Satsa på lärarna!

Vilken är den viktigaste insatsen fram till 2020 för att utveckla barns förmåga att läsa och skriva? Frågan ställs oberoende till tre erfarna experter inom området, Christina Olin-Scheller, Marie Wejrum och Malin Granström. Deras utgångspunkter är olika, men samsynen tydlig: Satsa på lärarna!

 
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads Universitet.

”Någon genväg finns inte. Det är angeläget och bråttom”

– Det går inte att svara enkelt på frågan om vad som är viktigast. Vi är inne i ett paradigmskifte. Uppfattningen om vad som är läsande och skrivande är betydligt vidare i dag än för 20 år sedan. Förändringen går också väldigt fort.

Hon pratar om barnens olika ”repertoarer”. Den traditionella, där läsa och skriva handlar om bokstäver på ett papper, finns kvar men förändras och kopplas samman med den digitala repertoaren på helt andra sätt än tidigare.

Bilder, tecken och bokstäver blandas och betyder olika beroende på sammanhang. Sociala medier av skiftande slag, dataspel, sms … alla har de sitt eget språk. Barn rör sig tidigt mellan världarna och behöver behärska olika nivåer och sätt att uttrycka sig. Den digitala textvärlden är vid och svår att överblicka, menar Christina Olin-Scheller.

– Den första utmaningen är att förstå de olika repertoarerna, nästa utmaning är att förstå vilken roll skolan ska ha i det här landskapet, anser hon. Det krävs uppdatering och fortbildning för att kunna veta vad barnen behöver lära sig.

– Och det handlar inte bara om vad, utan hur och varför.

Christina Olin-Scheller pekar på att alla lärare har ett ansvar för att utveckla läs-och skrivförmågan. Svensklärare har så klart ett särskilt uppdrag men utmaningen att möta framtidens behov vilar på hela skolan.

– Det behövs kloka, välutbildade och rustade lärare. Någon genväg finns inte. Satsa på lärarna. Det är angeläget och bråttom. De måste ha möjlighet att göra ett bra jobb.

Marie Wejum, Universitetsadjunkt vid Karlstads Universitet. Arbetar på Skolverkets uppdrag bland annat med den nationella fortbildningen Läslyftet.

”Undervisningen behöver förändras”

– Den viktigaste insatsen är kompetensutveckling för lärare. Undervisningen måste förändras och utvecklas. Många lärare behöver tala mycket mer om de texter som används i olika ämnen, om innehåll och hur de ska användas.

Marie Wejrum hänvisar till de senaste PISA-undersökningarna. Svenska elever har fått allt svårare att förstå faktatexter och längre texter. Förmågan att läsa och förstå krävs i alla ämnen och enligt nya läroplanen ska också alla lärare jobba med läsförståelse, inte bara de som undervisar i svenska.

– Det har inte slagit igenom fullt ut än och vi står inför ett stort behov av fortbildning, ett kollegialt lärande där alla pedagoger ser behovet av förändrad undervisning.

Marie Wejrum menar att många lärare behöver jobba mycket mer med förförståelse av texter.

– Vad kan eleven redan? Det nya måste kopplas till tidigare kunskaper så att man lär sig i ett sammanhang. Det är också viktigt att lära ut hur man förstår och bearbetar text. Elever får inte lämnas ensamma med faktatexter som för många är obegripliga.

Genom stöttning och medvetna strategier kan eleverna ta sig vidare, menar Marie.

Hon pratar om att ”modellera”, att läraren går före och visar vad hen är ute efter. Till exempel hur den vane läsaren ställer frågor till texten om ord och innehåll, och om hur man börjar med att bilda sig en uppfattning om helheten, om vad man ska lära sig.

– Läraren behöver synliggöra sitt eget tänkande. Och ta talutrymme i klassrummet. Det behövs äkta samtal mellan elever och lärare, både om hur man läser och skriver.

Marie Wejrum rekommenderar Skolverkets moduler i Läslyftet, både för kollegialt lärande och egen fortbildning. Där finns nyskrivna forskningsartiklar, undervisningsfilmer och förslag på uppgifter att pröva i klassrummet.

– Materialet är fritt för alla. Skriv- och läsportalen finns på nätet. Bara att använda. 

Malin Granström, språk, läs och skrivutvecklare i Eda kommun. Hon har tidigare haft samma uppdrag i Arvika kommun.

”Det händer inget på ett år, uthållighet behövs”

– Hur läraren undervisar har störst betydelse för elevers lärande. Det finns så många undersökningar som visar det och utifrån den kunskapen behöver två saker göras. Ett – lärare måste få kvalificerad kompetensutveckling. Två – huvudmannen måste ta ett aktivt ansvar för att stötta lärarna i förbättringsarbetet.

Malin Granström utvecklar sina önskemål för framtiden. Kvalificerad kompetensutveckling ska vara långsiktig och bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Fler perspektiv ska belysas och det ska finnas en bredd i materialet, alltså ingen enkel snabb lösning där ansvaret hamnar på den enskilda pedagogen.

– Det måste vara en medveten satsning från huvudmannen som sträcker sig över tid. Inga punktinsatser. Det händer inget på ett år. Uthållighet behövs, minst tre till fem år.

Malin Granström pratar om ett ”stort jobb före, under och efter”. Hon vill se en noggrann kartläggning av vilken insats som passar bäst, ett målmedvetet arbete med fortbildning av lärare samt återkommande utvärdering och uppföljning.

– Lärare som själva ska lära nytt behöver ha stöttning. Det är jätteviktigt att det finns en person på huvudmannanivå, alltså över rektor, som har det övergripande ansvaret och som har till uppgift att följa aktuella undersökningar och forskning.

Att utveckla barns språk är viktigare än alla andra ämnen, anser Malin Granström. Det handlar om hela livet och deras möjligheter att delta i samhället. 

Text: Helena Söderqvist 
Foto: Karlstads Universitet

Artikeln är även publicerad i magasinet Kreativa skolan – i samarbete mellan Region Värmland, Pedagog Värmland och Karlstads kommun