Tänk om de bara skulle lämna in till mig – vad lönlöst!

Johan Andersson och Linda Söderlind arbetar med blogg som verktyg med sina elever i årskurs 1 på Sportfiskeakademin i Forshaga. Det är ett yrkesprogram baserat på naturbruksprogrammet och många elever har valt linjen för att de är intresserade av sportfiske i första hand och teoretiska ämnen i andra hand. Genom att jobba med en blogg som handlar om fiske använder de elevernas specialintresse även i svenska och engelska.

Linda Söderlind försöker utnyttja de digitala verktygens pedagogiska möjligheter, mer än att bara använda vid redovisning. – En Ipad är så mycket mer än en modernare OH, säger hon.

Elever föreslår arbete

– Jag har en grej jag skulle vilja göra och lägga ut på bloggen, får Johan Andersson höra då och då. Det skulle aldrig hända att en elev kom och hade en idé på ett arbete om det bara handlade om att skriva något och lämna in till mig.

Den största fördelen är att alla vill vara med, säger Linda Söderlind. Vi hittar fler vägar att nå de som annars tycker att det är jobbigt i klassrummet. Alla vill visa upp det de är duktiga på för en publik. De är stolta över vad de gjort. Det skapar en helt annan motivation än när det bara är jag som ska få in arbetet. Tänk om vi skulle behöva byta tillbaka, om eleverna bara skulle lämna in till mig – vad lönlöst det skulle kännas!

I bloggen Hooked on english publicerar eleverna till exempel How to-filmer, instruktionsfilmer på engelska om olika sorts fiske.

Spela in, fundera, spela in igen

– Vi använder oss av ipads för att spela in filmer. Det känns som den stora vinsten med ipads – att de kan spela in ljud och film, säger Linda Söderlind. De får möjligheten att göra om tills de blir nöjda. När någon berättar att de spelat in sju gånger, lyssnat och gjort om känner jag att den processen är värd mer än att de presenterar muntligt inför klassen en gång, är nervösa och inte kommer ihåg riktigt hur det gått. Deras möjlighet till utveckling blir större och det faktum att det spelas in och publiceras ökar elevernas motivation. 

– De får syn på sitt eget lärande genom att göra inspelningar och att till slut publicera resultatet. De säger “vilket bra uttal jag har, det trodde jag inte” eller “där förstår man inte riktigt”. De behöver inte vänta på feedback från mig hela tiden.

Kamratbedömning kräver vana

Vi jobbar mycket med kamratbedömning och med feedback under arbetets gång. Och då förklarar vi varför vi gör det: Anledningen till att ni får feedback mitt i arbetet är att ni ska kunna få öva och bli bättre. Därför gör vi en inspelning nu och pratar om den. Det är viktigt att skapa en vana hos eleverna att ta emot feedback, det är inget som bara kommer av sig själv. Elever som inte är vana kan bli sura när de får feedback och vill bara veta vad de får i betyg.

Johan Andersson på väg att läsa högt ut serieromanen Maus på svenskalektionen. Bokrecensioner ska sedan hamna på bloggen.

Bloggen om svenska och sportfiske heter Tackla språket och namnet förklaras så här på startsidan: Är man inte sportfiskare kan man tro att det handlar om hockey, men för en sportfiskare betyder ‘tackla’ att man utrustar sitt spö med rätt tillbehör beroende på var, hur och vad man ska fiska. Ungefär som vår svensklärare vill att vi ska tänka på situation, syfte och mottagare när vi pratar och skriver.

På bloggen har eleverna gjort inlägg i fiskedebatten, skrivit fiskenoveller och gjort filmer om vad som ger status på nätet. En stående frivillig uppgift är att skriva rapporter om fisketurer de gjort.

Elin Karlsson har bland annat bloggat om sin fiskeresa till Kolahalvön.

