Månadens forskare – Martin Jakobsson

”Särskilt intresserad är jag av att försöka identifiera vad som är utmanande att undervisa om och lära sig i ämnet. Hur kommer det sig? Och hur tar man sig an dessa utmaningar på ett framgångsrikt sätt?” Det säger Martin Jakobsson, lektor i pedagogik vid Karlstads universitet.

Martin Jakobsson är i botten gymnasielärare i historia och samhällskunskap, men började sina forskarstudier i ämnet pedagogik strax efter sin lärarexamen.

– Min avhandling genomfördes inom ramen för skolutveckling som utbildningsvetenskapligt forskningsfält. Den handlade om skolledares arbete i en mål- och resultatstyrd skola och vilka frågor de brottades med för att åstadkomma skolutveckling.

Efter doktorsexamen 2007 har han framförallt ägnat sig åt samhällskunskapsdidaktik, dels som lärarutbildare, dels som forskare vid Karlstads universitet.

– Mitt forskningsintresse har alltid kretsat kring frågor som rör skolans praktik. Under senare år har det handlat om frågor som rör samhällskunskapsundervisningens praktik – vad lärare undervisar om och vad elever lär sig i ämnet. Särskilt intresserad är jag av att försöka identifiera vad som är utmanande att undervisa om och lära sig i ämnet. Hur kommer det sig? Och hur tar man sig an dessa utmaningar på ett framgångsrikt sätt

Viktigt att elever lyckas lära sig svåra saker i skolan

Ett område inom samhällskunskapen som ofta förknippas med utmaningar är ekonomiundervisningen. Där har Martin Jakobsson tillsammans med forskarkollegor identifierat att elever har svårt att lära sig ekonomiska begrepp och hur de hänger ihop. Därför har de försökt att kartlägga undervisning som möjliggör ett mer begreppsligt sammanhängande lärande hos eleverna.

– Vi har sett att sådan undervisning präglas av att lärare lyckas packa upp abstrakta och generella begrepp av vetenskapligt slag, som exempelvis marknadsekonomi, utbud och efterfrågan, till konkreta exempel och förklaringar som eleverna känner igen från sin vardag. Därefter behöver lärarna packa ihop begreppen igen genom att återgå till en mer vetenskaplig beskrivning av ekonomin – exempelvis genom att visa att det finns andra tänkbara system att producera varor och tjänster som planekonomi och som vilar på andra principer på hur samhällets knappa resurser fördelas bland dess medborgare. Genom att både packa upp och packa ihop ekonomiska begrepp skapas ett sammanhängande möte mellan ekonomi som vetenskap och ekonomi som vardag som gör det möjligt för eleverna att förstå hur ekonomiska begrepp hänger ihop.

– Publicering av forskning av det slag som redogjorts för ovan kan bidra med kunskap om vad lärare kan tänka på och göra för att deras elever ska lyckas lära sig svåra saker i skolan. Forskning visar att det är viktigt eftersom elever som når framgång i sina studier i skolan också i regel klarar sig bra i livet. De lär sig saker som de har glädje av, exempelvis hur viktiga begrepp inom ekonomin hänger ihop.

Kritisk systematisk och nyfiken – viktiga forskaregenskaper

För lärare som har funderat över att börja forska har Martin Jakobsson ett råd:

– Ta vara på all den praktiska erfarenhet du odlat under alla timmar du planerat, genomfört och följt upp din undervisning. Men våga också distansera dig från den och se på undervisning och dess villkor i ett mer kritiskt och systematiskt ljus – och med ett stort mått av nyfikenhet. Vill vi att alla elever ska lära sig svåra saker så att de kan klara sig i en ofta utmanande värld, inser vi att undervisning som kan leda till detta är en komplex företeelse. Kritisk och systematisk nyfikenhet som inställning till att skapa ny kunskap om denna företeelse tror jag kan underlätta sådant kunskapande.

Här kan du läsa mer om Martin Jakobsson och hans forskning.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.