Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.
”Jag skulle aldrig ge upp forskningen, åtminstone inte frivilligt, men med jämna mellanrum fantiserar jag om att någon rektor ska ringa och fråga om jag inte kan tänka mig att ta en sjua i svenska under läsåret som kommer. Men detta är antagligen bara drömmerier. Det är sjutton år sedan jag slutade som lärare. Den där fiktive rektorn tänker antagligen att professor Tengberg ska hålla sig till akademin och låta riktiga lärare sköta undervisningen i skolan.”
Nu är han ändå en ”riktig” lärare. Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är utbildad högstadielärare i matematik, fysik, biologi och svenska. Efter några år som lärare styrde han stegen mot en forskarutbildning och på den vägen är det.
– Jag hade deltagit i en del skolutvecklingsprojekt. Bland annat hade jag hållit på med kollegiala observationer av undervisning. Det var ett kommunövergripande samarbete där vi tränades för att observera och ge feedback både till enskilda lärare och till arbetslag. Med tiden tyckte jag att det borde finnas någon form av vetenskapligt grundade kriterier eller utgångspunkter för den där sortens observationer som vi ägnade oss åt. Jag antar att det knuffade mig lite grann i riktning mot vetenskapen. Dessutom läste jag vid sidan av lärarjobbet till magisternivå i litteraturvetenskap och där hade jag en handledare som knuffade på i samma riktning.
Att börja forska blev en stor omställning för Michael Tengberg.
– Den första överraskningen var hur stillsamt det plötsligt blev runt omkring mig. Från en socialt oerhört turbulent yrkesvardag med hundratals individuella möten med människor – korta möten eller långa, viktiga möten eller triviala – gick jag tvärt över till hela dagar av nästan kompakt tystnad. Bara jag och datorn på kontoret. Eller långa sittningar böjd över böcker i biblioteket. Det där var jag inte riktigt förberedd på. En period i början var jag faktiskt tvungen att gå ut och vikariera lite grann på en högstadieskola i stan bara för att få slänga lite käft med tonåringar igen. Jag tror det var en ventil som måste få luftas en stund. Men jag vande mig och den ”intellektuella turbulensen” framstod så småningom som ett acceptabelt substitut.
Michael Tengbergs stora intresse och forskningsfokus är skolans läsundervisning.
– Om det är någonting som jag vill att min forskning ska bidra till så är det mer kunskap om och en fördjupad förståelse för läsundervisningens olika villkor. Och kanske att det i sin tur också ska kunna bidra till att stötta lärares och skolors långsiktiga utveckling av läsundervisningen. Men med det sagt så ägnar jag mig åt flera olika områden eller mer specifika frågor, som på olika sätt knyter an till den övergripande frågan om läsningen i skolan. Bedömning av läsning är ett exempel. Går det att bedöma elevers förståelse av skönlitterär text? Fastän den skönlitterära texten till sin natur alltid är öppen? Hur ska man bära sig åt i så fall och går det att göra på ett sätt som är både tillförlitligt och ämnesrelevant på samma gång?
Ett annat område som ligger honom varmt om hjärtat handlar om praktikutvecklande forskning om läsundervisning. Hur kan skolor och universitet samarbeta för att långsiktigt bidra både till mer praktikrelevant forskning och till lärares professionsutveckling?
– Att få arbeta med forskning vars resultat kan omsättas direkt i praktiken av de som deltar i studien är en helt unik förmån!
Ett tredje område gäller lärarledda samtal om texter.
– Jag är intresserad av frågor som: På vilket sätt bidrar samtal om texter till att utveckla inte bara elevernas förståelse av den enskilda texten utan också deras läskompetens mer generellt? Och hur kan lärare organisera och fokusera samtal i klassrummet för att göra dem mer produktiva och stötta elevernas tänkande och tolkande?
För närvarande deltar Michael Tengberg i flera olika forskningsprojekt, bland annat en interventionsstudie som finansieras av Skolforskningsinstitutet där effekterna av undersökande samtal om komplexa noveller prövas.
– Många lärare tycker att det kan vara svårt att leda samtal i helklass, i synnerhet om textinnehållet är utmanande. Det här projektet handlar om att försöka utveckla en modell och en samtalsform som lärare kan stödja sig på.
Att forska är enligt Michael Tengberg ett fantastiskt spännande jobb, men också tålamodsprövande. På frågan om han vill rekommendera forskarlivet till andra svarar han:
– Om man ska ta sig igenom en forskarutbildning och sedan ha ork kvar för att dra igång en forskarkarriär behöver man drivas av en omåttlig (och omättlig) nyfikenhet och man behöver också vara villig att ompröva sina övertygelser och ideal. En duktig lärare drivs av starka ideal, medan en seriös forskare måste behandla sina ideal med principiell skepsis. Universitetet har ett jättebehov av nya forskartalanger och jag vill definitivt rekommendera akademin som arbetsmiljö. Vi behöver också många duktiga lärarutbildare.
– Är man intresserad av arbete inom akademin kan undervisning på lärarutbildningen vara en väg in. Samtidigt är det viktigt att tänka på att undervisning och forskning kräver olika slags kvaliteter. Att vara forskare är exempelvis i stor utsträckning ett slags författarjobb. Vi skriver böcker och artiklar. Det är vårt jobb. Precis som läraryrket kräver forskaryrket en stor portion kreativitet, men det handlar om ett annat slags kreativitet. Det är inte säkert att skickliga lärare blir skickliga forskare. Däremot är förstås ett stort intresse för sitt ämne och intresse för de fundamentala villkoren för vad det vill säga att lära sig ämnet någonting som är grundläggande för både skickliga lärare och skickliga forskare.
Och om nu den fiktive rektorn skulle höra av sig finns ingen tvekan.
– I så fall skulle jag ansöka om nedsättning i min nuvarande tjänst direkt. Det hade varit helt fantastiskt att få undervisa en eller möjligen ett par klasser i svenska och kombinera det med praktikutvecklande forskning. De senaste åren har jag suttit i hundratals klassrum och observerat undervisning och inte sällan diskuterat lektionen med läraren efteråt. Det har fått det att klia i fingrarna på mig. Förra året fick jag ”låna” en klass av en lärarkollega under några lektioner för att pröva ut en undervisningsmodell som vi planerade att använda i ett forskningsprojekt. Det var jättekul.
Läs mer om Michael Tengberg och hans forskning.
Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet
Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.