Månadens forskare – Mats Brunström

”Jag hoppas att min forskning ska bidra till en ökad förståelse för hur dynamiska matematikprogram kan stötta elevers lärande i matematik, och att det i sin tur kommer bidra till en ökad och väl genomtänkt användning av denna typ av program.” Det säger Mats Brunström, lektor i matematik med inriktning mot didaktik vid Karlstads universitet.

Mats Brunström utbildade sig till gymnasielärare i matematik och fysik vid dåvarande Högskolan i Karlstad. Efter examen 1984 fick han ett vikariat som matematiklärare på högskolan under ett år.

– Därefter arbetade jag som lärare i matematik och fysik vid Komvux i Mariestad och på några olika skolor i Karlstad. 1991 återvände jag till Högskolan i Karlstad, och sedan dess har jag blivit kvar. Jag undervisar i matematik och matematikdidaktik, främst för blivande lärare, och så forskar jag inom området matematikdidaktik.

Han påbörjade sin forskarutbildning i november 2008, och disputerade i mars 2015 med avhandlingen Matematiska resonemang i en lärandemiljö med dynamiska matematikprogram.

– Det var flera faktorer som fick mig att ta steget att börja forska. Möjligheten dök upp tack vare att det fanns ett behov av fler forskarutbildade lärare på lärarutbildningen, och jag kände att det var en bra möjlighet för kompetensutveckling. Det fanns även några områden som jag var sugen på att fördjupa mig inom och som jag tyckte borde få större utrymme både i lärarutbildningen och i skolan. Det gällde främst undervisning om matematisk modellering och användning av dynamiska matematikprogram i undervisningen. Efter mycket funderande bestämde jag mig för att fokusera på dynamiska matematikprogram.

Mats Brunström hade arbetat en längre tid på Karlstads universitet när han påbörjade sin forskarutbildning, så han var relativt förberedd på hur det skulle vara. Men det finns saker inom forskarvärlden som förvånar honom.

– En sak är hur granskningsprocessen av artiklar går till och hur olika granskare kan ha helt olika uppfattningar om en artikels styrkor och svagheter. Jag har även förvånats av forskarvärldens ”jakt på publikationer” och den mängd forskning som finns publicerad i tidskrifter av väldigt olika kvalitet. Det växande antalet mindre seriösa tidskrifter är lite skrämmande och något som det blir allt viktigare att vara medveten om.

Datorn som pedagogiskt hjälpmedel

Mats Brunström och hans kollega Maria Fahlgren, docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet, forskar om hur datorn kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i matematikundervisningen.

– Främst har vi fokuserat på användningen av det dynamiska matematikprogrammet GeoGebra, som ger nya möjligheter för lärare att dynamiskt visualisera matematiska begrepp och samband. Det ger även eleverna möjlighet att själva undersöka och upptäcka många matematiska samband. I olika forsknings- och skolutvecklingsprojekt har vi, i samarbete med gymnasielärare, utvecklat, testat och förfinat olika elevaktiviteter med GeoGebra. Det har handlat om så kallad designforskning där fokus har varit på hur olika typer av uppgifter och uppgiftsformuleringar kan påverka elevernas matematiska resonemang. Vi har även studerat hur digital teknik kan stötta lärare att överblicka elevers arbete vid datorer.

Han är även delaktig i ett forskningsprojekt på ingenjörsprogrammens inledande matematikkurs.

– Syftet med projektet är att undersöka hur ett automaträttande bedömningssystem, Möbius, kan användas för att ge feedback och stötta studenters matematiklärande. Forskningen fokuserar på konstruktion av uppgifter som kräver matematiska resonemang och där GeoGebra utnyttjas, samtidigt som de går att automaträtta. Vi testar olika typer av uppgifter samt hur den feedback som ges kan anpassas utifrån olika studentsvar.

Vill stötta elevers lärande i matematik

– Jag hoppas att min forskning ska bidra till en ökad förståelse för hur dynamiska matematikprogram kan stötta elevers lärande i matematik, och att det i sin tur kommer bidra till en ökad och väl genomtänkt användning av denna typ av program. Läsåret 25/26 digitaliseras de nationella proven i matematik och GeoGebra kommer att vara tillgängligt i provplattformen på vissa uppgifter, åtminstone på gymnasiet. Därmed har intresset för fortbildning inom detta område ökat markant.

I Skolverkets lärportal finns två nya moduler ”Dynamiska matematikprogram i undervisningen”, en för åk 7-9 och en för gymnasiet. Där är Mats Brunström medförfattare till de texter som ingår. Det pågår även ett arbete med att ta fram en motsvarande modul för årskurs 4-6. För att stötta lärare att genomföra modulerna erbjuder flera lärosäten, däribland Karlstads universitet, workshopsserier.

– Möjligheten att sprida resultat och erfarenheter från vår forskning är därför större än någonsin tidigare. När det gäller automaträttande bedömningssystem finns det en identifierad risk att användningen, som ökar, kan leda till ett ökat fokus på proceduruppgifter av standardkaraktär eftersom denna typ av uppgifter är enklast att automaträtta. Jag hoppas att vår forskning kan bidra till att användningen av automaträttande bedömningssystem utvecklas åt ett annat håll, med mer fokus på uppgifter som lockar till kreativitet och med feedback som är formativ.

Testa om forskararbetet passar

Det finns inte i planen att återgå till arbetet som lärare ute i någon skola, men han kan sakna vissa delar.

– Jag ser mig fortfarande främst som lärare, huvuddelen av mitt jobb är som lärare på lärarutbildningen. Men det är väldigt kul att även ha lite tid för forskning i tjänsten. Det jag kan sakna från jobbet i skolan är dels att få följa en klass under en längre tid och dels de laborationer som fanns möjlighet att jobba med som fysiklärare. Det kanske delvis är mitt intresse för laborativt arbete som gjort att jag har fastnat för dynamiska matematikprogram som gör det möjligt att även jobba laborativt i matematik.

Att gå från lärare till forskare är en omställning.

– Det passar vissa, men inte alla. Men de lärare som är intresserade av forskning tycker jag absolut ska fundera på att påbörja en forskarutbildning. För att se om det passar kan det vara bra att börja med att läsa lite forskningsartiklar, kanske påbörja en mastersutbildning eller försöka komma med som lärare i något forskningsprojekt. Två av de lärare som ingick i vårt första forskningsprojekt är numera forskare på Karlstads universitet. 

Läs mer om Mats Brunström och hans forskning.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.