör flera forskningsgrupper vid Karlstads universitet, bland annat forskargruppen SOL – Skolutveckling, Organisation och Ledarskap.
Forskning med sikte på framtiden
Målet med forskningen är tydligt: att bidra till en mer relevant och hållbar skola.
– Framtidens generationer behöver kunskap om hur samhällen kan organiseras utan långsiktigt negativa konsekvenser för människor och andra levande varelser. Att få vara en del av lösningar stärker både ungas välmående och deras framtidstro.
Anna möter regelbundet lärare genom sin undervisning och uppdragsutbildning, och uttrycker stor respekt för läraryrkets komplexitet.
– Det behövs starkt stöd för modiga lärare och rektorer som vågar förändra utbildning. Alla har åsikter om skolan, och det gör förändringsarbete svårare än det behöver vara.
”Var beredd på att hålla ut”
Till lärare som funderar på att börja forska har Anna ett ärligt och uppmuntrande råd:
– Forskning kräver envishet och uthållighet. Man måste våga ta emot kritik och bygga nätverk med kollegor som både stöttar och utmanar.
Hon lyfter fram Karlstads universitet som en trygg och professionell miljö för forskarutbildning.
– Jag lär mig hela tiden nya saker. Att få arbeta med riktigt svåra frågor i trygga sammanhang och samtidigt bidra till en mer hållbar framtid för barn och unga – det är min starkaste drivkraft.
Tidigare Månadens forskare
Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.
Text: Linnéa Andersson, Karlstads universitet