Månadens forskare – Madeleine Wiker

”Enskild forskning gör sällan underverk och förändrar världen, men tillsammans kan vi bygga en förbättrad skola för elever och lärare.” Det säger Madeleine Wiker, lektor i idrottsvetenskap och doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Madeleine Wiker har en lärarexamen som ämneslärare i svenska samt idrott och hälsa i grundskolans senare år. Hon har främst arbetat som lärare på högstadiet, men innan sin lärarexamen även inom F-6 och fritidsverksamhet. Madeleine Wiker är också utbildad inom specialpedagogik och socialpsykologi. Efter flera år som lärare blev hon ombedd att söka en utlyst doktorandtjänst på Karlstads universitet, och på den vägen är det.

– Jag såg min chans att kunna påverka och förändra utifrån ett forskarperspektiv. Mina intressen var hälsa och hälsoperspektiv på skolämnet idrott och hälsa. Jag såg stora behov av att förändra och förbättra ämnet ute i skolorna, och även förhållningssättet till styrdokumenten. Vart tog hälsans perspektiv vägen i ämnet, när ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa? Min forskningsplan handlade om forskningsfrågor gällande hälsa och som François Rabelais uttryckte det: ”Det är inte själen och inte kroppen vi övar – det är en människa och den bör inte delas i två delar”.

Elevers perspektiv i fokus

Hennes senare forskningsprojekt drog dock åt ett annat håll inom skolämnet idrott och hälsa. Forskarutbildningen gjordes inom forskarmiljön pedagogiskt arbete och hon tillhörde också den nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI). Madeleine Wiker disputerade i pedagogiskt arbete med inriktning skolämnet idrott och hälsa i december 2017. Doktorsavhandlingen ”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa studerade elevers (årskurs 9) samtal om skolämnet idrott och hälsa. Genom fokusgruppsintervjuer, och med stöd i social representationsteori, var syftet att öka kunskap om, och fördjupa förståelsen för, ämnets innehåll och form sett ur elevernas perspektiv. Vilka villkor och utmaningar samtalar eleverna om? Och vilken framtidssyn har de på ämnet?

– I analysen kom det fram att eleverna gav uttryck för att betygssystemet i idrott och hälsa är orättvist och ofullständigt. Betyget är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med, och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.

Intervjumaterialet visade även att idrottsläraren är en viktig aktör i elevernas vision om idrott och hälsa som en framtida samhällsinvestering.

– Idrottslärare blir därmed en särskilt viktig resurs i skolmiljön och behöver extra stöd för att axla sitt uppdrag. I analysen utvecklades två centrala teman: ett orättvist betygssystem och en mångfacetterad idrottslärarprofession inom idrott och hälsa. Utifrån elevernas perspektiv på villkor och utmaningar finns ett fortsatt behov av att undersöka elevernas förslag till förändring och förbättring, samt konsekvenserna av att idrott och hälsa är ett ämne som ”är live liksom”. Idrottsläraren är en betydelsefull aktör i elevernas vision om förändring och förbättring i skolans undervisning.

Madeleine Wikers forskningsintresse är numera generella skolutvecklingsfrågor. Mer specifika frågor fokuserar på former av betyg och bedömning utifrån olika betygssystem samt formativ undervisning och bedömning som verktyg för lärande.

– Ett annat stort forskarintresse är det specialpedagogiska området med koppling till skolan och läroplanens skrivelse att ”undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”.

Vill bidra till en förbättrad skola

Idag arbetar Madeleine Wiker som lektor på ämnet idrottsvetenskap på institutionen för pedagogiska studier.

– Jag arbetar med utbildningsfrågor, undervisning och utveckling av ämneslärarutbildningen samt idrottsvetenskap. Jag drivs av barn och ungas lärande, didaktiska frågor, skolutveckling och lärarprofessionens ledar- och lärarskap. Vidare är jag bland annat utbildningsföreträdare och representant för ämneslärarprogrammet. Jag är aktiv i tre forskargrupper: SOL, CBU och SNAFA. Just nu pågår ett arbete med att författa artiklar inom området idrott och hälsa utifrån doktorsavhandlingen. Därtill så är jag precis i startblocket att formulera ett forskningsprojekt tillsammans med två andra forskare inom andra ämnen, vilket ska bli spännande. Kort kommer det beröra att fler skolor bör vara ”NPF-anpassade/NPF säkrade” skolor med fokus på NPF och en trygg undervisningsmiljö för lärande. Det saknas mycket kunskap om hur det skapas ett lärande och trygg plats för eleverna inom idrott och hälsa. Många av dessa elever är inaktiva och det får en viss betydelse för elevers inlärning och hälsa.  

– Enskild forskning gör tyvärr sällan underverk och förändrar världen, men tillsammans kan vi bygga en förbättrad skola för elever och lärare. Min doktorsavhandling är ett exempel på det då den var en liten byggsten till en ny och förändrad läroplan/kursplan i Idrott och hälsa, Lgr22, vilken jag hoppas kommer göra skillnad. Vidare hoppas jag kunna göra skillnad för alla elever med NPF som också har rätt till anpassad och trygg undervisning där lärarna har fått möjlighet till rätt kompetens.

Att forska skiljer sig från läraryrket

Även om det inte finns i närmsta planen att återgå till arbetet som högstadielärare så finns saknaden där.

– Ja, jag kan sakna läraryrket. Särskilt saknar jag eleverna och den känslan av att kunna förändra, förbättra, påverka och försöka göra skillnad. När jag som nu även läser så mycket forskningsstudier vill jag ju många gånger även testa detta i verkligheten. Men jag kan förhoppningsvis istället utöva inflytande på ”mina” lärarstudenter och undervisa dem om all den forskning jag är del i och läser om.

Till den som funderat på att börja forska säger Madeleine Wiker:

– Gör det! Men det måste vara en inriktning inom ett ämne och område som du brinner för, annars blir det för tuffa år. Forskarutbildningen är intressant, spännande och mycket lärorik samt personligt utvecklande på många plan, men också väldigt påfrestande och tar mycket tid. Det är en stor skillnad att forska gentemot att jobba som lärare. Jag valde också att ta elevens perspektiv på min studie, vilket gjorde att jag som forskare ”kom under ytan” på många frågor som jag aldrig kunnat få ta del av som lärare. Detta var mycket intressant och lärorikt.

Här kan du läsa mer om Madeleine Wiker och hennes forskning.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.