Ökad delaktighet minskar elevhälsoproblem
Nästa år 2018 förväntas Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter antas som svensk lag. Artikel 12 beskriver varje barns rätt att säga sin mening och rätt att bli lyssnad till. I artikel 28 och 29 kan vi läsa om barns rätt till utbildning och skolans skyldighet att lära barn om deras rättigheter. Det kommer att bli ännu viktigare att skolan arbetar med elevers delaktighet i framtiden. Dessutom visar forskning att elevers möjlighet att vara delaktiga och påverka sin skolsituation är faktorer som främjar både lärande och hälsa.
Individers delaktighet och möjlighet att påverka sitt liv är centralt i hälsofrämjande arbete och därför ville jag titta närmare på hur det ser ut i Värmland. Jag har skrivit en masteruppsats i folkhälsovetenskap och studerat vad det är som gör att eleverna känner sig delaktiga i skolan och också hur delaktighet påverkar hur eleverna skattar sin egen hälsa. I elevhälsodatabasen ELSA samlas olika data in från de hälsosamtal som eleverna har med sin skolsköterska. Nästa alla data i ELSA beskriver elevernas egna upplevelser och när det gäller delaktighet får eleverna svara på påståendet ”Jag känner mig delaktig och får vara med och bestämma”.
Malin Lundgren Kullgren
Till studien användes elevhälsodata från läsåren 2012/2013, 2013/2014, 2014/2015. Eleverna gick i årskurs (åk) 4 och 7 samt åk 1 på gymnasiet i Värmland och över 20 000 elever ingick i studien. Resultatet visade att elevers upplevda delaktighet hade signifikanta samband med många delar av deras hälsa. Elever som inte upplevde sig delaktiga kände mindre arbetsro på lektionerna, de var mindre nöjda med sitt skolarbete, hade färre vänner i skolan och upplevde i en lägre grad att vuxna var vänliga. Elever med låg delaktighet uppgav också att de själva var mindre vänliga mot andra elever i skolan och hade svårare att koncentrera sig.
Både att ha provat alkohol och daglig rökning var vanligare bland elever som inte upplevde delaktighet. Pojkar hade en högre grad av välbefinnande än flickor och var mer nöjda med sin kropp. Det var dubbelt så vanligt att elever som inte kände sig delaktiga också var missnöjda med sin kropp. Elevers framtidstro hade också ett samband med upplevd delaktighet. Det var nästan tio gånger vanligare med en negativ framtidstro vid låg delaktighet och här skiljde sig inte pojkar och flickor nämnvärt åt.
Elever med hög delaktighet hade mindre psykosomatiska symtom och psykisk ohälsa. Pojkar med låg delaktighet hade dubbelt så ofta huvudvärk och mer än dubbelt så ofta magont jämfört med pojkar med hög delaktighet. Yrsel var nästan fyra gånger vanligare, för både pojkar och flickor, när man inte kände sig delaktig.
Flickor uppgav oftare psykisk ohälsa än pojkar. Upplevelsen av att inte känna sig delaktig påverkade i hög grad den psykiska ohälsan, bland både pojkar och flickor. Det var mer än dubbel så många, bland de elever som inte kände sig delaktiga, som kände sig ledsna och oroliga. Flickor angav oftare än pojkar att de kände sig arga, irriterade och på dåligt humör.
Vad som är orsak och verkan dvs det kausala sambandet kan inte påvisas i en tvärsnittsstudie som den jag har gjort. Koncentrationssvårigheter och psykosomatiska symtom kan naturligtvis ”komma först” och leda till en upplevelse av låg delaktighet. Oavsett så är delaktighet en central faktor för hur värmländska skolelever upplever sin skolsituation och sin hälsa. Egentligen ganska självklara resultat men med ännu starkare samband än vad jag hade trott. När jag jobbat med uppsatsen och tolkat ELSA resultaten verkar det som vi inte fullt ut använder den kunskap som redan finns om inkluderande arbetssätt och skolmiljöns påverkan på elevers hälsa. Beror det på ekonomiska förutsättningar och hinder i organisation som leder till att det finns det skolmiljöer där ohälsa och vissa bakgrundsfaktorer hindrar elevers delaktighet? Hur rimmar det i så fall med skolans kompensatoriska uppdrag? Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag behöver bli en självklar del i alla elevers och pedagogers skolvardag och elevers delaktighet måste efterfrågas på alla nivåer i skolan.
Det positiva är att det finns väldigt många goda exempel att lära sig av. Skolor med engagerade rektorer, pedagoger och elevhälsoteam som tillsammans med sina elever skapar tillgängliga och hälsofrämjande skolmiljöer. I mitt eget arbete kommer jag fortsätta att lyfta och driva barnrättsarbete och frågor om elevers delaktighet. Det går ju faktiskt inte att arbeta med elevhälsofrågor om man inte utgår från perspektivet att alla ska med -alla ska känna sig delaktiga.
Läs hela uppsaten Elevers upplevda delaktighet.
/Malin Lundgren Kullgren