Svenskundervisning i en orolig värld

På SFI i Arvika märkte lärarna att de hade svårt att få med alla elever i undervisningen. Det var alltid några elever som inte hängde med och kanske plötsligt slutade komma till skolan. Det här var elever som hade PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), annan flyktingrelaterad stress eller andra speciella omständigheter som gjorde att de inte klarade av den vanliga undervisningen. Och lärarna insåg att skolan inte hade någonting att erbjuda de här eleverna. Därför startade de en anpassad studiegrupp där de arbetar på ett sätt som passar bättre för de som känner oro, har svårt att sova eller svårt att koncentrera sig.

Nima Ismael Daher tränar på namn på frukter och grönsaker med hjälp av läraren Anna-Maria Nykvist.

Individanpassat i mindre grupp

– Tidigare försökte jag snickra ihop något i den ordinarie undervisningen men då fick de andra eleverna vänta och man är bara en lärare i klassrummet, så det blev svårt, säger Anna-Maria Nykvist. Nu har vi en mindre grupp och är två lärare, så vi kan jobba mer individanpassat. Vi har läsplattor med bra appar, som eleverna använder för att träna på olika saker på sin egen nivå, i sin egen takt. Det är bra både för de som är snabba och de som behöver träna mer.

Idag är det två elever som ska jobba med allemansrätten med gruppens andra lärare Johanna Strand, så de går till ett eget grupprum. Kvar i klassrummet blir några elever som är analfabeter, de kan alltså inte läsa och skriva på sitt modersmål, och det gör det mycket svårare att lära sig ett nytt språk. Nima jobbar med namn på frukt och grönsaker och att uttrycka vad hon tycker om och inte tycker om.

– Jag försöker koppla undervisningen till praktiska aktiviteter, säger Anna-Maria Nykvist. Vi ska skriva en shoppinglista med frukter och sedan ska vi gå till affären och handla innan vi gör fruktsallad och äter.

– Vi jobbar mycket muntligt, för att öka elevernas ordförråd. Och för de som är analfabeter är det lättare att börja med ljud, som vi sedan kopplar till bokstäver. Att lära sig läsa och skriva kan vara ett nästan oöverstigligt mål om man inte hållt i en penna tidigare. Så det gäller att ha många delmål.

Vilar tankarna med rörelser

– Vi jobbar också med rörelsepauser, säger Lasse Uppvall. Det är inte så lätt att koncentrera sig på skolarbete om man är orolig över sina släktingar i Irak. En stunds rörelser hjälper till med att landa i nuet och få energi till att arbeta igen. För den som oroar sig mycket är det vilande att få vara här och nu en stund – som man måste vara om man balanserar på ett ben till exempel.

Eleverna går igenom orden sjö, kust, öst och väst. Och var ligger Arvika på kartan egentligen?

När en elev kommer med i den anpassade studiegruppen brukar det gå till så att en lärare tar upp frågan med lärar-kollegorna på ett möte. Sedan frågar Anna-Maria eleven och om hen vill vara med har de ett inskrivningssamtal där hon berättar att det ingår i ett projekt och sätter upp mål tillsammans med eleven. Det kan vara att lära sig forma bokstäver, lära sig bokstavsljuden, att komma till skolan över huvud taget eller att klara D-kursen. De går inte alltid in på eventuella personliga problem.

– Det kan vara första gången de träffar mig och då är det inte säkert att vi kommer in på personliga saker. Det kan komma senare när vi lär känna varandra. Det jag förstått är unikt med vårt arbete är att vi inte kräver någon remiss för att ingå i gruppen och att vi har elever på alla nivåer – A, B, C och D-nivå.

Inspiration från Malmö

Inspirationen har lärarna bland annat hämtat från PTSD-center i Malmö och Hyllie Park folkhögskolas SFI-undervisning som är anpassad för elever med kort skolbakgrund eller psykosociala problem. Metoden de jobbar med i Arvika kan sammanfattas så här:

• En mindre grupp skapar trygghet
• Hemklassrum – de är alltid i samma sal
• Jobbar mycket med igenkänning och repetition
• Fasta rutiner
• Lugnare tempo och många korta pauser
• Rörelse på schemat
• Minnesträning
• Fysiska övningar i samband med språkträning – learn by doing

Arbetet med anpassad studiegrupp har fått stöd från Skolverket och är ett projekt som pågår under 2014.