Feedback från andra utanför skolan

– Jag fick i present att åka till Kolahalvön i Ryssland och fiska lax i somras, säger Elin Karlsson. Så jag skrev om fisket, hur vi bodde och sådant. Det var roligt, lärorikt och skönt att komma bort från allt det vanliga, att vara mitt ute i ingenstans. Fisket där är en dröm för de som tycker om att fiska lax. Naturen är helt orörd.

Nu har vi folk som går in varje vecka och kollar på vad vi gör på bloggen. Och Fisheco, en nättidning om fiske, brukar länka vidare det vi skriver. Ibland kan vi ha 3-400 besökare på en dag.

– Det är kul att alla kan se och då kan vi få lite mer feedback. Och så är det roligare att visa upp det man har gjort. För om man har gjort något jättebra och sedan lämnar man in till läraren och sedan glöms det bort – det är inte så kul.

Elin vet att sportfiske-företag har koll på skolans blogg och kan se vilka som är aktiva och gör bra saker och som de kanske vill anställa efter utbildningen.

– Jag skulle vilja vara guide på någon fiske-camp uppe i Norrland, säger Elin.

Film om gäddspråk

– Det är roligt att jobba med bloggen för det gör att jag måste tänka till lite extra och ge uppgifter som passar att publicera där, säger Johan Andersson. Vi arbetade med kunskapskravet om språklig variation – dialekter och gruppspråk. Då fick de i uppgift att välja en liten del av fiskespråket. En grupp valde gäddfiske-språket.

– Vi skulle undersöka hur en hobby kan få ett helt eget språk, säger Rasmus Gustafsson. Vi pratade på om gäddfiske en stund och spelade in samtalet. Sedan lyssnade vi och funderade på vad som behövde förklaras för utomstående. En fiskelina vet de flesta vad det är men en Buster jerk behövde vi förklara. Så vi skrev förklaringar och lade ut filmen på bloggen.

Startade egen blogg om fiskepolitik

Rasmus blev inspirerad av klassbloggen och startade en egen blogg där han skriver om fiskepolitik – vattenkraft och fiskevägar till exempel. Ett inlägg handlar om småskalig vattenkraft, som det finns gott om i Sverige.

– Ett sådant litet vattenkraftverk försörjer en gård, men det förstör ett helt ekosystem. Så om du vill skaffa el, sätt upp en vindsnurra istället, säger Rasmus Gustafsson.

Rasmus Gustafsson skriver om fiskepolitik i egen blogg.

– En presentation framför en klass kan bli konstlad, säger Johan Andersson. Då är det lättare om de till exempel gör en fiske-instruktionsfilm för bloggen. I filmen kan de vända sig till en nybörjarpublik – en verklig publik som kan se filmen sedan.

Klassen bloggar genom Webbstjärnan – en satsning på att utveckla internetanvändandet i Sverige. De klasser som är med får en .se-adress, webbhotell och hjälp att skapa en blogg. Webbstjärnan är också en tävling och där blev bloggen i svenska en av de tre bästa klassbloggarna 2014. Johan Andersson vann årets lärarpris för sitt sätt att använda webben för att utveckla elevernas läsande och skrivande. Johan börjar bli van pristagare i Webbstjärnan. Förra året vann hans klass första pris med svenska-bloggen Sportfiskesvenska.

Större underlag för bedömning

– Förut hade jag mest skrivet material som bedömningsunderlag, men nu har det blivit ett mycket mer varierat underlag som jag kan bedöma. Jag försöker att inte peta för mycket i språket, i det som publiceras på bloggen, så de inte tröttnar. Jag strävar efter att de skriver mycket, inte att allt är perfekt rättat. Men de kan gå in och redigera efteråt och rätta fel när de upptäcker dem.

 – Generellt sett är eleverna mycket bättre i skarpa situationer än de är i klassrummet, säger Johan Andersson. Som när de gör fiskeinstruktionsfilmer till bloggen eller har fiskeskola för yngre barn på en fiskemässa. Och jag kan ju bedöma det lika väl som jag bedömer traditionella redovisningar och prov.