Månadens forskare – Niklas Gericke

”Jag fick en aha-upplevelse när jag insåg hur mycket elevernas föreställningar skilde sig från det som de undervisats om under flera år. Jag blev förundrad, men framför allt nyfiken. Hur kunde det vara så?” Det säger Niklas Gericke som efter närmare tio år som lärare började forska och numera kan titulera sig professor i naturvetenskapernas didaktik.

Nyfikenhet. Det var det som fick Niklas Gericke att hoppa på forskarbanan.

– Jag hade jobbat som lärare i nästan tio år då jag gick en kurs i ämnesdidaktik och gjorde djupgående intervjuer med några elever om hur de förstod genetik, ett ämne som jag själv hade undervisat i. Jag insåg vad lite eleverna tagit till sig av undervisningen och började fundera på vad man skulle kunna göra för att utveckla och komma längre med sin undervisning.

Foto: Karlstads universitet

På den tiden hade Niklas Gericke ingen djupare inblick i forskarvärlden.

– Min bild av vad forskning innebar var nog ganska naiv, en tanke om den ”objektive forskaren som hittar ny kunskap”. Men att forska är en komplex aktivitet som innehåller många aspekter av hantverk. Det är datainsamling och skrivande som ska kopplas till teoretiska kunskaper. Det är också en kollektiv verksamhet där man nätverkar med andra forskare och tillsammans bygger ny kunskap.

– Det finns flera skillnader mellan lärarjobbet och att forska. Inom forskningen ligger fokus ofta på ett specifikt problem i en komplex verklighet och man kan borra på djupet. I lärarjobbet har man en mer holistisk ansats och tittar på hela den komplexa verkligheten samtidigt. En annan skillnad är att inom forskningen får du feedback först efter några år när du publicerat något och någon läser samt citerar det du skrivit. I lärarjobbet får du omedelbar feedback från eleverna, så tidscyklerna är väldigt olika.

Forskning ska komma till nytta

Att forskningen ska bli känd och komma till nytta är ett mål.

– Det hoppas jag naturligtvis på. I flera forskningsprojekt arbetar vi tillsammans med lärare. Vi har haft ett projekt om undervisning i hållbar utveckling. Här arbetade vi i samverkan med Karlstads kommun med lärarfortbildning och undervisningsutveckling. Flera hundra lärare och ännu fler elever från många skolor deltog. Även skolledare ingick för att möjliggöra undervisningsutveckling. På så sätt kan forskning kombineras med utveckling genom direkta samarbeten. I ett annat projekt har vi jobbat med designforskning där vi utvecklat undervisningsupplägg kopplat till epigenetik i biologiundervisningen på en gymnasieskola.

Enligt Niklas Gericke finns inget mer kreativt och roligt jobb än att forska och utveckla nya idéer och tankar.

– Men man behöver ha passionen för det är ett hårt jobb. Man måste tycka om att skriva och åter skriva och gå ner på detaljnivå. Om man som lärare funderar på att forska kan ett första steg vara en masterutbildning för att se om det är något man passar för.

Ibland en saknad efter läraryrket


Att återgå till läraryrket finns inte i planen, men ibland kommer en saknad efter läraryrket.

– Jag kan sakna det jag nämnde tidigare, den direkta feedback man får som lärare och att arbeta med samma ungdomar över en längre period. I skolan finns också ett övergripande gemensamt mål och arbetet är cykliskt. Efter ett läsår börjar vi från början och vi kan tömma arbetsbordet. Det är en härlig känsla innan sommarlovet börjar. I forskningen finns inte några klara slut och början på det sättet. 

Läs mer om Niklas Gericke och hans forskning. 

För den som är intresserad av naturvetenskap finns tidskriften ATENA Didaktik. Tidskriften vänder sig till förskollärare, lärare, forskare och andra som är intresserade av hur forskning kan utveckla undervisning. 
Här hittar du ATENA Didaktik.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.