Sällan läsning för läsandet skull i skolan

Nordiska lärare använder gärna skönlitteratur i undervisningen. Men vad de vill att eleverna ska lära sig av litteraturen skiljer sig åt mellan länderna. Det visar en avhandling som Anna Nissen vid Karlstads universitet har lagt fram.

– Jag hoppas att min forskning kan ge nya perspektiv till lärare så att de ser vad de kan utveckla i sin undervisning, men också vad de redan nu gör på ett bra sätt. Jag hoppas också att avhandlingen kan ge en lite mer nyanserad bild av hur undervisningen faktiskt ser ut till makthavare och debattörer, säger Anna Nissen.

Hon har gjort en studie där hon undersöker och jämför skönlitteraturundervisning under högstadiets första år i de nordiska länderna. Forskningen bygger dels på videoobservationer från 71 klassrum, dels på en webbenkät som besvarats av 701 lärare. 

Svenskt fokus på läsförståelse

Resultaten visar bland annat att svensklärare i årskurs sju ägnar ungefär 35 procent av undervisningstiden till skönlitteratur. I de svenska klassrummen är det ett tydligt fokus framför allt på läsförståelse, att eleverna ska utveckla sin förmåga att tolka och förstå texten. 

– Ofta används litteraturen som ett medel för att uppnå något praktiskt eller för att förmedla kunskap snarare än att eleverna ska läsa litteratur för litteraturens egen skull. Sen vilken kunskap som ska förmedlas, det skiljer sig lite mellan länderna, säger Anna. 

De svenska lärarna är de som allra mest fokuserar på läsförståelse.

– Det är också tydligt att det inte är så vanligt att koppla litteraturen till andra ämnen eller att använda litteraturen för att diskutera etiska frågor eller för att lära sig om andra människor och deras levnadsvillkor. 

Olika lektionsupplägg

I avhandlingen, som består av fyra vetenskapliga artiklar, kan man också se att det finns skillnader mellan lärare i de nordiska länderna när det gäller lektionsupplägg. Svenska och isländska lärare tenderar i högre grad att ägna hela lektioner åt ett och samma ämnesinnehåll, till exempel litteratur och läsning. I Norge och Finland däremot använder lärare oftare delar av lektionstiden till att läsa och arbeta med skönlitteratur för att sedan gå vidare till annat. ”Det andra” kan visserligen utgå från litteraturen, men undervisningen handlar då exempelvis om författarskap, eller om genredrag och litterära begrepp. 

– Olikheterna är inte alltid så stora, men det är tydligt att det finns kulturella skillnader mellan länderna som gör att undervisningen ser lite olika ut. Det innebär att vi kan lära oss mycket av varandra!

Danska elever läser mest skönlitteratur

Totalt sett kan man se att danska elever är de som läser allra mest skönlitteratur under första året i högstadiet. Minst läser man i svenska och norska klassrum.

– Jag har själv arbetat som lärare och alltid varit intresserad av att använda litteratur i undervisningen. Jag tyckte mig märka att allt fler elever hade det svårt med läsförståelsen. Därför tyckte jag att det var intressant att fördjupa mig inom detta. Min forskning visar att svenska lärare absolut verkar jobba med att utveckla elevernas läsförståelse. Det är något som de lägger ner tid på i klassrummet, säger Anna. 

Anna Nissen disputerade i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet den 27 september 2024 med avhandlingen ”Nordic Literature Instruction”. 

Läs hela avhandlingen. 

Text: Peter Pasalic Östborg/Charlotte Palm Berggren