Månadens forskare – Susanne Duek

”Nyfikenhet har alltid varit min drivkraft. Jag ville förstå vad mina elever bär med sig när de kommer till skolan, inte minst som lärare i svenska som andraspråk” säger Susanne Duek, lektor i pedagogiskt arbete och utbildningsledare i rektorsprogrammet vid Karlstads universitet.

Språklärare, forskare och med ett stort engagemang för de elever som har störst utmaningar. Sedan 2004 har Susanne arbetat med att förstå och förbättra förutsättningarna för elever i den svenska skolan.

– Ämnet svenska som andraspråk ligger mig fortfarande varmt om hjärtat. Det är den elevgruppen alltid finns med i huvudet i det mesta av det som jag yrkesmässigt ägnar mig åt.

Från skolbänken till forskarbordet

Med en bakgrund som språklärare i engelska, tyska och svenska som andraspråk har Susanne till största delen undervisat på högstadiet, först på Djurgårdsskolan i Kristinehamn och senare på Gruvlyckeskolan i Karlstad. Hon har också hunnit med en period inom SFI innan steget till universitetet togs 2004.

På Karlstads universitet började hon som adjunkt inom svenska som andraspråk och lärarutbildningen. 2012 antogs hon som doktorand i pedagogiskt arbete, och efter disputationen 2017 blev hon kvar och är nu verksam vid rektorsutbildningen.

Forskningsdriven av nyfikenhet och vilja att förstå

– Nyfikenhet har alltid varit min drivkraft. Jag ville förstå vad mina elever bär med sig när de kommer till skolan, inte minst som lärare i svenska som andraspråk.

I sin avhandling följde hon sex nyanlända familjer och undersökte elevernas väg in i det svenska skolsystemet – en process som handlade om att bli läsande och skrivande individer. Den grupp som Susanne särskilt studerade bestod av barn vars föräldrar hade liten eller ingen skolbakgrund, en omständighet som i kombination med migrationsbakgrund ofta innebär betydande utmaningar.

– Mot slutet av forskarutbildningen breddades mitt perspektiv från individ och klassrum till frågor om policy, styrning och ledning. Frågor som driver mig är bland annat hur skolgången påverkas av beslut på olika nivåer och hur vi kan skapa en mer likvärdig skola.

Forskning som rör sig mellan klassrum, kommun och politik

Just nu avslutar Susanne det stora nordiska forskningsprojektet INSPECT (Inquiring Nordic Strategies, Practices, Educational Consequences and Trajectories) där både elever och lärare i flera länder medverkat. Studien har undersökt elevers mående, framtidssyn och lärarnas arbete i ett post-pandemiskt perspektiv. Hon är också engagerad i ett nyligen avslutat aktionsforskningsprojekt om skolbibliotek, där man tillsammans med lärare arbetat med förändringsarbete inför revideringen av skollagen.

– Min förhoppning är göra skolan mer likvärdig, och inte minst bidra till att elever med stora utmaningar kan få större möjligheter att lyckas i skolan. Genom att utforska och arbeta tillsammans med elever, lärare och skolledare leder min forskning förhoppningsvis till ökad medvetenheten och kunskap om utbildning och lärande. På så vis kan en förbättring ske.

Saknaden efter eleverna – och ett råd till lärare

Även om det är universitetets korridorer som gäller idag, finns det saker Susanne fortfarande saknar från tiden i skolan.

– Jag kan fortfarande sakna den dagliga kontakten med eleverna och att få vara en del av deras liv under en tid. Den relationen får man inte på samma sätt med studenter. Men genom forskningen får jag ändå behålla den nära kontakten med skolan och det är jag glad för.

Till lärare som funderar på att börja forska har hon ett tydligt råd:

– Det är ett otroligt stimulerande arbete, men också krävande. Man måste tycka att det är roligt att gräva ner sig i frågor och vara uthållig. Jag skulle nästan vilja säga att det är en livsstil att fortsätta vara driven av nyfikenhet och engagemang för skolfrågor. 

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.

Text: Linnéa Andersson, Karlstads universitet