Månadens forskare – Nina Christenson

”Jag drevs av nyfikenhet och ville bidra till att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling. Jag har alltid haft ett starkt intresse för miljöfrågor, men upplevde ofta att det var svårt att engagera eleverna. Diskussionerna tenderade lätt att fastna i känslan av att allt går åt fel håll, att det är hopplöst och att det ändå inte spelar någon roll vad man gör. Jag ville undersöka om det gick att förändra detta och göra undervisningen mer engagerande och hoppfull”, säger Nina Christenson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.

Efter flera år som gymnasielärare med inriktning mot biologi och geografi fick Nina möjligheten att ta steget in i forskarvärlden. I dag forskar hon om hur naturvetenskaplig undervisning kan göras mer relevant och engagerande för elever.

– Jag trivdes väldigt bra som gymnasielärare, men när en satsning på forskarutbildning för verksamma lärare dök upp så uppmanade min rektor mig att söka, något jag är väldigt tacksam för.

Nyfikenheten och viljan att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling blev starka drivkrafter. Hon hade länge sett hur svårt det kunde vara att väcka engagemang i miljöfrågor utan att eleverna kände hopplöshet. I sin forskning ville hon därför undersöka hur undervisning kan inspirera till engagemang och framtidstro.

Forskning med fokus på samhällsfrågor

Ninas avhandling handlade om hur man kan undervisa i naturvetenskap genom samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – frågor som knyter ämneskunskaper till aktuella samhällsutmaningar.

I dag fortsätter hon att utveckla detta forskningsspår tillsammans med högstadielärare. Fokus ligger på att stärka elevers förmåga att argumentera och ta ställning i komplexa frågor.

– Ett av mina största forskningsfokus just nu handlar om hur man kan undervisa om klimatförändringar på ett sätt som ger elever en känsla av handlingskraft och vilja att agera klimatsmart. Tillsammans med kollegor fördjupar jag mig också i hur undervisning i krisberedskap kan utvecklas för skolans tidigare år, något som känns både aktuellt och relevant.

Skillnaden mellan att undervisa och forska

Övergången från klassrum till forskningsmiljö beskriver Nina som stor men positiv.

– Som forskarstuderande får man tid att tänka sina tankar hela vägen, utan att någon elev står i dörren med en fråga. Samtidigt är forskningen mycket mer social än jag trodde, vilket passar mig väldigt bra.

Trots att hon trivs i forskarrollen saknar hon ibland läraryrket.

– Jag tycker fortfarande att det är fantastiskt roligt att möta elever och prata med kollegor i personalrummet. Därför uppskattar jag särskilt när jag får vara ute i skolor genom olika praktiknära forskningsprojekt.

Forskning som gör skillnad

Nina hoppas att hennes forskning ska bidra till konkret förändring i klassrummet.

– Jag vill inspirera och stötta lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen att använda aktuella samhällsfrågor som en naturlig utgångspunkt. En av mina söners biologilärare berättade faktiskt att hon inspirerats av min forskning. Min son tyckte dessutom att det var roligt när de arbetade på det sättet, vilket var en lättnad, säger Nina med ett leende. 

Hon hoppas också att forskningen om klimatundervisning kan hjälpa lärare att skapa handlingskraft och konstruktivt hopp hos elever, i stället för oro och känslan av maktlöshet.

– Dessutom önskar jag att vi lyckas utveckla och sprida riktigt bra, forskningsbaserat undervisningsmaterial om krisberedskap. Det känns som ett område där skolan verkligen kan göra skillnad, säger hon.

”Våga ta steget!”

Till lärare som funderar på att börja forska har Nina ett tydligt råd:

– Våga! Det är en fantastisk resa. Man behöver inte kunna allt om forskning när man börjar, det är ju det man ska lära sig. Prata gärna med någon som gått vägen före för att få en bild av vad det innebär. Så om du får chansen, ta den.

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.

Text: Linnéa Andersson, Karlstads universitet