Ny professor med fokus på pojkars och mäns läsning
Det finns en förutfattad mening om att arbetarpojkar och arbetarmän på landsbygden läser mindre och sämre än många andra. Genom sin forskning visar Stig-Börje Asplund, numera professor i pedagogiskt arbete, att denna bild kan nyanseras.
Stig-Börje Asplunds forskning är tvärvetenskaplig och han intresserar sig bland annat för pojkar och män som bor på landsbygden och deras relation till läsning. Han disputerade 2010 med en studie om fordonspojkars litteratursamtal och har sedan dess fördjupat sitt intresse för hur pojkar och män som studerat på yrkesprogram använder läsning i sina liv. Asplund blev docent i pedagogiskt arbete 2017 och har i sin forskning studerat pojkar och män på landsbygden och deras relation till läsning utifrån en livshistorieansats och med ett ekologiskt perspektiv på läsning.
Men hur ser pojkars läsvanor inom yrkesutbildning på gymnasiet ut? Vad tycker de om läsning?
– Det varierar så klart. Många av de jag mött i mina studier betraktar sig själva som icke-läsare. Trots att de i själva verket läser en hel del. Faktum är att de läser ganska avancerade texter i anslutning till utbildningen och de läser också en hel del online, både i skolan och på fritiden. I ett projekt har vi samverkat med en svensklärare på gymnasiet där en läsundervisning som fokuserat läsaren genomförts, och där yrkespojkars berättelser om sig själva som läsare och läsning getts utrymme. Efter projektet visade det sig att flera av pojkarna fått en mer positiv bild av sig själva som läsare.
– Många av de pojkar och män jag intervjuat berättar att de ofta mött texter som de inte känt sig engagerade i. Men samtidigt har de inte avvisat läsundervisningen utan gjort det de varit ålagda att göra. Här finns ett skötsamhetsideal som många av dem fått med sig hemifrån. De gör vad som krävs för att klara utbildningen och för att få ett framtida jobb.
Du har också kikat på pojkar och män på landsbygden och deras läsning i både formella och informella sammanhang. Vad säger de?
– Många har den bilden med sig att de inte läser speciellt mycket. Men när de börjar berätta vad de läser, exempelvis dagstidningar, manualer, tidskrifter, och olika texter på nätet och så vidare så kommer det fram att de läser ganska mycket och ibland ganska komplicerade texter. Ofta kopplade till aktiviteter på landsbygden som jakt och fiske eller att ta hand om skog, gårdar, hus och renovera motorfordon. I en mening läser de för att kunna stanna på landsbygden och leva ett bra och rikt liv just där. De läser också skönlitteratur, inte minst för sina barn då de tycker att läsning är viktigt för dem att få med sig i livet.
– Sen finns det också de som berättar att de har så mycket att göra på fritiden med familj, barn och aktiviteter att de inte tar sig tid att läsa mer, även om de skulle vilja det.
Tror du att var man bor har betydelse för vad man läser?
– Jo, absolut! I min egen forskning kan jag se hur platsen har betydelse för rurala pojkars och mäns läspraktiker. Exempelvis att de läser texter med stark lokal förankring. Eller att de omsätter läsning i praktiska aktiviteter kopplade till landsbygden, som att jaga, fiska, snickra eller meka med motorfordon.
Hur ser du på att många väljer att lyssna på böcker i stället för att läsa i en bok?
– Jag tänker ofta på en man jag intervjuade som körde skogsmaskin och som då lyssnade på upp till tre-fyra böcker i veckan. Det tycker jag är ett jättefint sätt att få möta olika berättelser på. Sedan menar jag inte att ljudböcker ska ersätta den så kallade vanliga läsningen i skolan som är så viktig, men de kan vara ett värdefullt komplement. Jag har själv använt högläsning i min egen undervisning när jag arbetade som gymnasielärare, där mina elever haft texten framför sig då vi läst och där vi sedan kunnat samtala tillsammans om det lästa i helklass.
Hur används din forskning?
– Framförallt lärare och bibliotekspersonal men även myndigheter som exempelvis Kulturrådet intresserar sig för att det också finns andra berättelser att berätta om pojkar, män och läsning än den mer negativa som vi ofta möter. Det finns också ett stort intresse för att bedriva ett läsfrämjande arbete där man vill hitta vägar att uppmuntra pojkar att läsa. Jag hoppas min forskning kan vara ett bidrag här.
Du kliver nu in i en tjänst som är den högsta inom akademin. Hur kommer din forskning att se ut framöver i egenskap av att vara professor?
– Jag kommer att fortsätta med mina projekt under 2025 och 2026. Ett RJ-finansierat projekt om arbetarmän i skogsbygd och deras lokala läspraktiker, och ett yrkesämnesdidaktiskt projekt som finansieras av Skolforskningsinstitutet. Jag kommer också skriva ansökningar till nya forskningsprojekt, inte minst för att utveckla våra forskningsmiljöer inom pedagogiskt arbete samt inom ROSE och CSL, samt yrkeslärarutbildningen där vi under åren haft flera externfinansierade projekt. Jag har också haft ett utbyte med kollegor i andra länder, det internationella samarbetet är viktigt och jag kommer så klart att handleda doktorander i deras arbete. Vidare leder jag seminariet för narrativa studier, där också doktorander från andra universitet deltar och det nätverket vill jag också fortsätta utveckla, både nationellt och internationellt.
Stig-Börje Asplund installeras vid Akademisk högtid som genomförs 17 oktober vid Karlstads universitet.
Text: Charlotte Palm Berggren, Karlstads universitet